Fosterrörelser och oro

[gulakatten]

Hur mycket ska jag känna bebisen i vecka 20 och hur mycket måste jag ”hålla koll”? Jag har sedan ungefär en vecka känt bebisen dagligen men utan att riktigt hålla koll. Oftast känner jag henne på kvällarna, innan jag ska sova. Min man läser ett kapitel i Harry Potter högt så jag ska slappna av och då brukar jag känna buffar och fladder om vartannat. Jag har haft stora problem med oro under graviditeten, eller ja, ångest, då jag har missfall i bagaget och inte har vågat lite på att jag är gravid. Först sa jag att jag skulle slappna av efter KUB, sen efter RUL och nu märker jag att jag fortfarande är orolig.

I alla fall var jag hos min barnmorska häromdagen och hon sa att jag ska känna rörelser varje dag från och med nu och jag ska ringa gynakuten om det är mindre rörelser en dag. Det här har gjort mig jättestressad - jag känner att jag nästan måste börja typ klocka rörelserna. Helst skulle jag bara vilja få slappna av och vara glad men istället har jag börjat oroa mig över att jag inte ska känna henne på kvällen. Hon tipsade om hemsidan mindfetalness men där står det att man ska börja logga i v28. Enligt 1177 är det runt v24 man ska börja ha lite mer span.

Så - långt inlägg, men har någon lugnande ord eller råd att komma med? Ska jag logga rörelserna eller räcker det att jag känner henne varje dag? Är det ”okej” om jag känt henne under dagen men inte känner henne en kväll någon dag? Hur ska jag tänka?

Jag uppskattar om alla skräckhistorier kan hållas borta från tråden .

 

[zassoo]

I vecka 20 hade jag definitivt nöjt mig med att känna bebisen varje dag, i mina egna graviditeter har jag inte börjat känna varje dag förrän ca vecka 22. Moderkakan fram båda gångerna. Jag är nu i vecka 38 med andra barnet och har aldrig loggat/klockat men däremot har jag sett till att känna bebisen några gånger per dygn utifrån bebisens egna rörelsemönster (de är olika aktiva redan i magen). Obs, inte i vecka 20 utan senare när det är tydligare sparkar och mer regelbundet, för mig kanske nånstans efter vecka 25 tror jag?

För mig personligen hade det inte varit värt att sitta och logga sparkarna för vad säger den statistiken mig egentligen? Om jag har blivit fundersam någon dag har jag försökt sätta eller lägga mig någonstans där det är lugnt, slappna av ordentligt och stryka över magen, kanske buffa lite och se om det blir respons. Man får ha lite tålamod ibland för bebisen kanske sover eller så har den farit omkring och sparkar mer inåt än utåt så att det blir svårare att känna.

Hoppas att du kan få slappna av mer i din graviditet, och få hjälp och stöd om du behöver

 

[PathOfClovers]

Hur mycket ska jag känna bebisen i vecka 20 och hur mycket måste jag ”hålla koll”? Jag har sedan ungefär en vecka känt bebisen dagligen men utan att riktigt hålla koll. Oftast känner jag henne på kvällarna, innan jag ska sova. Min man läser ett kapitel i Harry Potter högt så jag ska slappna av och då brukar jag känna buffar och fladder om vartannat. Jag har haft stora problem med oro under graviditeten, eller ja, ångest, då jag har missfall i bagaget och inte har vågat lite på att jag är gravid. Först sa jag att jag skulle slappna av efter KUB, sen efter RUL och nu märker jag att jag fortfarande är orolig.

I alla fall var jag hos min barnmorska häromdagen och hon sa att jag ska känna rörelser varje dag från och med nu och jag ska ringa gynakuten om det är mindre rörelser en dag. Det här har gjort mig jättestressad - jag känner att jag nästan måste börja typ klocka rörelserna. Helst skulle jag bara vilja få slappna av och vara glad men istället har jag börjat oroa mig över att jag inte ska känna henne på kvällen. Hon tipsade om hemsidan mindfetalness men där står det att man ska börja logga i v28. Enligt 1177 är det runt v24 man ska börja ha lite mer span.

