Första förlossning vs andra...

[Thera]

Ni som fött fler än ett barn, hur var er andra förlossning jämfört med den första?
Mer/mindre smärta, längre/kortare tid, smärtlindring, allmän upplevelse och så vidare?

Väntar mitt andra barn i dagarna och börjar bli bra nervös nu!

 

[DarkInNight]

Första förlossningen var katastrofal rent psykiskt för mig (lång historia kort). Dödsslut innan vilket inte var något bra utgångsläge. Spänd, livrädd. Långdragen, EDA, lustgas. Dödsrädsla. Skrik och panik.

Andra förlossningen blev jag igångsatt pga den första förlossningen. Mer kontrollerat och allt gick mycket bättre, två timmars intensiva öppningsvärkar och max 10 min kryst. Enbart lustgas och andning, var mer närvarande och personalen lyssnade bättre.

För mig var den andra förlossningen mycket bättre även om det inte är något jag vill göra igen

 

[MM]

Första barnet -igångsättning vecka 38+5 pga graviditetsklåda och dåliga värden på blodtryck/urin.
Fick gel vid tio. Hände inget. Tog vattnet runt 17.00. Hände inget. Satte in värkstimulerande dropp runt 18.30 och värkarna kom igång runt 19.00. Sonen var ute 6 timmar senare.
Hade först lustgas men fick ta eda pga smärtan.

Andra barnet - värkarna satte igång själv på bf+8 runt sex på morgonen. Fattade först runt åtta att det var värkar. Kom in till förlossningen vid tio. Började med en lång dusch. Sedan lustgas. Vattnet gick själv på eftermiddagen/tidig kväll mitt i en undersökning. Klarade mig fint på lustgasen tills dom satte in värkstimulerande dropp runt 19.00 på kvällen pga svagare värkar. Fick då eda pga det. Tösen föddes 12 timmar efter att vi kommit in på förlossningen och värkarna hade jag ju känt av i 16 timmar.


Föredrar alla gånger andra förlossningen trots att värkarna varade ett ex antal timmar längre!
Det var även lättare att få ut henne trots att hon var mycket större än sonen. Sonen vägde 3375 gram och hon vägde 4060 gram med någon cm större i huvudmått.

Under första förlossningen så kände jag ingen slags kontroll utan åkte bara med på värkarna som kom i ett pga droppet. Så jag bodde i lustgasmasken. Efter förlossningen så var jag bara glad att det var över.
Under andra förlossningen så hängde jag med på ett annat sätt och hade full kontroll över hela situationen och det var jag som styrde förlossningen och inte några barnmorskor.
När förlossningen var över och jag hade bebisen på magen så var det bara hon som gällde. Det fanns inga tankar om att nu är det äntligen över, utan bara tanken om att nu är hon äntligen här!
Så värt det och tar gärna en sån förlossning denna gången med.

 

[domesticus]

Åh, jag vill också höra om era erfarenheter inför ett eventuellt andra barn! Första (och hittills enda) förlossningen tog nästan tre dygn, fick krystvärkar vid sex cm som jag var tvungen att hålla emot, var sedan helt öppen i fyra eller fem timmar varav jag krystade två och en halv innan de drog ut henne med sugklocka. Pga icke existerande sömn samt värkar i nästan två dygn innan det "drog igång på allvar" (när de tog vattnet) och med hjälp av värkstimulerande dropp, var jag helt slut när jag hade behövt krafterna på riktigt.

Jag känner mig icke sugen en gång till.

 

[Thera]

Åh, jag vill också höra om era erfarenheter inför ett eventuellt andra barn! Första (och hittills enda) förlossningen tog nästan tre dygn, fick krystvärkar vid sex cm som jag var tvungen att hålla emot, var sedan helt öppen i fyra eller fem timmar varav jag krystade två och en halv innan de drog ut henne med sugklocka. Pga icke existerande sömn samt värkar i nästan två dygn innan det "drog igång på allvar" (när de tog vattnet) och med hjälp av värkstimulerande dropp, var jag helt slut när jag hade behövt krafterna på riktigt.

Jag känner mig icke sugen en gång till.

