Undrar sa flundan
Trådstartare
Gammal användare med anonymt nick pga vill inte kunna bli googlad. Det är så att jag har två minderåriga barn och är skild från barnens förälder. Samarbetet med den andra föräldern har varit minst sagt skakigt sen skilsmässan. Hen flyttade till en annan stad långt ifrån där barnen bor och har haft sporadiskt umgänge med barnen sen dess. Vi har på pappret gemensam vårdnad men har inget avtal om boende eller umgänge. Jag har försökt underlätta och uppmuntra umgänge i den mån det går via besök hos den andra föräldern och telefonsamtal. Situationen försvåras dock mycket av att den andra föräldern är sjuk i missbruk och därför ofta är mycket lynnig när det gäller umgänge och kontakten i stort. Det finns såklart också en stor oro kring att barnen träffar föräldern när denne missbrukar och då är helt utelämnad till henom, flera timmar ifrån mig. Barnen säger själva att det vid vissa tillfällen funnits omsorgsbrist då barnen besökt den andra föräldern (ex föräldern har inte gått upp och gjort frukost utan har legat kvar i sängen stora delar av dagen) men i dessa fall har barnen haft en annan anhörig på plats som kunnat täcka upp omsorgsbehovet. Den andra förälderns missbruk är belagt genom flera orosanmälningar samt tid på behandlingshem/vård för avgiftning etc i närtid.
Den andra föräldern har nu börjat bli alltmer svår att kommunicera med. Ett planerat umgänge fick ställas in med kort varsel och föräldern har explicit uttryckt i skriftlig kommunikation att denne tänker försvåra mitt och barnens liv på alla sätt, exempelvis genom att aktivt motsäga sig utlandsresor etc. Jag vill fortsatt att barnen ska få ha kontakt med den andra föräldern när det är lämpligt och på det sätt det är lämpligt när hen inte är aktiv i sitt missbruk. Jag har tidigare kört barnen till den andra föräldern vid umgänge men har nu sen situationen eskalerade sagt att jag erbjuder umgänge i den stad där barnen bor. Jag har också föreslagit umgänge i förälderns stad tillsammans med den andra anhörige så att omsorgsbehovet säkras. Inget av detta har dock den andra föräldern tagit till sig och jag börjar nu misströsta kring att situationen går att lösa genom samarbete, utan överväger att ansöka om enskild vårdnad.
Jag förstår att alla situationer är unika men önskar dock få höra erfarenheter kring andra i liknande situationer. I mitt fall är det enbart vårdnaden jag är intresserad av att få ett tingsrättsbeslut på då det i nuläget pga den andra förälderns instabila mående med missbruk osv inte är lämpligt att avtala om umgänge på vissa dagar, tider osv. Är det mycket ovanligt att få igenom enskild vårdnad på dessa grunder? Riskerar jag något genom att ansöka om (enbart) enskild vårdnad (exempelvis att frågor som rör boende/umgänge också dras in)? Jag är inte det minsta orolig över att själv bli av med vårdnaden men vill ändå få en bild av hur tingsrätten brukar besluta i såna här fall. Jag ska också säga att jag och den andra föräldern har försökt att nå samsyn via kommunen men den diskussionen har helt fallerat då den andra föräldern hela tiden ändrar ståndpunkt, inte kommer på möten etc.
Kort sagt, hur ska jag göra/tänka? Tacksam för alla reflektioner.
Den andra föräldern har nu börjat bli alltmer svår att kommunicera med. Ett planerat umgänge fick ställas in med kort varsel och föräldern har explicit uttryckt i skriftlig kommunikation att denne tänker försvåra mitt och barnens liv på alla sätt, exempelvis genom att aktivt motsäga sig utlandsresor etc. Jag vill fortsatt att barnen ska få ha kontakt med den andra föräldern när det är lämpligt och på det sätt det är lämpligt när hen inte är aktiv i sitt missbruk. Jag har tidigare kört barnen till den andra föräldern vid umgänge men har nu sen situationen eskalerade sagt att jag erbjuder umgänge i den stad där barnen bor. Jag har också föreslagit umgänge i förälderns stad tillsammans med den andra anhörige så att omsorgsbehovet säkras. Inget av detta har dock den andra föräldern tagit till sig och jag börjar nu misströsta kring att situationen går att lösa genom samarbete, utan överväger att ansöka om enskild vårdnad.
Jag förstår att alla situationer är unika men önskar dock få höra erfarenheter kring andra i liknande situationer. I mitt fall är det enbart vårdnaden jag är intresserad av att få ett tingsrättsbeslut på då det i nuläget pga den andra förälderns instabila mående med missbruk osv inte är lämpligt att avtala om umgänge på vissa dagar, tider osv. Är det mycket ovanligt att få igenom enskild vårdnad på dessa grunder? Riskerar jag något genom att ansöka om (enbart) enskild vårdnad (exempelvis att frågor som rör boende/umgänge också dras in)? Jag är inte det minsta orolig över att själv bli av med vårdnaden men vill ändå få en bild av hur tingsrätten brukar besluta i såna här fall. Jag ska också säga att jag och den andra föräldern har försökt att nå samsyn via kommunen men den diskussionen har helt fallerat då den andra föräldern hela tiden ändrar ståndpunkt, inte kommer på möten etc.
Kort sagt, hur ska jag göra/tänka? Tacksam för alla reflektioner.