GHS - dagens dressyr.

[fio]

Ett bättre exempel är vår svenska Ido som med sin Hoxi ligger väldigt högt i både ranking och dressyrplaceringar generellt i WE. De debuterade GP i helgen och hon la upp film på sista linjen.

https://www.facebook.com/share/r/1DPfShz5Q1/

Jag tycker att det är exemplariskt! Fin kontakt, fin form, avspänd häst med stilla svans och mjuka gångarter. Två av domarna var mycket moderata i sina poäng på piaffen medan en åtminstone gav 8 och 7 för övergångarna. Hade toppdressyr haft den här mjukheten hade inte dressyrensporten varit i det hål den är nu.

Tack! Ja absolut! Tror utmaningen är att se och känna igen de olika delarna i utbildningsskalan utan att det nödvändigtvis måste representera någon ur världseliten.

Tänker man hur aveln ser ut idag så ser jag en svårighet att få till den kontakten som på din film. Tyvärr. Det är väl en av dressyrens större problem.
Aveln har sprungit ifrån kunskapsnivån helt enkelt.
Känns inte så sunt med så veka och mjuka överrörliga djur.

Tacka vet jag de gamla hederliga stela plankiga halvbloden där det var tvunget att rida systemstiskt by the book om du överhuvudtaget skulle få till en piaff.

 

[Fiador]

Det är ju viktigt att tydliggöra just vad man menar. Jag håller med om att det är ett problem att kontakt osv är subjektivt.
Jag håller dock inte med om att dressyr på högsta nivå ska ske på slack tygel (om du inkluderar bridongtygeln). Jag tycker inte man ska ha så högt tryck som är vanligt, men jag tycker tygeln ska vara sträckt, om än med frekvent eftergift. Det är ju faktiskt riktigt svårt att uppnå en BRA lätt kontakt. Varken tung eller tom.

Jag tycker inte det är svårt om man har ett inlärningssystem som fokuserar på eftergift och lätthet ända från absoluta grunden.

Delvis kl

Det kräver dock slack i tygeln i början då hästen är i obalans. Annars kommer obönhörligen onödigt tryck att uppstå titt som tätt när/om hästen hamnar i obalans. Detta slack behöver inte vara jättestort, bara tillräckligt för att hästen ska kunna "nicka till" vid behov utan att få tryck från tygeln. Det här får man anpassa till häst och dagsform.

Slack i tygeln betyder samtidigt inte att tryck aldrig används. Det handlar då om att använda tillfälliga medvetna lätta tryck som syftar till att lära hästen hitta eftergift med olika syften i inlärningsprocessen och inte tryck som "straffar" hästen när den tar ett snedsteg.

Sen minskar detta slack stegvis när hästen blir mer balanserad och drillad i kommunikationen och till slut kan tygeln vara helt sträckt utan tryck, men med öppen hand som lätt kan reglera tygelängden och/eller skicka signaler vid behov.

Det här är inte särskilt svårt eller avancerat men kräver att man har hästar som är villiga att lyssna och litar på sin ryttare och som inte hela tiden försöker springa ifrån ev. problem. Tex genom att man dirigerar om hästens "flyktenergi" och leder den tillbaks till avslappning och eftergift i stället för att tokdra i tyglarna och orsaka än mer frustrering och spänning.

Dresyrrvärlden har på något sätt fått för sig att denna "flyktenergi" är den energi man eftersträvar. Det man övar på blir man bra på.

 

[JohannaB]

Hittade en 21 år gammal Buke tråd om tryck i munnen från bettet
https://www.bukefalos.se/threads/hur-manga-kilon-lagger-ni-i-hastens-mun-vid-ridning.492526/

Jag måste iväg och jobba tydligen så hinner inte söka för att försöka hitta studien som tråden byggde på, någon annan som är duktig på att leta?

 

[fio]

Hittade en 21 år gammal Buke tråd om tryck i munnen från bettet
https://www.bukefalos.se/threads/hur-manga-kilon-lagger-ni-i-hastens-mun-vid-ridning.492526/

Jag måste iväg och jobba tydligen så hinner inte söka för att försöka hitta studien som tråden byggde på, någon annan som är duktig på att leta?