Så - långt inlägg, men har någon lugnande ord eller råd att komma med? Ska jag logga rörelserna eller räcker det att jag känner henne varje dag? Är det ”okej” om jag känt henne under dagen men inte känner henne en kväll någon dag? Hur ska jag tänka?

Jag uppskattar om alla skräckhistorier kan hållas borta från tråden .

Det hade kunnat varit jag som skrivit ditt inlägg, har precis samma historia och kan fortfarande inte slappna av, v. 24 imorrn. Så kan nog inte direkt bidra, men du är inte ensam iaf.. Jag har dock inte träffat BM, ska göra det om en vecka så ska fråga mer då. Men jag har känt varje dag från att jag kände första gången. En del säger att när man känner varje dag så ska man fortsätta med det, men att lära sig dygnsrytm och så kan dröja enda upp mot v. 28-30 för en del.

Jag blir också helt kallsvettig när jag inte känt henne på en stor del av dagen och när det väl kommer nöjer jag mig inte förrän det är jättetydliga sparkar som verkligen inte kan vara något annat. Men som ovanstående skrev, om du inte känt på ett tag så försök lägg dig och vila om möjligt, stryk på magen, byt sida några gånger. Jag har också haft nån heldag jag inte känt men sen har det kommit dagen efter. Känns tidigt att söka vård i v. 20 om man inte känt en dag? Men jag vet inte.. ibland är det ju svårt om man är igång hela dagen. Min brukar röra sig mest mitt på dagen också, mindre på kvällen och morgonen.

Hoppas att vi kan få lite lättnad i vår oro framåt

 

[gulakatten]

@zassoo Tack för ditt svar! Jag tror att jag hade varit lite lugnare om jag hade haft moderkakan i framvägg, nu är den i bakvägg och då ”ska” man ju känna mer. Men jag tycker också att det låter rimligt att det är först lite senare som det blir lite mer regelbundet, även om jag känner henne varje dag nu (tror jag i alla fall) så är det ju, förutom på kvällarna, vid olika tidpunkter.

Jag känner att om jag börjar logga finns det risk att jag blir helt besatt av det här . Jag vet inte heller om det är nån vits med att ringa gynakuten i v 21 typ för att jag inte känt henne på kvällen. Skulle de ens ta emot en och vad ska de göra?

Hoppas att du kan få slappna av mer i din graviditet, och få hjälp och stöd om du behöver

Tack .

 

[gulakatten]

Det hade kunnat varit jag som skrivit ditt inlägg, har precis samma historia och kan fortfarande inte slappna av, v. 24 imorrn. Så kan nog inte direkt bidra, men du är inte ensam iaf.. Jag har dock inte träffat BM, ska göra det om en vecka så ska fråga mer då. Men jag har känt varje dag från att jag kände första gången. En del säger att när man känner varje dag så ska man fortsätta med det, men att lära sig dygnsrytm och så kan dröja enda upp mot v. 28-30 för en del.

Jag blir också helt kallsvettig när jag inte känt henne på en stor del av dagen och när det väl kommer nöjer jag mig inte förrän det är jättetydliga sparkar som verkligen inte kan vara något annat. Men som ovanstående skrev, om du inte känt på ett tag så försök lägg dig och vila om möjligt, stryk på magen, byt sida några gånger. Jag har också haft nån heldag jag inte känt men sen har det kommit dagen efter. Känns tidigt att söka vård i v. 20 om man inte känt en dag? Men jag vet inte.. ibland är det ju svårt om man är igång hela dagen. Min brukar röra sig mest mitt på dagen också, mindre på kvällen och morgonen.

Hoppas att vi kan få lite lättnad i vår oro framåt

Åh, jag är ledsen att du är så orolig men skönt att inte vara ensam i de här tankarna! Min bästa vän är gravid och ska ha i november och hon är så chill och avslappnad och jag är så sjukt avundsjuk. Jag har oroat mig rakt igenom hela graviditeten men hela tiden trott att vecka si och så, då kommer jag kunna slappna av. Men det blir inte så. Nu är jag besatt av att räkna ner till när bebisen kan klara sig om den skulle födas. När jag kommer till den veckan lär jag ju ha nån ny, magisk vecka som jag tänker mig ska vara veckan jag slappnar av .