Jag fick också krystvärkar vid 6-7 cm, barnmorskan sa att jag absolut inte fick krysta, men hur j-a lätt är det liksom?

Nä, jag är väldigt osugen jag med, men nu är det lite sent att ändra sig.

 

[domesticus]

...och ibland kan jag i det tysta bli lite provocerad av dem som "skryter" om att de minsann var så tappra och duktiga som klarade sig utan EDA. Då känner jag att lite bittert att "prova ha 6 värkar/10 minuter i nästan ett dygn, som du har noll kontroll över pga att det är ett jäkla dropp som styr dem!" Säger som @Matmissbrukaren ; jag bodde i lustgasmasken tills att det bankade i huvudet och ändå gick det inte. ..o jag är ändå rätt smärttålig.

 

[Michellan95]

Min andra förlossning var rena drömmen jämfört med första för mig!

Andra förlossningen var 6,5h värkarbete inkl krystning, första 42h inkl krystning. Krystningarna var likvärdiga båda gångerna men andra gången tog inte ens halva tiden av första gångens 40 min som jag upplevde gick mycket fortare än 40 min. (Krysta har tydligen aldrig varit några problem för mig.)

Första gången hade jag lustgas som fungerade bra och en Eda som aldrig tog. Andra gången ingen smärtlindring alls bara andning för lustgasen fungerade inte ihop med min andning och det blev aldrig så jobbigt att jag provade något annat innan det var dags att krysta.

Nu tänker jag inte föda fler barn men fick jag en till likadan förlossning som andra gången skulle jag antagligen göra om det så så pass positiv är min andra förlossning.

 

[Equilina]

...och ibland kan jag i det tysta bli lite provocerad av dem som "skryter" om att de minsann var så tappra och duktiga som klarade sig utan EDA. Då känner jag att lite bittert att "prova ha 6 värkar/10 minuter i nästan ett dygn, som du har noll kontroll över pga att det är ett jäkla dropp som styr dem!" Säger som @Matmissbrukaren ; jag bodde i lustgasmasken tills att det bankade i huvudet och ändå gick det inte. ..o jag är ändå rätt smärttålig.

Eller så handlar det inte om skryt, vara duktig och tapperhet utan att man faktiskt inte kände något behov av EDA?

/födde ettan på en alvedon och blir lite provocerad av att jag inte får vara nöjd med det

 

[domesticus]

Eller så handlar det inte om skryt, vara duktig och tapperhet utan att man faktiskt inte kände något behov av EDA?

/födde ettan på en alvedon och blir lite provocerad av att jag inte får vara nöjd med det

Självklart får du vara nöjd! Det är stor skillnad på att vara nöjd och att på något sätt framhålla sig själv som "stark i motsats mot de svaga som inte klarade sig utan smärtlindring". (och ja, jag har stött på sådana uttryck. och nej, jag missförstod inte dessa uttryck. Tyvärr.)

Men, mitt inlägg var med glimten i ögat. Skulle nog ha lagt till en lite blinkande gubbe för att ha understrukit detta

 

[Tora]

Jag har fött barn fyra gånger. Den första var kejsarsnitt och de andra tre vaginalt.

För varje förlossning så har jag lärt mig något nytt som gjort att nästa förlossning varit enklare.

Första förlossningen räknar jag inte riktigt för där kunde jag inte påverka något alls. Ett kejsarsnitt är ju som det är. Svårt att tex välja ställning eller så.

Under den fjärde förlossningen så visste jag vad som fungerade för mig och vad som inte fungerade. Där styrde jag mycket själv hur jag ville ha det/inte ha det. De andra två förlossningarna innan så gled jag mer bara med.

Övning ger färdighet

 

[_saga_]

Första barnet tog mycket längre tid, EDA, lustgas, sugklocka, hängande bm på magen för att ge tryck ut (inga krystvärkar pga för bra Eda), hotande syrebrist, många läkare och bm inne, sydd 2grad, mycket smärtsamt och traumatisk. Ont och svårt att gå i ca 6-7 veckor efter

Andra barnet ca 2 timmar värkar, 3 krystvärkar och ingen smärtlindring eller livmodersammandragande medel. Gjorde MYCKET!!!!!! Mindre ont att föda trots ingen smärtlindring. Kroppen kändes som vanligt dagen efter
Andra barnets förlossning for the win!

