Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Här finns en gård mitt på byns "huvudgata" där det bor fyra hundar modell större. I och med läget passerar det ofta hundar förbi gården och gänget kan höras drygt 400 meter bort. Vi bor som sista huset i utkanten av byn, framförallt bakom en kulle från den gården sett. Oerhört tacksam för det, skulle bli helt vansinnig av att höra dom flera gånger i timmen året runt.Inhägnad tomt på landet - ingen förväntan alls.
Inhägnad tomt där jag bor nu, det vill säga ett villaområde mitt i stan: absolut att ägaren bör göra något försök att hindra hunden från att skälla/springa med okontrollerat.
Helt och hållet baserat på frekvensen av förbipasserande och vad det får för konsekvenser för boende runt omkring. I ett av grannhusen bor det tre goldens som drar igång och skäller en harang var tionde minut hela sommarhalvåret pga förbipasserande. Jag blir tooooookig på det.
Jag tror ägarna blir döva för oväsendet med tiden och helt enkelt inte bryr sig, det blir liksom en del av vardagsljuden på samma sätt som ifall man bor bredvid en järnväg eller en motorväg, till slut filtrerar hjärnan bort ljudet. Jag som inte är "van" vid att ha hundar som skäller dygnet runt hade blivit vansinnig.Precis så. Men jag tänker också att det måste otroligt tröttsamt att ha hundar som beter sig så. Hur orkar folk? Jag hör ju det bara en gång när jag går förbi men de hör det ju varje gång nån går förbi. Jag förstår inte hur folk orkar.
Jag brukar rida förbi en gård där man ofta har hundar ute i trädgården. Det är stora vakthundar som skäller, springer ikapp och kastar sig mot stängslet som bågnar ut mot vägen och skramlar. Gissa om hästarna blir rädda... till saken hör att det är ett dike också på andra sidan så blir hästen rädd och tar ett steg ut i åkern så snubblar den. Vi kommer ingenstans om vi inte rider härförbi, hade gärna skippat det.
Ser jag att hundarna är ute så förväntar jag mig att ägarna kommer och kallar in, före jag passerar. Ser jag ingen ägare, så ropar jag på dem. Har halkat ner i det där diket flera gånger och även haft en häst som blev så rädd så den gick omkull. Och ,då är våra hästar hundvana! Men inte vana med att ett staket ramlar ut mot vägen och ett stort hund längst uppepå det som försöker komma över.
Men jag tror ägarna har förstått mig nu, försökte förklara en gång (och mina svordomar har de hört tusen gånger) så nu kallar de in hundarna när de ser att jag är på väg förbi- det är jag mycket tacksam över. Ibland vänder jag vid deras gård också, för att de ska slippa ta in hundarna. Tänker att jag kan ju också visa lite hänsyn. Det är ibland inte värt besväret att ropa och gapa efter ägarna för att de ska kalla in hundarna, det förtar lite av den mysiga ridturen.
Jag tycker det är oförskämt att ha hundar som springer längs staketet och skäller efter förbipasserande, både på landet och i villakvarter. Stängsla bort som nämndes ovan, så att de inte kan komma ända fram i så fall.
Ja jag förstår verkligen inte detta fenomen, slå upp ett extra staket längre in i trädgården om inte hundarna kan uppföra sig.Jag brukar rida förbi en gård där man ofta har hundar ute i trädgården. Det är stora vakthundar som skäller, springer ikapp och kastar sig mot stängslet som bågnar ut mot vägen och skramlar. Gissa om hästarna blir rädda... till saken hör att det är ett dike också på andra sidan så blir hästen rädd och tar ett steg ut i åkern så snubblar den. Vi kommer ingenstans om vi inte rider härförbi, hade gärna skippat det.
Ser jag att hundarna är ute så förväntar jag mig att ägarna kommer och kallar in, före jag passerar. Ser jag ingen ägare, så ropar jag på dem. Har halkat ner i det där diket flera gånger och även haft en häst som blev så rädd så den gick omkull. Och ,då är våra hästar hundvana! Men inte vana med att ett staket ramlar ut mot vägen och ett stort hund längst uppepå det som försöker komma över.
Men jag tror ägarna har förstått mig nu, försökte förklara en gång (och mina svordomar har de hört tusen gånger) så nu kallar de in hundarna när de ser att jag är på väg förbi- det är jag mycket tacksam över. Ibland vänder jag vid deras gård också, för att de ska slippa ta in hundarna. Tänker att jag kan ju också visa lite hänsyn. Det är ibland inte värt besväret att ropa och gapa efter ägarna för att de ska kalla in hundarna, det förtar lite av den mysiga ridturen.
Jag tycker det är oförskämt att ha hundar som springer längs staketet och skäller efter förbipasserande, både på landet och i villakvarter. Stängsla bort som nämndes ovan, så att de inte kan komma ända fram i så fall.