Jag brukar i regel försöka att undvika storleksdiskussioner, men här vill jag ändå hoppa in en sväng. Jag är fullt medveten om att det är lättare sagt än gjort att inte bry sig om storleken som står på lappen, men det säger verkligen inget! Jag är alldeles "normal" i min storlek, d. v. s. inte under- eller överviktig. Beroende på modell, märke, i bland till och med färg (färg!) på byxor har jag allt mellan storlek 38 och 44. Med andra ord är det ingen mening med att lägga så mycket tanke på vilka siffror som står på lappen. Gå i stället på hur kläderna känns, hur de sitter, och hur du känner dig i dem.
Jag vet ju inte vad du har för stil, men det finns många kläder som är i en "förlåtande" modell. Jag har t. ex. några byxor och klänningar i ett tunt, lite "fladdrigt" tyg med smockad midja. De är väldigt sköna och anpassar sig bra efter kroppen när jag är lite svullen eller liknande, men ser fortfarande inte ut som "mjukiskläder" (naturligtvis är det inget fel i att bära "mjukiskläder" heller, om man trivs i det!)
Sedan tänkte jag också på att du skrev att du i och med födelsedagen (grattis i efterskott!) är ett år närmre 40. Även om jag förstått det som att din kropp just nu ändras snabbare än "normalt" troligen p. g. a. medicinförändringar, så är det ju högst sannolikt att din kropp, helt naturligt, genomgår vissa förändringar. De allra flesta av oss har inte samma kropp när vi är 40+ som vi hade när vi var 20, och det är helt normalt, naturligt, och vackert!