Vad bra att du ska träffa din BM! Generellt sett har min BM lugnat mig med alla mina tankar, det är bara detta med rörelserna som hon gjort saker och ting värre med. Innan jag kom dit var jag bara glad att jag kände rörelser, nu känner jag ett tungt ansvar att hålla koll och ”monitor” vad jag känner. Så det var ju synd att det blev så. Det gör också att jag inte vill ringa henne för att bli lugnad, eftersom jag tror att hon kommer stressa mig igen liksom.

Hoppas att vi kan få lite lättnad i vår oro framåt

Ja, det hoppas jag med . Tack för att du svarade .

 

[Winifred]

Jag ringde in till min barnmorskemottagning någon gång i vecka 23 förra gången jag var gravid just för att jag höll på att bli knäpp med det här med fosterrörelserna och hur mycket jag borde känna. Barnmorskan sa då att jag skulle tänka på att bebis fortfarande är väldigt liten och rörlig och har ganska mycket utrymme att leva om på där inne, den kan till exempel ha en heldag där den kan ligga och boxa in mot din rygg och du känner antagligen ingenting.

Det lugnade mig lite lite, hoppas det kan hjälpa dig med

 

[gulakatten]

Jag ringde in till min barnmorskemottagning någon gång i vecka 23 förra gången jag var gravid just för att jag höll på att bli knäpp med det här med fosterrörelserna och hur mycket jag borde känna. Barnmorskan sa då att jag skulle tänka på att bebis fortfarande är väldigt liten och rörlig och har ganska mycket utrymme att leva om på där inne, den kan till exempel ha en heldag där den kan ligga och boxa in mot din rygg och du känner antagligen ingenting.

Det lugnade mig lite lite, hoppas det kan hjälpa dig med

Det hjälper mig otroligt mycket att höra - tack för att du delade med dig!

 

[WBanna]

Hur mycket ska jag känna bebisen i vecka 20 och hur mycket måste jag ”hålla koll”? Jag har sedan ungefär en vecka känt bebisen dagligen men utan att riktigt hålla koll. Oftast känner jag henne på kvällarna, innan jag ska sova. Min man läser ett kapitel i Harry Potter högt så jag ska slappna av och då brukar jag känna buffar och fladder om vartannat. Jag har haft stora problem med oro under graviditeten, eller ja, ångest, då jag har missfall i bagaget och inte har vågat lite på att jag är gravid. Först sa jag att jag skulle slappna av efter KUB, sen efter RUL och nu märker jag att jag fortfarande är orolig.

I alla fall var jag hos min barnmorska häromdagen och hon sa att jag ska känna rörelser varje dag från och med nu och jag ska ringa gynakuten om det är mindre rörelser en dag. Det här har gjort mig jättestressad - jag känner att jag nästan måste börja typ klocka rörelserna. Helst skulle jag bara vilja få slappna av och vara glad men istället har jag börjat oroa mig över att jag inte ska känna henne på kvällen. Hon tipsade om hemsidan mindfetalness men där står det att man ska börja logga i v28. Enligt 1177 är det runt v24 man ska börja ha lite mer span.

Så - långt inlägg, men har någon lugnande ord eller råd att komma med? Ska jag logga rörelserna eller räcker det att jag känner henne varje dag? Är det ”okej” om jag känt henne under dagen men inte känner henne en kväll någon dag? Hur ska jag tänka?

Jag uppskattar om alla skräckhistorier kan hållas borta från tråden .

Klart man blir nojjig, jag förstår dig verkligen. Kände inte sonen hela tiden när jag var gravid och blev så klart också orolig, men jag tror att det bl a var för att han hade gott om plats för att jag är lång plus att han sprattlade väl åt ”rätt” håll där det fanns utrymme.