Finns säkert nyare studier

 

[Fiorano]

Jag tycker inte det är svårt om man har ett inlärningssystem som fokuserar på eftergift och lätthet ända från absoluta grunden.

Delvis kl

Det kräver dock slack i tygeln i början då hästen är i obalans. Annars kommer obönhörligen onödigt tryck att uppstå titt som tätt när/om hästen hamnar i obalans. Detta slack behöver inte vara jättestort, bara tillräckligt för att hästen ska kunna "nicka till" vid behov utan att få tryck från tygeln. Det här får man anpassa till häst och dagsform.

Slack i tygeln betyder samtidigt inte att tryck aldrig används. Det handlar då om att använda tillfälliga medvetna lätta tryck som syftar till att lära hästen hitta eftergift med olika syften i inlärningsprocessen och inte tryck som "straffar" hästen när den tar ett snedsteg.

Sen minskar detta slack stegvis när hästen blir mer balanserad och drillad i kommunikationen och till slut kan tygeln vara helt sträckt utan tryck, men med öppen hand som lätt kan reglera tygelängden och/eller skicka signaler vid behov.

Det här är inte särskilt svårt eller avancerat men kräver att man har hästar som är villiga att lyssna och litar på sin ryttare och som inte hela tiden försöker springa ifrån ev. problem. Tex genom att man dirigerar om hästens "flyktenergi" och leder den tillbaks till avslappning och eftergift i stället för att tokdra i tyglarna och orsaka än mer frustrering och spänning.

Dresyrrvärlden har på något sätt fått för sig att denna "flyktenergi" är den energi man eftersträvar. Det man övar på blir man bra på.

Tror det är första gången vi pratar samma "språk". Just det där att våga släppai handen för att hästen måste hitta sin egen balans upplever jag otroligt ovanligt idag. Det blir ju ofta att hästen åker iväg lite, kommer ur form, tappar takt osv-tills den hittar balansen oberoende av handen. Tror verkligen att många är så rädd att det ska se "fult" ut medan hästen söker balansen. Då blir det enklare att bara vara den där kryckan i handen och sen blir det nära omöjligt att hitta balans och bärighet framöver också.

 

[Badger]

Nått OS , antagligen det sista 1992. Antar att detta är Grand Prix och inte specialen så då är det väl första rundan han är inne på banan antar jag. Han är ju rätt het och på ser man ju och hon får ju ta rejält i honom emellanåt. Han var ju väldigt spooky och svår enligt Nicole och hon visste aldrig hur han skulle vara inne på banan. Fick ju några missar här. Nåja den här kanske inte passar in i just Dagens dressyr som ämnet är. Synd att vi aldrig fick se dom i en kur! Ritten i Stockholm VM som hon vann var ju mkt bättre men roligare att se när det inte är lika bra. Jag tycker det borde stannat här, hade inte behövt bli flashigare.

Ja, finns fortfarande också en "vanlig" trav med.

 

[Badger]

Jag tyckte Cathrine’s häst såg mycket bättre ut i munnen tex under fredagens ritt.

Mias gjorde också ett fint program tycker jag.

I år tyckte jag att det såg ut som att många försökte rida mjukare, inte använda stångtygeln lika mycket. Nu pratar jag om min upplevelse på ghs inte överlag

Det är klart att om man som ryttare förväntas rida med mer extra allt blir det också svårare? Hästarna ska röra sig mer, klara allt runtomkring. Det är ju inte bara domare det är ju publik, hästägare, tränare och ryttare oxå som har dessa förväntningar. Förr fick man ju inte ens gå in på läktaren under pågående ritt utan det stod dörrvakter som öppnade dörren när det var ok att gå in eller ut. Idag är det fritt fram att gå hur du vill. För två år sen tror jag det var, var det ju en kille med en friser som råkade ut för att det kom in en väldans massa folk under hans ritt och hästen blev tokspänd, han fick ju hur mycket skit som helst trots att man såg att han försökte få fram nosen.

Tråkigt, det är ju kanske en sak man kunde backa på?