 

[Kattennizze]

Underbar. Hög som hus under ett planerat kejsarsnitt. Kan varmt rekommenderas faktiskt. Första gången höll barnet på att dö och jag med typ.

 

[keilir]

Med första blev jag igångsatt v 42+0, skulle sätta ballong men då tog dom hål på hinnorna istället men det tog inte riktigt fart ändå. Blev dropp, krystvärkar kom lite för tidigt så jag skulle hålla emot - inte så lätt... Var övertygad om att krystvärkarna kom för tidigt på grund av droppet. Hade Eda och det var drömmen!
Andra förlossning satt igång en vecka innan bf med lite värkar under dagen som tilltog. Runt midnatt kände jag att jag inte skulle fixa att sova så vi åkte in och då var det ju på gång. Duschade lite och det var ingen riktig fart. Så dom tog hål på hinnorna och då var han ute på ca 1,5 h. Var öppen 6 cm när dom tog hinnorna så det gick otroligt fort på slutet! Även här hade jag krystvärkar för tidigt så för min del berodde det inte på droppet.
Så andra förlossningen gick mycket snabbare, narkosläkaren var kontaktad flr att lägga Eda men hann aldrig komma. Den var intensivare och barnet blev lite påverkad för det gick så fort på slutet men annars är jag mycket nöjd!

 

[Mabuse]

Självklart får du vara nöjd! Det är stor skillnad på att vara nöjd och att på något sätt framhålla sig själv som "stark i motsats mot de svaga som inte klarade sig utan smärtlindring". (och ja, jag har stött på sådana uttryck. och nej, jag missförstod inte dessa uttryck. Tyvärr.)

Men, mitt inlägg var med glimten i ögat. Skulle nog ha lagt till en lite blinkande gubbe för att ha understrukit detta

Har öht inte förstått varför det är bra att inte ha smärtlindring och ha ont istället?

Jag har fått två barn, utan och med EDA, och jag känner mig tvärtom mycket mer nöjd med att det gick att lägga en EDA andra gången, som jag ser det finns det inget positivt med smärta. Det är inte duktigt eller bra om man har ont, det bara är som det är, och bättre om man slipper ha ont.

Jag kan förstå att man är nöjd över att inte behövt ha så ont, men om det sedan berodde på att det inte gjorde ont eller på att man fick EDA, vad spelar det för roll? Är man tvärtom nöjd för att man hade ont och inte slapp smärtan genom smärtlindring, då förstår jag nog inte riktigt hur man är funtad.

 

[Sol]

Ungefär samma lika. Blödde mindre under andra förlossningen och var fysiskt piggare efteråt, antagligen för att jag kom ihåg att dricka under förlossningen.

Båda mina förlossningar var väldigt snabba och intensiva. Bra så sett att de var snabbt överstökade, mindre bra sett ur smärtlindringsperspektiv då en del alternativ föll bort pga. att det helt enkelt inte fanns tid. Klarade mig dock bra med lustgas.

 

[anhe]

Haft två egentligen bra och relativt snabba och okomplicerade förlossningar där jag inte känt något behov av smärtlindring på någon av dem. Den första tyckte jag ändå var jobbig, lite utdragna krystvärkar och jobbigt med värkar rent generellt. Men inför andra så var jag så otroligt mycket bättre förberedd rent mentalt på hur det skulle kännas, och vad jag får ut efteråt, så den förlossningen var ju rena drömmen i jämförelse. Jag kunde hantera det hela mycket bättre både på hemmaplan och när vi väl kom in till förlossningen andra gången, så jag var när jag väl kom in chockad över att jag var så långt gången i förlossningsprocessen som jag var.

 

[anhe]

Har öht inte förstått varför det är bra att inte ha smärtlindring och ha ont istället?