 

[Imogen]

Jag är nu gravid i vecka 32 med tredje barnet. Inte i någon graviditet har jag lyckats utlösa någon dygnsrytm. Om det är mig eller barnen det är fel på har jag ingen aning om

Nej men det jag har fått höra och gått efter är att när man väl har börjat känna rörelser varje dag ska man fortsätta göra det. Men samtidigt är vecka 20 ganska tidigt för att känna varje dag. Jag har inte gjort det med något av barnen.

Det finns fler orsaker till att man kan känna mindre rörelser än moderkakans placering. Ligger barnet med ryggen mot din navel och sparkar ”inåt” så känner du mindre. Hur mycket utrymme barnen har i förhållande till livmodern påverkar också. Och barn är olika livliga även i magen. Mitt andra barn rörde sig mycket mer än mitt första. Hade ordningen varit omvänd hade jag antagligen oroat mig massor eftersom jag då haft det livligare att jämföra med.

När du gjorde RUL tänkte du på hur barnet rörde sig i förhållande till vad du kände? För mig har det då varit väldigt uppenbart att man verkligen inte känner alla rörelser barnet gör.

 

[Hedinn]

Tycker nog att det är ett lite småmärkligt uttalande av barnmorskan, jag fick höra det motsatta i vecka 20 - att det kan komma och gå lite med att känna rörelser.

Jag tänker att du inte behöver föra logg, och så länge som det bara är nån enstaka gång om dagen du känner, och dessutom svagt, så finns ju absolut risken att det nån dag inte känns alls utan att något är fel. Barnet ligger i en annan position, har en lite lugnare dag eller vad som helst.

Jag började känna ordentligt regelbundet i vecka 22 tror jag (är nu i v 27), och då var det rejäla sparkar/boffar, inget fladder. Men jag har en vilding som ger sig till känna flera gånger om dagen och det rejält. Ändå har det varit nån lugnare dag emellanåt, och framför allt varierar intensiteten och hur mycket jag känner beroende på hur barnet ligger. Sparkar/rörelser åt vissa håll känns mer än åt andra.

Jag håller inte koll på varken mängd eller tider utan tycker att ”dygnsrytmen” verkar variera rätt mycket utifrån vad jag gör. Tänker mig att jag märker av om något förändras drastiskt för att jag ändå fått in vanan att känna honom såpass ofta nu, så sker det kan jag ringa och få det undersökt.

I de allra flesta fall är det ju totalt ofarligt och inget konstigt med minskade rörelser, åtminstone inte så tidigt, och speciellt inte med en lugnare bebis. Dock är det ju bättre att åka in och kolla en gång för mycket i ett sånt läge och jag tror det är därför barnmorskorna också poängterar det, så man inte ska vänta för länge.

Dock tänker jag att i ett såpass tidigt skede som i vecka 20 är det inte så mycket man kan göra oavsett? Eller jag kanske har fel. Men det är ju först i vecka 23 som fostret räknas som ett barn och det är förlossningen man ska till vid problem, för att det finns en chans för överlevnad utanför livmodern.

Vet inte om det var nåt som hjälpte, men jag skulle absolut säga att det räcker att känna bebisen en gång om dagen om det är vad du i regel gör nu, oavsett tid på dygnet, och att du inte behöver gå och ”känna efter” och hålla koll, utan att du lär ju märka om det går en dag utan att du känner något och då kan du ringa din barnmorska och fråga om råd.

 

[Imogen]

Dock tänker jag att i ett såpass tidigt skede som i vecka 20 är det inte så mycket man kan göra oavsett? Eller jag kanske har fel. Men det är ju först i vecka 23 som fostret räknas som ett barn och det är förlossningen man ska till vid problem, för att det finns en chans för överlevnad utanför livmodern.

Så är det ju och jag tänkte också på det. Att ska man vara riktigt krass så spelar det ju inte så stor roll innan v22+0, eftersom man ändå inte kan göra något.

Sen vill man ju givetvis veta att allt är ok även innan 22+0. Jag menar utifrån perspektivet att avvikande fosterrörelser från v 23 kan innebära åtgärder från förlossningen.