 

[Badger]

Och domarna? Kan dom inte rida dom heller? För HUR kan man inte se detta?

Var det inte någon undersökning som konstaterade att internationellt var det inte alltid så hög nivå på domarnas egna ridkunskaper. (jag tror jag läste fel, men ngt om att det kanske borde finnas ett krav på att de kunde rida på en viss nivå eller dyl. Någon på buke visste mer.)

 

[Badger]

borttaget

 

[crazyrabbitlady]

Finns säkert nyare studier

Bibliotekarien i mig var tvungen att kolla runt lite

Lite snabbt och slarvigt hittade jag bland annat:
Eisersiö, Marie. Straight from the horse’s mouth: what we can learn about rein tension by observing horse behaviour. 2023. ISBN: 9789180462440 DOI: https://doi.org/10.54612/a.7hu21nar1i

Piccolo, L.; Kienapfel, K. Voluntary Rein Tension in Horses When Moving Unridden in a Dressage Frame Compared with Ridden Tests of the Same Horses—A Pilot Study. Animals 2019, 9, 321. https://doi.org/10.3390/ani9060321

Lucy Dumbell, Chloe Lemon, Jane Williams. A systematic literature review to evaluate the tools and methods used to measure rein tension, Journal of Veterinary Behavior, Volume 29, 2019, Pages 77-87, ISSN 1558-7878, https://doi.org/10.1016/j.jveb.2018.04.003.

Clayton H, MacKechnie-Guire R, Byström A, Le Jeune S, Egenvall A. Guidelines for the Measurement of Rein Tension in Equestrian Sport. Animals. 2021; 11(10):2875. https://doi.org/10.3390/ani11102875

 

[Fiorano]

Var det inte någon undersökning som konstaterade att internationellt var det inte alltid så hög nivå på domarnas egna ridkunskaper. (jag tror jag läste fel, men ngt om att det kanske borde finnas ett krav på att de kunde rida på en viss nivå eller dyl. Någon på buke visste mer.)

I Sverige kandu bli GP-domare trots att du "bara" ridit ***StG. Meeeen, det tar tids evighet med utbildningsstegen och hur mycket du måste döma däremellan. De som själva tävlat GP på över 68% (tror jag det är) kan gå en "gräddfil" och snabbare bli GP-domare.

I Sverige är medelåldern skyhög på domare. Äldsta GP-domaren är 79 år. Tror yngsta var i 50-årsåldern, medelålder runt 65.

 

[Badger]

I Sverige kandu bli GP-domare trots att du "bara" ridit ***StG. Meeeen, det tar tids evighet med utbildningsstegen och hur mycket du måste döma däremellan. De som själva tävlat GP på över 68% (tror jag det är) kan gå en "gräddfil" och snabbare bli GP-domare.

I Sverige är medelåldern skyhög på domare. Äldsta GP-domaren är 79 år. Tror yngsta var i 50-årsåldern, medelålder runt 65.

Jo och för sådana som mig är ju " "bara" ridit ***StG " inte så bara om man säger så. Hade för mig att internationellt, i något (ingen aning om vilket) fanns ännu lägre krav. Har för mig att betalningen är så låg att det nästan kostar pengar att vara domare Trudi hävdade det i en podcast (vet inte om det är så eller om det vore mycket bättre om de tjänade mycket pengar)

 

[Badger]

I Sverige kandu bli GP-domare trots att du "bara" ridit ***StG. Meeeen, det tar tids evighet med utbildningsstegen och hur mycket du måste döma däremellan. De som själva tävlat GP på över 68% (tror jag det är) kan gå en "gräddfil" och snabbare bli GP-domare.

I Sverige är medelåldern skyhög på domare. Äldsta GP-domaren är 79 år. Tror yngsta var i 50-årsåldern, medelålder runt 65.

Ah, hittade artikeln som satte myror i huvudet på mig (som trodde att alla domare i Grand Prix hade ridit Grand Prix eller liknande).

https://www.chronofhorse.com/article/who-should-qualify-be-dressage-judge/

Now riders are wondering how much hands-on experience a judge should have before he picks up his pen.

