Jag skulle önska att fotutmaningen spiller över lite på koppelgåendet, men icke!
Lillasyster har tränats i att inte dra i koppel varje dag i 14 månader... Hon kan gå bredvid mig med fullt fokus på godis, bara godisarna kommer tillräckligt ofta och hon inte är för mätt eller störningen för stor.
Hon kan INTE gå bredvid mig och titta framåt. Hon kan INTE heller gå med lite längre koppel och nosa och strosa lugnt. Det är fullt drag så fort hon kommer åt
Skulle kopplet slacka lite kommer det snart ett ryck där hon kastar sig iväg för att undersöka ett löv, en sten, en isbit, ett grässtrå, en doft... Hon har heller INTE accepterat att tryck i halsbandet betyder att hon ska backa av och gå lite lugnare. Tycker jag provat allt... stannar och väntar in att hon ska komma tillbaka, stannar och väntar på att hon bara ska lätta på trycket i kopplet, vänder och går åt andra hållet, kallar in henne till sidan och ger signal att det är ok att nosa när hon gått okej i några steg, flyttar oss från kanten med alla dofter och går mitt i vägen med kort koppel... mutar, belönar, grälar...
Men fot kan hon gå
Sträckorna är dock inte så långa...