D
denjo
Gör jag fel när jag \"ger upp\"? Hur ska jag hälpa min rädda häst?
Den långa och mysiga ridturen jag hade tänkt att ta blev istället jättekort då vi fick vända hem igen bara några minuters väg från stallet. Min häst är oftast jättetrevlig att rida ut på, lugn och cool, orädd, men ibland så har hon dagar då hon helt utan (för mig synlig) anledning är jättestirrig, spänd och rädd för minsta lilla. Jag känner med en gång när det är en "sån dag" eftersom hon är hyperkänslig för hjälper samtidigt som hon är ouppmärksam för vad jag vill/gör.
Idag hade vi väl skrittat ca 5 min när hon plötsligt blir jätterädd för något ,kastar sig och försöker vända och springa hem. Jag får stopp på henne och lyckas lugna ner henne så pass att vi kan stå stilla. Gå framåt är helt omöjligt dock. Hela hästen är jättespänd, hon darrar och jag kan tydligt känna hennes härta bulta fort, fort. När jag ber henne gå framåt (vi står mitt på bilväg) börjar hon dansa runt och bilarna som kommer tvingas vänta innan jag lyckas lugna henne så pass att vi kan flytta oss till sidan av vägen. (Hon är helt trafiksäker, så bilarna hade absolut inget med hennes rädsla att göra) Vi stod kvar där i ca 10-15 min sen, men det var helt omöjligt att få henne att gå vidare, och hela tiden blir hon bara mer och mer stressad just eftersom hon inte vill/vågar göra som jag ber henne. Till slut bestämde jag mig för att vända hem igen eftersom jag inte ville stressa henne så att det blev farligt för mig eller henne. Jag kanske ska tillägga att det här är en väg vi rider så gott som varje dag, och det brukar aldrig vara några problem. Situationen har uppstått några gånger tidigare dock, vid andra ställen, och även då har jag tvingats vända. Vad ska jag göra? Varför blir hon så här? Jag har försökt att hoppa av för att leda henne förbi "det farliga", men det har inte fungerat alls. Man blir dessutom väldigt liten på marken när hästen man håller i är panikslagen, så nu håller jag mig i sadeln...
Detta händer alltså inte speciellt ofta, men att det händer gör att ridturerna inte känns lika roliga längre. Jag blir också ledsen eftersom det känns som ett stort misslyckade från min sida när jag "ger upp". Jag vill att min häst ska lita på mig så att jag kan hjälpa henne att komma över sin rädsla, men jag vet inte hur jag ska bära mig åt.
Den långa och mysiga ridturen jag hade tänkt att ta blev istället jättekort då vi fick vända hem igen bara några minuters väg från stallet. Min häst är oftast jättetrevlig att rida ut på, lugn och cool, orädd, men ibland så har hon dagar då hon helt utan (för mig synlig) anledning är jättestirrig, spänd och rädd för minsta lilla. Jag känner med en gång när det är en "sån dag" eftersom hon är hyperkänslig för hjälper samtidigt som hon är ouppmärksam för vad jag vill/gör.
Idag hade vi väl skrittat ca 5 min när hon plötsligt blir jätterädd för något ,kastar sig och försöker vända och springa hem. Jag får stopp på henne och lyckas lugna ner henne så pass att vi kan stå stilla. Gå framåt är helt omöjligt dock. Hela hästen är jättespänd, hon darrar och jag kan tydligt känna hennes härta bulta fort, fort. När jag ber henne gå framåt (vi står mitt på bilväg) börjar hon dansa runt och bilarna som kommer tvingas vänta innan jag lyckas lugna henne så pass att vi kan flytta oss till sidan av vägen. (Hon är helt trafiksäker, så bilarna hade absolut inget med hennes rädsla att göra) Vi stod kvar där i ca 10-15 min sen, men det var helt omöjligt att få henne att gå vidare, och hela tiden blir hon bara mer och mer stressad just eftersom hon inte vill/vågar göra som jag ber henne. Till slut bestämde jag mig för att vända hem igen eftersom jag inte ville stressa henne så att det blev farligt för mig eller henne. Jag kanske ska tillägga att det här är en väg vi rider så gott som varje dag, och det brukar aldrig vara några problem. Situationen har uppstått några gånger tidigare dock, vid andra ställen, och även då har jag tvingats vända. Vad ska jag göra? Varför blir hon så här? Jag har försökt att hoppa av för att leda henne förbi "det farliga", men det har inte fungerat alls. Man blir dessutom väldigt liten på marken när hästen man håller i är panikslagen, så nu håller jag mig i sadeln...
Detta händer alltså inte speciellt ofta, men att det händer gör att ridturerna inte känns lika roliga längre. Jag blir också ledsen eftersom det känns som ett stort misslyckade från min sida när jag "ger upp". Jag vill att min häst ska lita på mig så att jag kan hjälpa henne att komma över sin rädsla, men jag vet inte hur jag ska bära mig åt.