“One thing to improve dressage and take it to the next level should be better education and schooling for judges and trainers as well, especially for the judges, because compared to former times we now don’t have so many judges who have competed on the Grand Prix level. It’s difficult, if you have never competed at the Grand Prix level, it is more difficult to understand what is going on in the head of the horse and the rider, so there is more need to teach and educate judges so they understand what’s going on in the horse’s body and head, and we need more contact and discussion between trainers, riders and judges. Maybe there is a need, if the judges are able, in terms of their age and body, for the judges to ride and get lessons in dressage. They should do that, but with good trainers. The other thing is there needs to be more attention to the scale of training… that is the key, the scale of training.”

Although riders praise USEF officials for addressing the issue of judges’ qualifications, they also note that only part of that issue has been addressed. For example, said Gerhard Politz, the USEF may have addressed the question of a judge’s show experience, but what of training? That, according to him, is a “whole other kettle of fish.”

“Judges who have ridden at the level they are judging have a better understanding for how difficult it is and therefore, are usually more empathetic in their judging,” said Bredahl-Baker, a USEF S-rated judge based in Santa Ynez, Calif. “I think judges who have never ridden at the level they are judging sometimes can be too nitpicky.”

He also sug-gested that the idea of “test riders” be
revisited, pointing out that such a ride was used in the 1984 Olympics. In that particular case, judges scored a ride as if it was part of the competition and then compared notes to be sure they were all in sync before the actual competition began.

“I really think judges should have competitive experience because without it, they aren’t sympathetic enough to what the rider goes through,” said Hilda Gurney, an FEI-level I-rated judge and rider/trainer based in Moorpark, Calif. “The amount of time and work it takes to find, train, maintain and show a horse at the upper levels is astounding. And too many judges forget this. It’s important that judges know what riders go through to get to that show.”

Lite väl många citat men man får en känsla av att det finns folk som tycker att domarna hade mer erfarenhet av träning och tävling "förr". Men å andra sidan också "förr" kunde döma lite mer som de ville, det står mer exakt hur det ska se ut nu.

Att domarna är gamla känns ju inte lika illa. Det kanske kommer nya gamla domare underifrån hela tiden. Tänker att det är ju säkert bra att ha lite erfarenhet för att döma.

 

[AW]

Angående att "bara" ridit ***StG " är det också stor skillnad på att utbildat hästen själv eller tagit över den efter en annan ryttare. Under min C-tränarutbildning var det en som inte klarade hästskötarexamen... Det tycker jag är skrämmande.

 

[skiesabove]

Equiethics har en ny podd på ämnet tygelkontakt, jag ska ta och lyssna på den.

 

[ginnies]

I Sverige är medelåldern skyhög på domare. Äldsta GP-domaren är 79 år. Tror yngsta var i 50-årsåldern, medelålder runt 65.

Nu får jag rätta dig i det du tror jag känner en domare som är 37 år. Men håller med om hög ålder- för hög- när Bo Tibblin skulle falla för 70 strecket ja det va väl flera domare då , så ändrades reglerna snabbt så de kunde fortsätta jobba. ( jag är medveten om att det också då fanns diskussioner om åldersdiskriminering) Rent ur sagt bedrövligt hur några av dem dömde, såg dåligt och trötta. Bo Tibblin ex har ju alltid tjatat om halvpoängen, hur dåligt det är för dressyren och hur svårt de domare som använder sig av halvpoängen har att bestämma sig- veliga och osäkra- åh jo han använde sig av halvpoäng själv.

 

[skiesabove]

Poddavsnittet handlar om det här:

https://www.slu.se/ew-nyheter/2023/...ill-halften-med-hjalp-av-inlarningsprinciper/

"I en doktorsavhandling från SLU har doktorand Marie Eisersiö, studerat de signaler som ryttare ger till sina hästar genom tyglarna. Genom tillämpning av inlärningsprinciperna för klassisk betingning och negativ förstärkning visade det sig vara möjligt att halvera tygelspänningssignalens kraft under ett träningspass."

 

[ginnies]

I Sverige kandu bli GP-domare trots att du "bara" ridit ***StG. Meeeen, det tar tids evighet med utbildningsstegen och hur mycket du måste döma däremellan. De som själva tävlat GP på över 68% (tror jag det är) kan gå en "gräddfil" och snabbare bli GP-domare.