 

[gulakatten]

Inte i någon graviditet har jag lyckats utlösa någon dygnsrytm. Om det är mig eller barnen det är fel på har jag ingen aning om

Det finns fler orsaker till att man kan känna mindre rörelser än moderkakans placering. Ligger barnet med ryggen mot din navel och sparkar ”inåt” så känner du mindre. Hur mycket utrymme barnen har i förhållande till livmodern påverkar också. Och barn är olika livliga även i magen

Det var bra att du påpekade det och jag ska försöka ta det med mig. Jag har inte tänkt på det faktiskt, förmodligen eftersom jag är gravid för första gången.

När du gjorde RUL tänkte du på hur barnet rörde sig i förhållande till vad du kände? För mig har det då varit väldigt uppenbart att man verkligen inte känner alla rörelser barnet gör.

Alltså när vi gjorde RUL så viftade hon mest på armarna, inget mer. Men hon vände sig lite när BM höll på att peta och då kände jag verkligen ingenting. Så det ska jag också ta med mig!

Tycker nog att det är ett lite småmärkligt uttalande av barnmorskan, jag fick höra det motsatta i vecka 20 - att det kan komma och gå lite med att känna rörelser.

Ja, jag tycker också att det är ett lite märkligt uttalande. Hittills har jag haft bra förtroende för henne men detta känns lite off. Min man trodde att hon kanske blandat ihop vilken vecka jag är i men hon sa uttryckligen att jag ska ringa gynakuten före v23 eller vad det var och jag känner bara att vad ska gynakuten göra?

Jag tänker att du inte behöver föra logg, och så länge som det bara är nån enstaka gång om dagen du känner, och dessutom svagt, så finns ju absolut risken att det nån dag inte känns alls utan att något är fel.

Hmm alltså jag vet inte om jag känner svagt? Eller vad som räknas som svagt? Under dagarna kan jag bitvis känna fladder och några buffar. På kvällarna främst buffar. Men jag känner henne verkligen inte hela dagarna (men det tror jag inte att jag ”ska” göra nu heller, såhär tidigt?),

Vet inte om det var nåt som hjälpte, men jag skulle absolut säga att det räcker att känna bebisen en gång om dagen om det är vad du i regel gör nu, oavsett tid på dygnet, och att du inte behöver gå och ”känna efter” och hålla koll, utan att du lär ju märka om det går en dag utan att du känner något och då kan du ringa din barnmorska och fråga om råd.

Det hjälpte absolut. Tack!

Så är det ju och jag tänkte också på det. Att ska man vara riktigt krass så spelar det ju inte så stor roll innan v22+0, eftersom man ändå inte kan göra något.

Nej, precis. Jag känner samma (Även om jag inte vill tänka på det). Nu är det inte så mycket att göra åt det oavsett liksom.

Jag bara hoppas att allt ska gå bra och att jag får föda mitt barn, frisk och vid liv. Skulle kunna göra vad som helst för det typ.

KL

Tack alla för era svar .

 

[PathOfClovers]

Åh, jag är ledsen att du är så orolig men skönt att inte vara ensam i de här tankarna! Min bästa vän är gravid och ska ha i november och hon är så chill och avslappnad och jag är så sjukt avundsjuk. Jag har oroat mig rakt igenom hela graviditeten men hela tiden trott att vecka si och så, då kommer jag kunna slappna av. Men det blir inte så. Nu är jag besatt av att räkna ner till när bebisen kan klara sig om den skulle födas. När jag kommer till den veckan lär jag ju ha nån ny, magisk vecka som jag tänker mig ska vara veckan jag slappnar av .

Vad bra att du ska träffa din BM! Generellt sett har min BM lugnat mig med alla mina tankar, det är bara detta med rörelserna som hon gjort saker och ting värre med. Innan jag kom dit var jag bara glad att jag kände rörelser, nu känner jag ett tungt ansvar att hålla koll och ”monitor” vad jag känner. Så det var ju synd att det blev så. Det gör också att jag inte vill ringa henne för att bli lugnad, eftersom jag tror att hon kommer stressa mig igen liksom.


Ja, det hoppas jag med . Tack för att du svarade .

