Frustration

[Lilljessicah]

Sv: Frustration

Helt klart jaktgolden eftersom du siktar på högre nivå.

 

[Skogstrollet]

Sv: Frustration

Jag sitter i samma sits. Jag är förvisso inte intresserad av någon elitkarriär men tycker att det är roligt att träna och skulle gärna småtävla lite.
Loka stänger dock ner helt om det blir för mycket press, krav eller förväntan på henne. Går bara att smyga in träning i vanliga promenader och tjoa och tjimma och ge godis på godis på godis... Att gå ut på en gräsmatta och säga "sitt" är allt som krävs för att hon ska fatta vad som händer och stänga av.
Hon är verkligen världens mysigaste och trevligaste hund och toppen att leva med! Men som träningskamrat brister hon rejält.

Nu har hon övergått till att bli min sambos hund mer, de slöar gärna i soffan tillsammans/ovanpå varandra och jag siktar in mig på en ny hund så småningom med lite mer fart i.
Jag övervägde omplacering, hon skulle vara perfekt i t.ex. en barnfamilj. Men eftersom hon och sambon är galna i varandra och båda är nöjda som det är så lät jag bli.

Edit: läste lilljessicahs inlägg och måste tilllägga att Loka är en jaktgolden... Ja det är fart i dem, men också en hel flamsochtrams i vissa fall. Välj i så fall kennel noga så du slipper få en soffpotatis som jag eller en räzer-saknar-stopp-knapp-Billie som min förra jaktgolden.

 

[Kibani]

Sv: Frustration

Välkommen till livet med en kooiker

Nja så hemskt kanske det inte är men jag känner igen mig fullständigt och totalt i hur du känner dig. Visserligen var Tippex begränsad på andra sätt när jag blivit stor nog och fått upp ögonen för att "på riktigt" träna hund. Största biten var nog kraftig övervikt och en dålig mentalitet (låt oss säga extremt reserverad mot både folk och fä), sedan hade han ju redan hunnit bli ca 8 år oxå men det hade nog inte hindrat honom egentligen. Utan diverse begränsningar så hade han nog gått att träna riktigt bra med då han gjorde allt för en godbit Dvärgspetsen som vi skaffade närapå samtidigt hade hinder åt andra hållet(rädd, mkt litet matintresse etc) så de senaste säg 3-4 åren har jag varit frustrerad över att ha hundar som inte mkt mer än promenera gick att göra med.

Nu är dock den tiden förbi eftersom en liten Finsk lapphundstjej flyttat in hos mig, och vi har hela framtiden för oss Tyvärr har jag nog fått för mycket av det goda då hon beter sig mer som en labbe eller liknande = översocial och bottenlös.
Några direkta råd till dig har jag väl inte, men jag kan säga att vad jag läste mig till om lapphund innan jag skaffade henne så passar rasen rätt bra in på din lista. Fast, en riktig träningsnarkoman tror jag inte man hittar i rasen även om en del kommit långt med sina.

Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge. Även om väntan är outhärdlig

 

[Alexandra_W]

Sv: Frustration

Jag sitter i samma sits. Jag är förvisso inte intresserad av någon elitkarriär men tycker att det är roligt att träna och skulle gärna småtävla lite.
Loka stänger dock ner helt om det blir för mycket press, krav eller förväntan på henne. Går bara att smyga in träning i vanliga promenader och tjoa och tjimma och ge godis på godis på godis... Att gå ut på en gräsmatta och säga "sitt" är allt som krävs för att hon ska fatta vad som händer och stänga av.
Hon är verkligen världens mysigaste och trevligaste hund och toppen att leva med! Men som träningskamrat brister hon rejält.

.

Missförstå mig rätt nu - men OJ vad skönt det var att läsa det där. Det där är PRECIS som Utter gör. Givetvis beklagar jag att hon är så, men ur ett egoperspektiv var det skönt att inte vara ensam med en zombiehund vid minsta press.

 

[Lilljessicah]

Sv: Frustration

Välj i så fall kennel noga så du slipper få en soffpotatis som jag eller en räzer-saknar-stopp-knapp-Billie som min förra jaktgolden.

Ja att verkligen granska olika föräldradjur och inte välja uppfödare för att den tex bor nära är något jag tog som en självklarhet att man gör. Oavsett ras.

 

[Pilot]

Sv: Frustration

Jag har det problemet både med min häst och hund.
Egentligen har jag exakt sammar problem med båda, när hunden var yngre tränade vi ett par- tre gånger i veckan, det gick bra, men vi kommer aldrig någonstans! Han gör mer än gärna jobbet för en godisbit, och man dessutom uttropar små glädjerop med jämna mellanrum (tränade både lydnad och agility), men roligaste av allt var om man släppte honom på agilitybanan och han fick hoppa hindrena/springa över/under dem precis som han ville.

För att inte tala om hästen, ja kan träna dressyr max två gånger i veckan, varvat med uteritt osv, älskar och hoppa, men då ska det vara hipp som happ och inget avancerat, han vill gärna ösa och blanda in lite bocksprång. Båda är inget vidare menalt, hunden funkar bättre nu när han har blivit äldre.

Vilket är ganska tråkigt, då jag älskar att träna och fördjupa mig i saker och ting, just nu på sistone har jag svårt att hitta motivation, det går så jäkla långsamt (med hästen, hunden gav jag upp med i början av hans skadekarriär men han är älskad ändå). Jag drömmer om möjlighet till att kunna tävla!
Fast samtidigt är jag så himla rädd för att ta på mig för mycket och att misslyckas.

 

[Skogstrollet]

Sv: Frustration

Ja att verkligen granska olika föräldradjur och inte välja uppfödare för att den tex bor nära är något jag tog som en självklarhet att man gör. Oavsett ras.

Jag ville poängtera att det kan variera stort även inom jaktgolden. Jag vet inte om det var självklar kunskap så jag skrev det för säkerhets skull.

 

[Skogstrollet]

Sv: Frustration

Varsågod! Bara att inse och acceptera att de är som de är och lägga sina egna förväntningar på hyllan och göra det bästa av det (dvs en hund till ).

 

[Priscilla]

Sv: Frustration

Men du köpte Loka som omplacering, i tron att hon också tyckte om att jobba?

kl
Ja, jag känner att ett godkänt i lydnadsettan med Goliat är fullt rimligt att ha som mål med vår träning.
Men det är en så lång väg att gå, och det känns så löjligt med tanke på att jag drömmer om att tävla de högre klasserna, att verkligen utvecklas och satsa.. Oh well, det är väl bara att låta tanken om att omplacera sjunka in lite och vänta och se vad som händer framöver.

 

[Skogstrollet]

Sv: Frustration

Jag fick Loka som kompensation för att min förra golden hade dåliga höfter plus benpålagringar och togs bort som 2åring. Min förra golden var arbetsnarkoman och jag tyckte Loka verkade härligt ickekrävande och mjuk. Jag var så trött då att jag inte ville ha en till arbetsnarkoman, men lusten har återkommit sedan dess och då räcker Loka inte riktigt till. Något mellanting Billie-Loka hade varit perfekt idag.

Men ja, jag trodde att jag skulle kunna göra mer än vad jag egentligen kan med henne.