galoppfattningar

[mackan]

Sv: galoppfattningar

FLERA år, inte 10 år!
Och ja, du har rätt i en del av det du skriver även om jag inte håller med om själva antagandet. Som du kanske förstår har jag en anledning att jag känner/tänker som jag gör.
Och det mesta grundas helt enkelt i petighet - att man vill ha något som åtminstone i teorin fungerar bra och en hel plan, inte bara "hur får man hästen i galopp?" utan "hur får man hästen i den galopp jag vill ha och hästen kan fortsätta kännas harmonisk i?" (som mål då givetvis, men så "rak" väg som möjligt).


Tränare 1. vill ha ännu mer samling (halva steg/nära piaff) och ännu bättre kroppskontroll på mig och kuse innan galoppen
Tränare 2. anser att hästen utbildningsmässigt är redo för galoppen men behöver coola ner mentalt - dock var hästen lite mer stressad än vanligt under träningen för denne eftersom det var på nytt ställe
Tränare 3. kör på en lite annan linje och skulle inte ens se oss som redo för trav än!

Förlåt flera år, inte 10 år, men bra många då iallafall.
Ju längre man varit ifrån ngt, ju större grej tenderar man att göra av det - särskilt om man är lite orolig/stressad runt det, som du är.
jag tycker INTE det handlar om petighet, fast du gärna väljer att tänka på det som sådant. Jag tycker det snarare är lite ingorant att säga att du är petigare än tränarna osv. Har du aldrig funderat över att det inte är petighet, utan kontroll behov in absurdum, att du inte ens vågar lita på tränaren? Verkar som du tror jorden ska rämna om du testar ngt spontant när ngn föreslår det, tex tränaren. Jag säger inte detta för att vara elak - jag tycker bara att det verkar vara en oerhörd käpp i hjulet för dig denna "petighet" som du kallar det. Den petigheten hindrar dig från att utvecklas och komma vidare genom att testa och känna dig för med nya saker utifrån dagsformen på hästen, och helt enkelt våga tänja gränser. Ett tips helt seriöst menat är att du analyserar detta som en möjlighet, för jag tycker det ligger mycket sanning i detta, och helt klart som sagt, att det begränsar din vidare utveckling som ryttare en massa.

det är självklart jättebra att analysera och rida planerat - det ska man ALLTID göra. Men som sagt - man måste också vara flexibel och kunna anpassa sig och prova på som ryttare för att komma någonvart. du kan hålla på till död dagar med din travare som alltid kommer att behöva mer utbildning och kunna bli bättre (precis som vilken häst som helst), men om du tänker i de banor du gör stannar du i utvecklingen när du skulle kunna komma framåt betydligt effektivare genom att prova och lyssna, inte bara analysera : )

prova att ge över kontrollen till en tränare du litar på rejält. om du inte litar på dem - byt tränare. När man sen bestämt sig för att rida för ngn man trivs med - ja då är halva utvecklingen hos en själv och hästen att man vågar lita på den tränaren tillräckligt att man kan strecha gränser, sitt eget tankesätt osv och våga prova. På den nivå du beskriver dig befinna dig med hästen kan jag tycka att 3 tränare är rätt mycket. det kan bli en käpp i hjulet att rida för så olika tränare i så stort antal, snarare än en bonus i utvecklingen på detta stadie.

 

[axel]

Sv: galoppfattningar

Men nu är inte AR-trappan så att den ska kunna piaffa innan den överhuvudtaget får galoppera.
Då är det mkt bättre att klättra för styrka.
Den måste få träning i DEN gångarten- i synnerhet när den inte har en bra galopp.
Gör som med nyinridna hästar- fatta, beröm o sakta av efter ett halvt varv-

 

[Totola]

Sv: galoppfattningar

Jag uppskattar att du vill ge konstruktiv kritik! Och det ska jag försöka ta till mig av, även om jag inte tycker det har så mycket med just galoppen att göra som specifik grej så borde jag nog tänka mer åt det hållet, ja.
Men att jag gör det för att jag *vill* och när man känner sig hyfsat laddad/fokuserad och inte bara flänger ur sig något påhitt och löper stor risk att få bakslag sen - bli ännu mer restriktiv!
Idag var vi ute på en ovanligt lång ridtur och på delvis nytt ställe för både häst och ryttare- det tyckte jag var ett steg åt rätt håll! (även om jag förstår att det låter fjantigt.. vaddå, han fick ju t o m trava en bit på hemvägen! ) och igår testade jag taktändringen i skritt för att testa hur han reagerade och fick iaf svar åt rätt håll vilket jag tänkte spinna vidare på och kräva mer och mer sålänge han inte låser sig! Tills det känns som att han börjar haja konceptet, då avvaktar jag nog på att tränaren tycker vi är redo för det "riktiga" galoppjobbet.