Känner igen mig så mycket. Min bästis ska också ha i november! Lite läskigt nästan, såg i vårtråden att du är 35 och första barnet precis som jag också. det är hennes tredje och hon får svara på mycket av mina nojor..

Ja det var verkligen synd att hon fick dig att börja grubbla över detta. När man redan är oroligt lagd räcker det ju med så lite också. Jag försöker också tänka att man inte kan göra så mycket heller, men det är svårt när det maler igång..

 

[gulakatten]

Känner igen mig så mycket. Min bästis ska också ha i november! Lite läskigt nästan, såg i vårtråden att du är 35 och första barnet precis som jag också. det är hennes tredje och hon får svara på mycket av mina nojor..

Ja det var verkligen synd att hon fick dig att börja grubbla över detta. När man redan är oroligt lagd räcker det ju med så lite också. Jag försöker också tänka att man inte kan göra så mycket heller, men det är svårt när det maler igång..

Haha nej lustigt! Är jag kanske ditt hemliga nick? Om du som jag bor i Sthlm blir det nästan lite för likt .

Ja, alltså minsta lilla grej gör mig orolig. Känner mig typ nästan lugn, sen ser jag nån kommentar om nåt sent missfall och sen är det fritt fall i oro igen. Men jag jobbar på det och försöker verkligen hålla mig så sansad jag kan. När jag var gravid första gången var jag SÅ chill, kände mig så himla cool och avslappnad. Sen fick jag missfall och nu är jag ett basket case av oro . Vi får peppa varandra!

 

[PathOfClovers]

Haha nej lustigt! Är jag kanske ditt hemliga nick? Om du som jag bor i Sthlm blir det nästan lite för likt .

Ja, alltså minsta lilla grej gör mig orolig. Känner mig typ nästan lugn, sen ser jag nån kommentar om nåt sent missfall och sen är det fritt fall i oro igen. Men jag jobbar på det och försöker verkligen hålla mig så sansad jag kan. När jag var gravid första gången var jag SÅ chill, kände mig så himla cool och avslappnad. Sen fick jag missfall och nu är jag ett basket case av oro . Vi får peppa varandra!

Man undrar ju! Haha är från Sthlm men flyttade för några år sen

Samma här, och så plågar jag mig själv att läsa om hemska saker folk varit med om. Ångrar mig tokmycket men är igång igen efter någon dag och googlar osv jag var dock orolig första gången också, och sen blev det ju liksom att jag fick rätt när det blev MA och folk sa "Ja men du kände det på dig! Man ska lita på magkänslan". Och nu känner jag likadant och är livrädd att få rätt igen. Vill så gärna ha fel och att allt bara får flyta på!

Ja det får vi göra! Och man får ta en dag i taget, en vecka i taget osv.

 

[Sleepan]

Som jämförelse har jag aldrig känt av min bebis särskilt mycket. Hon verkar vara en rätt lugn rackare och det kan gå till kvällen innan jag känner henne.

Jag är i v.38

 

[gulakatten]

Man undrar ju! Haha är från Sthlm men flyttade för några år sen

Samma här, och så plågar jag mig själv att läsa om hemska saker folk varit med om. Ångrar mig tokmycket men är igång igen efter någon dag och googlar osv jag var dock orolig första gången också, och sen blev det ju liksom att jag fick rätt när det blev MA och folk sa "Ja men du kände det på dig! Man ska lita på magkänslan". Och nu känner jag likadant och är livrädd att få rätt igen. Vill så gärna ha fel och att allt bara får flyta på!

Åh nej, läs inte sånt! Jag undviker exakt allt, läser bara på 1177 typ. Gjorde misstaget att gå in på Familjeliv och OMG alltså. Läste där innan RUL och det gjorde mig typ sjuk av oro. Om det är nåt jag inte litar på för övrigt så är det min magkänsla, jag är ju beredd på katastrof hela tiden liksom . Men jag förstår precis hur du känner, jag vill också bara att allt ska flyta på, att jag ska få föda mitt barn, att det ska gå bra.

