Du går in i tråden med att fredade kvinnozoner vore en försämring för DIG så att du nog skulle avstå från att besöka eventet då. Problemet är alltså att fredar man kvinnor begränsar man i något avseende dig, en man.
Huvudproblemet är naturligtvis att kvinnor inte kan få vara ifred, det har jag inte ifrågasatt.
Men jag ser inte riktigt motsättningen där. Fredade kvinnozoner skulle tveklöst göra att kvinnor blev just fredade, och då vore ju det primära problemet angripet och åtminstone tillfälligt åtgärdat, eller hur? Det utesluter väl inte att jag skulle uppleva lösningen som en försämring för min personliga konsertupplevelse, och därmed kanske avstå? Återigen; jag går inte på konserter som statement utan för att få en konsertupplevelse. Om de fredade kvinnorna får sin konsertupplevelse, så spelar det väl inte så stor roll huruvida jag står i mansfållan eller sitter hemma? Eller engagerar jag mig bara på riktigt om jag dyker upp i en mansfålla för sakens skull?
Du säger också att du sällan/aldrig ser något oschysst tafsande av män mot kvinnor. Alltså, det förvånar mig inte. Vita människor ser oftast väldigt mycket mindre vardagsrasism än vad svarta gör.
De vita människor som lever i miljöer där det de facto inte finns några svarta människor, handlar det om dålig uppmärksamhet och normalisering där också när folk inte ser vardagsrasism (riktad mot individer)? Eller skulle det kunna vara så att det finns sammanhang och miljöer där vardagsrasism helt enkelt inte förekommer i nämnvärd utsträckning?
Och, analogt, sammanhang och miljöer där sexuella ofredanden inte förekommer i nämnvärd utsträckning?
I den påtagligt kvinnodominerade miljö där jag spenderar min arbetstid - vi är väl uppskattningsvis 25-30 män och 300 kvinnor - finns dåliga förutsättningar för könsöverskridande sexuella ofredanden. Jag påstår inte att det inte förekommer, men att förutsättningarna är sämre än i många andra miljöer. I den mån ofredanden mot samma kön förekommer så ser vederbörande gissningsvis till att hålla sig på mattan i min närvaro.
I den påtagligt kvinnodominerade miljö där jag spenderar huvuddelen av min fritid - i och omkring stallet och med min häst - är jag den ende mannen i miljön (förutom när någon medsläpad make väntar under fruns lektion). Om vi antar att
jag inte ofredar någon eller beter mig sexistiskt, vilket jag sannolikt skulle få fan för om jag ens skulle komma på tanken, så är förutsättningarna för att jag skall uppmärksamma något opassande i den miljön också rätt kassa.
Tror du att det skulle kunna vara så att dessa två miljöer, där jag lever en stor del av mitt liv, helt enkelt inte erbjuder särskilt många möjligheter att identifiera oönskade sexistiska och ofredande beteenden? Eller handlar det trots allt mest om att jag behöver öppna mina ögon?
Jag tror att det "vanliga män" kan göra, är just att lära sig se och identifiera oschysst tafsande. Även när det är en för övrigt schysst man. Även när det är inom etablerade par. Osv.
Jo, så är det nog. Samtidigt är det, uppenbarligen, inte alldeles självklart i alla lägen. I situationer där det inte finns en märkbar reaktion från offret kan det nog vara svårt att veta hur pass ovälkommen en beröring är, och vad som är lämplig nivå på ingripande. Både på krogen och på parmiddagen.
(I situationer där det
finns en märkbar reaktion från offret så finns både civilkurage och handlingskraft, det behöver inte råda någon osäkerhet om.)
