Förlossningsbrev

[Fille]

Funderar lite på det där med förlossningsbrev. "Måste" man skriva ett? Jag förstår att det inte är ett krav, men uppskattar barnmorskorna att det finns ett? Vad har ni skrivit? Jag tror inte att jag har så mkt krav eller önskemål sådär. Visst klart önskar jag att sambon får vara kvar om vi måste bli kvar. Men mitt liv går inte under om det inte finns plats!
Har aldrig fött barn innan så vet inte alls vilka smärtstillande jag vill ha och inte. Känner ingen "prestige" i att ta så lite som möjligt eller så!

 

[Sol]

Nej, det måste man inte. Min barnmorska frågade om jag ville att hon skulle skriva upp eventuella önskemål men jag hade inga. Gick in med öppet sinne och tog det som det kom. Det gick jättebra, båda gångerna.

 

[Raderad medlem 19815]

Funderar lite på det där med förlossningsbrev. "Måste" man skriva ett? Jag förstår att det inte är ett krav, men uppskattar barnmorskorna att det finns ett? Vad har ni skrivit? Jag tror inte att jag har så mkt krav eller önskemål sådär. Visst klart önskar jag att sambon får vara kvar om vi måste bli kvar. Men mitt liv går inte under om det inte finns plats!
Har aldrig fött barn innan så vet inte alls vilka smärtstillande jag vill ha och inte. Känner ingen "prestige" i att ta så lite som möjligt eller så!

Det måste man inte, jag har inte gjort det med något av mina två barn. Om man inte har några väldigt speciella önskemål tänker jag att det i normalsituationen går bra att framföra önskemål eller tankar muntligt. Angående smärtlindring är det bra att läsa på innan så att man har en tanke om vad man vill istället för att personalen på förlossningen ska informera och att man ska ta ställning till det där och då. Det är ingen ultimat situation att under en förlossning dels ta till sig en massa ny information och sen analysera den och fatta ett beslut.
Jag hade efter att ha läst på tänkt att jag ville försöka föda utan epidural men gärna använda lustgas och sterila kvaddlar och så blev det.

 

[lil-sis]

Min plan just nu är att ta det som det kommer. Diskuterar lite med BM när jag är där.

Jag tror det sämsta för mitt kontrollbehov vore att ha en plan som sen ändå inte går att följa.

Bättre då att gå in i det "planlöst" men förmedla (för mig) att de hemskt gärna får ge råd och förslag och styra en del, personalen är ju ändå proffs även om de såklart inte är proffs på mig.

Jag oroar mig mest för att det ska bli utdraget och jag då inte orkar eftersom jag inte kan äta under stress och "snabba kolhydrater" fungerar inte. Så just nu är tidigt dropp ungefär det jag skulle skriva i mitt brev

 

[Fille]

Det måste man inte, jag har inte gjort det med något av mina två barn. Om man inte har några väldigt speciella önskemål tänker jag att det i normalsituationen går bra att framföra önskemål eller tankar muntligt. Angående smärtlindring är det bra att läsa på innan så att man har en tanke om vad man vill istället för att personalen på förlossningen ska informera och att man ska ta ställning till det där och då. Det är ingen ultimat situation att under en förlossning dels ta till sig en massa ny information och sen analysera den och fatta ett beslut.
Jag hade efter att ha läst på tänkt att jag ville försöka föda utan epidural men gärna använda lustgas och sterila kvaddlar och så blev det.

Vi ska prata om olika bedövningar hos BM framöver och har läst lite själv också, men jag tycker det är jättesvårt att veta! Jag är inte nålrädd men kan inte säga att jag längtar efter ev nål i ryggraden! Men kvaddlar eller akupunktur skulle jag nog inte ha problem med alls!

 

[Fille]

Min plan just nu är att ta det som det kommer. Diskuterar lite med BM när jag är där.

Jag tror det sämsta för mitt kontrollbehov vore att ha en plan som sen ändå inte går att följa.

Bättre då att gå in i det "planlöst" men förmedla (för mig) att de hemskt gärna får ge råd och förslag och styra en del, personalen är ju ändå proffs även om de såklart inte är proffs på mig.

Jag oroar mig mest för att det ska bli utdraget och jag då inte orkar eftersom jag inte kan äta under stress och "snabba kolhydrater" fungerar inte. Så just nu är tidigt dropp ungefär det jag skulle skriva i mitt brev

Jag tänker också att de är proffs och att det kan vara svårt med allt för mkt önskemål eftersom alla förlossningar är olika!

 

[Amha]

Min plan just nu är att ta det som det kommer. Diskuterar lite med BM när jag är där.

Jag tror det sämsta för mitt kontrollbehov vore att ha en plan som sen ändå inte går att följa.

Bättre då att gå in i det "planlöst" men förmedla (för mig) att de hemskt gärna får ge råd och förslag och styra en del, personalen är ju ändå proffs även om de såklart inte är proffs på mig.

Jag oroar mig mest för att det ska bli utdraget och jag då inte orkar eftersom jag inte kan äta under stress och "snabba kolhydrater" fungerar inte. Så just nu är tidigt dropp ungefär det jag skulle skriva i mitt brev

Ot men jag trodde att du skulle snittas? Då brukar det väl inte vara tal om mat förrän kroppen börjar starta igen?