Det där med tränare tycker jag är svårt. För jag tycker det är viktigt att ha en tränare för att kunna komma vidare (och som du säger- stegra kraven gradvis) och inte dra till med för mycket ovanor av att bara rida själv. Min vardagstränare tycker att jag rider bäst när hon sätter press på mig och kan öka kraven och lägga till nya övningar i ganska rask takt. Men kan inte alltid ge mig hjälpen som krävs för att jag ska kunna utföra det bra utan det får vi liksom gissa oss till under passets gång (hon försöker såklart hjälpa till men har inte riktigt samma "öga" som de riktigt skickliga tränarna).
Inom AR blir det ju lätt så att man inte kan träna för "större" tränare så ofta. Så antingen får man ha flera tränare eller så får man bara träna för en halvbra eller träna väldigt sällan. Började med en "större" tränare som jag troligen inte kommer fortsätta med efter två försök = 4 pass och har därefter provat en ny som jag max kommer kunna rida för en gång per år ( ) = tre tränare är att ta i. Men dessa två är båda såpass skickliga att det ger väldigt mycket att vara med, man kan hitta många saknade pusselbitar och få höra en proffessionell åsikt, dessutom vill vi ha miljöträningen av att åka bort och träna ibland också. Det finns inte så mycket mer häromkring att välja på i tränarväg och de "vanliga" tränarna och westerntränarna vi provat rida för har tyvärr inte fungerat.
Ser man till kraven så är jag inte petigare än mina tränare, tvärtom tycker ju ingen av tränarna att det är dags för galopp riktigt än. Och den ena kommer jag aldrig någonsin komma ikapp petighetsmässigt. Med ridkänslan är jag däremot petigare eftersom det är jag som sitter däruppe på hstryggen och min häst är en sån som kan se ut att jobba riktigt bra trots att jag själv känner att den spjärnar eller inte är rakriktad och t ex behöver alldeles för stora hjälper just då eller börjar yrsa upp sig och sluta lyssna.

Men som sagt, tack för dina råd, har redan börjat ta till mig så smått!

 

[Totola]

Sv: galoppfattningar

Men nu är inte AR-trappan så att den ska kunna piaffa innan den överhuvudtaget får galoppera.
Då är det mkt bättre att klättra för styrka.
Den måste få träning i DEN gångarten- i synnerhet när den inte har en bra galopp.
Gör som med nyinridna hästar- fatta, beröm o sakta av efter ett halvt varv-

Det var inte min åsikt utan en av tränarnas åsikt. Inte piaff utan såpass samlad trav att det blir tramp/halva steg, eller ffa att den lär sig tippa bäckenet mer.
Jag tror att galoppen i sig kan hjälpa till med bäckentippningen på en del hästar när de väl börjar lära sig galoppen bra och om de sen tidigare lärt sig lite samling, just i fattningarna brukar ju många hästar "sätta sig" väldigt fint.
Håller även med om att de måste få träna på gångarten för att kunna utveckla den, så satsar vi på att få fin galopp inom 2 år kan vi inte börja om 1½. Håller dock inte med om att det "bara" är att behandla alla hästar som unghästar (i vissa fall får man gå steget längre, såna hästar ligger ju på minusläge snarare än unghäststadie) även om det såklart ofta kan bli bra på traditionellt vis också.

 

[Anna_]

Sv: galoppfattningar

Hehe det vore kul!
Kanske kan ta med Tabben någon dag också då för att miljöträna lite?

Haha, får jag galoppera på din häst då

Nej då, men vi kan väl höras sen och se om vi hittar nån dag som passar! (nu i helgen är jag iaf inte hemma)

 

[Totola]

Sv: galoppfattningar

Japp, det får vi göra!