Jag kan inte riktigt förklara, men första, så även om det var jobbigt så ville jag liksom inte ha smärtlindring, det var uthärdligt och jag umgicks liksom inte ens med tanken. Jag bara flöt med. Det handlade inte alls om att vara duktig, men jag var från början inställd på att låta kroppen och skallen styra och ta det som det kommer, utan förutfattade meningar, behöver jag ingen smärtlindring så är det bra med det, men behöver jag så skulle jag ta det personalen föreslog. Jag kom liksom aldrig till det läget att jag kände att nu var det dags för smärtlindring.

Med andra barnet hann jag aldrig. Han är född tre värkar efter att jag blev undersökt första gången på förlossningen och jag klarade mig på hemmaplan genom bra andningsteknik. Kände aldrig någonsin något behov av att ha smärtlindring. Inte alls för att vara duktig, det blev bara inte så.

Den smärtan man har skulle jag ju aldrig i vanliga livet stå ut med utan smärtlindring, men under förlossningen så har jag gått in i min egen lilla bubbla och liksom velat känna. Kan inte förklara på annat sätt. Men att vara duktig har det inte alls handlat om.

 

[Arwen]

Första barnet: vattnet gick 7.30 på morgonen, lite småvärkar under dagen, åkte in till förlossningen 15.00, hon är född 22.00. Hade helvetiskt ont ca 17.00-19.00 och har faktiskt minnesluckor pga smärta. Och troligen att jag använde för mycket lustgas, hyperventilerade i lustgasmasken och vägrade släppa den typ, tills barnmorskan bestämde att det fick vara nog och tog ifrån mig den. Sedan fick jag klara mig utan. På slutet avtog värkarna och barnets hjärtljud gick ner så då satte de värkstimulerande dropp. Inför sista värkarna när det började bli lite kritiskt och bråttom att få ut barnet sprutade de en spruta värkstimulerande rakt in i venen och de värkarna var hemska. Men sedan kom hon ut och allt gick bra.
Andra barnet: Vattnet gick 22.30, vi ringde barnvakten och förvarnade, gick sedan och lade mig och sov ganska bra till 04.00 när jag vaknade av att värkarna började ta fart. Åkte in 04.30 och när vi kom in i undersökningsrummet var jag öppen 10 cm och hade krystvärkar. Trodde bebisen skulle komma innan vi ens hunnit in på förlossningsrummet. Men även den här gången avtog värkarna och de satte in värkstimulerande dropp, hon är född 06.30.
Betydligt lättare andra gången, dels gick det mycket fortare och dels visste jag lite vad jag hade att vänta mig.

 

[Javan]

Första barnet var en helt okej förlossning, typ skolboksmässig med 1 cm i timmen upp till 10 cm och sen ca 1 timmes krystarbete som var skitjobbigt rent fysiskt gjorde inte så ont. Hade eda från ca 6 cm.

Andra barnet kom inte riktigt igång så de tog hinnorna, fick dropp plus eda och då gick det fort (hade aldrig ont under denna förtid utan det var mer som lite mensvärk ngn gång i kvarten). På en timme öppnade jag mig 6 cm (kändes inte vart dock illamående vid spinaltaggarna och kräktes), kände att bebis var på väg ut fick dit barnmorskan som inte riktigt trodde att det var på g då det gått så segt innan och två krystvärkar senare var bebis ute. En krystvärk "nästan" ute den stod med huvudet i öppningen och det var nog den gång det gjorde ont så då tänkte jag nu jävlar ska bebis ut och tog i lite mycket för bebis "flög" ut och barnmorskan hann inte riktigt med. Så gång nummer 2 var sammanlagt 1 timmes jobb och väldigt trevlig.

Nöjd med båda förlossningarna men nummer 2 var MYCKET lättare framförallt i krystningsskedet.

 

[Madick]

Ni som fött fler än ett barn, hur var er andra förlossning jämfört med den första?
Mer/mindre smärta, längre/kortare tid, smärtlindring, allmän upplevelse och så vidare?

Väntar mitt andra barn i dagarna och börjar bli bra nervös nu!

Första hemsk. Slutade i akutsnitt. Andra var en skolboksförlossning. Tredje nästan kopia av första om inte lite värre...