Inte en hel sanning, en av de domare som dömde GHS, han som sa sig inte ha nån kikare har inte tävlat STG och inte gått nån GP domarutbildning innan han började döma GP. Lägger till: Och han har verkligen fått gräddfil ändå. Finns fler såklart är det män.

 

[Fiador]

Tror det är första gången vi pratar samma "språk". Just det där att våga släppai handen för att hästen måste hitta sin egen balans upplever jag otroligt ovanligt idag. Det blir ju ofta att hästen åker iväg lite, kommer ur form, tappar takt osv-tills den hittar balansen oberoende av handen. Tror verkligen att många är så rädd att det ska se "fult" ut medan hästen söker balansen. Då blir det enklare att bara vara den där kryckan i handen och sen blir det nära omöjligt att hitta balans och bärighet framöver också.

För mig och dom som från grunden jobbar på det sätt jag beskrivit så uppstår ju ens aldrig den frågan/funderingen eftersom hästen alltid är självbärig, dvs den går med huvudet fritt från tryck alltid i neutralt läge. Bara om man vill något och behöver, använder man lätta tryck för att visa och guida.

Hästar som tränas så här går inte undan för tryck, utan följer signaler som ibland kan vara i form av tryck.

Ett tryckfritt neutralt läge utgår man alltid ifrån och återvänder till hela tiden i början eftersom man måste visa/hjälpa hästen ganska mycket i början. Men ju mer drillad och rutinerad hästen blir, desto mindre behövs tygeln och hästen lyssnar mer direkt på sitsen.

Det här trodde jag faktiskt i början att dressyr ryttare anammade, med tanke på målen om lätthet och självbärighet.

Det säger ju lite sig själv kan man tycka att om man drillar hästen med tryck och "stöd" i tygeln från början, blir det svårt att ta sig ur detta sen.

 

[tuaphua]

För mig och dom som från grunden jobbar på det sätt jag beskrivit så uppstår ju ens aldrig den frågan/funderingen eftersom hästen alltid är självbärig, dvs den går med huvudet fritt från tryck alltid i neutralt läge. Bara om man vill något och behöver, använder man lätta tryck för att visa och guida.

Hästar som tränas så här går inte undan för tryck, utan följer signaler som ibland kan vara i form av tryck.

Ett tryckfritt neutralt läge utgår man alltid ifrån och återvänder till hela tiden i början eftersom man måste visa/hjälpa hästen ganska mycket i början. Men ju mer drillad och rutinerad hästen blir, desto mindre behövs tygeln och hästen lyssnar mer direkt på sitsen.

Det här trodde jag faktiskt i början att dressyr ryttare anammade, med tanke på målen om lätthet och självbärighet.

Det säger ju lite sig själv kan man tycka att om man drillar hästen med tryck och "stöd" i tygeln från början, blir det svårt att ta sig ur detta sen.

Det är väl lite olika hur man jobbar även inom TR-dressyr.
Bland det värsta jag jobbat med i vad hästarna var vana vid för tryck och hur okänsliga de gjorts för hjälper var ridna av GP-ryttare. Med det sagt så är det givetvis inte alltid så! Finns ju motsatsen med!

Har också delat elever med GP-ryttare/tränare där man tyckt att de bara ska hålla stumt och tufft tryck i tygeln så ger hästen med sig som om x antal månader/ngt år. Medans jag tycker att man direkt inverkar så hästen hamnar i balans och kan bli lösgjord.
Det var ju inte så kul för ryttaren att få inflammation i axeln av att rida med så mkt tygelkraft. Kan man ju då undra hur det känns i hästens mun liksom..

Och det är inte ovanligt med tajta bogar och låsningar i dem/halskotpelare som resultat av kramphållna tyglar i dressyr. Just det ser sambo/kiro mkt mer hos dressyrhästar än övriga. Och funkar inte bogarna kan de ju heller inte funka optimalt i samling. De måste kunna lägga bogarna för det. Är det för tight där blir det inte bra.