Jag har lätt att hamna i en spiral där jag vill göra ultraljud hela tiden. Funderar nu på att boka ett om två veckor men samtidigt så vet jag ju att jag inte blir lugnad särskilt länge av dem. Såg henne ju senast i tisdags och då såg allt fint ut, ändå började jag oroa mig igen i fredags. Jag kan ju inte gå på ultraljud varje vecka liksom…

Ja det får vi göra! Och man får ta en dag i taget, en vecka i taget osv.

Ja .

Som jämförelse har jag aldrig känt av min bebis särskilt mycket. Hon verkar vara en rätt lugn rackare och det kan gå till kvällen innan jag känner henne.

Jag är i v.38

Skönt att höra ändå! Tycker aaaalla man läser om skriver om hur aktiva deras bebisar är, hur de gjorde avancerade simhopp under alla ultraljud och hur de sparkar hela dagarna .

 

[Hedinn]

Skönt att höra ändå! Tycker aaaalla man läser om skriver om hur aktiva deras bebisar är, hur de gjorde avancerade simhopp under alla ultraljud och hur de sparkar hela dagarna .

Haha jag tycker tvärtom! I alla fall här på Buke, jag verkar relativt ensam med en extremaktiv varelse, alla andra verkar ha lugna beskedliga bebisar som inte håller dem vakna på nätterna eller försöker sparka sönder deras revbenen (ja, jag är lite avundsjuk ).

 

[Sleepan]

Skönt att höra ändå! Tycker aaaalla man läser om skriver om hur aktiva deras bebisar är, hur de gjorde avancerade simhopp under alla ultraljud och hur de sparkar hela dagarna .

Men ellerhur? Min har varit mer lugn som en filbunke hela tiden

Förvisso varit in för minskade fosterrörelser en gång, men det var i v.36 och då hade jag inte känt henne alls på rätt lång tid. Men allt var fint då med

Hoppas du kan slappna av lite mer snart!

 

[Manji]

Hur mycket ska jag känna bebisen i vecka 20 och hur mycket måste jag ”hålla koll”? Jag har sedan ungefär en vecka känt bebisen dagligen men utan att riktigt hålla koll. Oftast känner jag henne på kvällarna, innan jag ska sova. Min man läser ett kapitel i Harry Potter högt så jag ska slappna av och då brukar jag känna buffar och fladder om vartannat. Jag har haft stora problem med oro under graviditeten, eller ja, ångest, då jag har missfall i bagaget och inte har vågat lite på att jag är gravid. Först sa jag att jag skulle slappna av efter KUB, sen efter RUL och nu märker jag att jag fortfarande är orolig.

I alla fall var jag hos min barnmorska häromdagen och hon sa att jag ska känna rörelser varje dag från och med nu och jag ska ringa gynakuten om det är mindre rörelser en dag. Det här har gjort mig jättestressad - jag känner att jag nästan måste börja typ klocka rörelserna. Helst skulle jag bara vilja få slappna av och vara glad men istället har jag börjat oroa mig över att jag inte ska känna henne på kvällen. Hon tipsade om hemsidan mindfetalness men där står det att man ska börja logga i v28. Enligt 1177 är det runt v24 man ska börja ha lite mer span.

Så - långt inlägg, men har någon lugnande ord eller råd att komma med? Ska jag logga rörelserna eller räcker det att jag känner henne varje dag? Är det ”okej” om jag känt henne under dagen men inte känner henne en kväll någon dag? Hur ska jag tänka?

Jag uppskattar om alla skräckhistorier kan hållas borta från tråden .

Jag har aldrig fått information om att fosterrörelser ska kännas regelbundet före v. 25. Första barnet kände jag regelbundet från ca 15+något veckor, till en början med kanske tre dagars intervall och sen efter rul minst en gång om dagen men absolut inte flera gånger om dagen.

Men det var först från v. 25 jag blev informerad om rörelser och att hålla koll.

Men visst blir man orolig, först för att man inte känner någon när "alla andra" verkar känns rörelser så tidigt att de knappt hade sista mensen färdigt... och sen oroa man sig för att man börjat känna men inte regelbundet.