Sv: Fortsättning på "icke behandlingsbar mugg"
På bak ser den ut som min ungefär.
Jag klippte av allt hovskägg med sax, + all den längre pälsen längst bak på skenbenet.
Jag förstår ditt resonemang med livet som insats, så har jag med haft det, jag kan acceptera att de brottas för att det gör ont, men vissa saker måste de acceptera att man gör...min lärde sig trots allt att inte sparka mot mig,
Inte kul när det ar 30 min att smörja och linda ett ben....
De metoder som funkade bäst var att avsätta en timme drygt varje gång, hårt bunden i gången, jag har morakniv på mig, ifall hon skulle hitta på något hyss. Så man kan skära av linorna.
Sedan tog jag en longerlina som jag fäste i grimman och lät löpa genom galler till min hand, då kunde jag hålla henne mera fast, medan jag höll på bak.
Efter det så tröttade jag ut henne, att varje gång hon trasslade, så avvisade jag henne och gick, jag kan lova att det inte är så kul att stå ensam i gången när jag antingen går ut, eller håller på med de andra hästarna.
På så sätt fick jag upp ett hyfsat arbetsklimat, men det har kostat många tårar och en matte sjöblöt av svett.
Hon viftar fortfarande med bakbenen, men det är mer hanterbart.
Jag gjorde sista tvätten i går, allt enligt KBs rek och nu håller jag tummarna för att det håller sig lugnt en vecka, så både häst och jag får vila lite, men som för dig, det kan komma tillbaka när som helst.
MIn är också ett sto, men yngre, och med rejäla åsikter om hur saker och ting ska gå till. Framförallt när homn är inblandad...