 

[Hyacinth]

Jag skrev inte förra gången, kommer inte göra nu heller. Epidural var suveränt, kände inget när den sattes (mitt i värk).

 

[lil-sis]

Ot men jag trodde att du skulle snittas? Då brukar det väl inte vara tal om mat förrän kroppen börjar starta igen?

Finns inget beslut på det.
Finns ett kanske beroende på hur de bedömer myomet på specialistmödravården. Det har inte vuxit och sitter fortfarande lågt.

 

[Amha]

Finns inget beslut på det.
Finns ett kanske beroende på hur de bedömer myomet på specialistmödravården. Det har inte vuxit och sitter fortfarande lågt.

Sedär! Hoppas att det blir som du önskar i alla fall

OnT
Första gången skrev jag ett brev där jag fått för mig att jag ville det och inte det osv. Jag ville ungefär tvärtom när vi väl var där. Andra gången vet jag inte om jag öht skrev något. Jag kan inte minnas det i alla fall. Kanske något om familjerum eller så för att dottern skulle få bo hos oss.

 

[*Gotlandsrusset*]

Funderar lite på det där med förlossningsbrev. "Måste" man skriva ett? Jag förstår att det inte är ett krav, men uppskattar barnmorskorna att det finns ett? Vad har ni skrivit? Jag tror inte att jag har så mkt krav eller önskemål sådär. Visst klart önskar jag att sambon får vara kvar om vi måste bli kvar. Men mitt liv går inte under om det inte finns plats!
Har aldrig fött barn innan så vet inte alls vilka smärtstillande jag vill ha och inte. Känner ingen "prestige" i att ta så lite som möjligt eller så!

Jag skrev inget med sonen och har inte skrivit något nu Så nej det måste man inte.

Barnmorskorna är förhoppningsvis så proffessionella att de kommer erbjuda och fråga dig. När jag kom in till fl så frågade bm om jag ville testa olika smärtlindringar/ställningar osv

Jag kände/känner mig trygg i att ta det som det kommer även denna gång. Dock är det aldrig fel att veta lite innan vad som finns att använda och om det är något man absolut inte vill testa

Kvaddlar tex ger mig rysningar Dock behöver man ju inte skriva ett förlossningsbrev för det utan räcker om den du har med dig vet om det och kan föra din talan

 

[Snurrfian]

Funderar lite på det där med förlossningsbrev. "Måste" man skriva ett? Jag förstår att det inte är ett krav, men uppskattar barnmorskorna att det finns ett? Vad har ni skrivit? Jag tror inte att jag har så mkt krav eller önskemål sådär. Visst klart önskar jag att sambon får vara kvar om vi måste bli kvar. Men mitt liv går inte under om det inte finns plats!
Har aldrig fött barn innan så vet inte alls vilka smärtstillande jag vill ha och inte. Känner ingen "prestige" i att ta så lite som möjligt eller så!

Jag tror att det viktigaste är att man får en chans att fundera över förlossningen innan, ett sätt att börjar bearbeta helt enkelt. Till första barnet så skrev min BM att jag förlitade mig på personalen, till mitt andra barn hade jag lite mer specifika grejer, tex ville jag inte bli lämnad på uppvaket utan ha barn och make med mig om det skulle gå till akutsnitt igen osv. Nu slapp jag snitt andra gången och fick vara nära mitt barn och man.

 

[Fille]

Jag skrev inte förra gången, kommer inte göra nu heller. Epidural var suveränt, kände inget när den sattes (mitt i värk).

Kan man få bedövning inna om man vill? Eller ja det kanske du inte vet förstås känner inget obehag inför bedövningssprutorna heller, bara just tanken på nål i ryggraden känns jobbig haha!

 

[Hyacinth]

Kan man få bedövning inna om man vill? Eller ja det kanske du inte vet förstås känner inget obehag inför bedövningssprutorna heller, bara just tanken på nål i ryggraden känns jobbig haha!

Jag kom in med värkar, sen när det blev jobbigt satte de epidural. Fördelen med att sätta mitt i värk är ju att det knappt känns för de flesta.

 

[Fille]

Jag kom in med värkar, sen när det blev jobbigt satte de epidural. Fördelen med att sätta mitt i värk är ju att det knappt känns för de flesta.

Aha då är jag med

 

[Gnist]

När jag fick mina barn så "fanns" inget sånt. I vart fall inte där jag bodde då och jag kan tänka mig att vad man skriver på förhand och tror sig vilja ha, kan nog skilja sig väldigt mycket från vad man vill när man väl är där också, så att ta det som det kommer, säga till om det är något speciellt man vill/inte vill där och då känns för mig som ett vettigt alternativ.

 

[Hyacinth]

Aha då är jag med

Försök släppa oron, det är en fantastisk smärtlindring och mycket bra för de flesta!
Jag fick även värlstimulerande, också bra grejer.

 

[Raderad medlem 19815]

Vi ska prata om olika bedövningar hos BM framöver och har läst lite själv också, men jag tycker det är jättesvårt att veta! Jag är inte nålrädd men kan inte säga att jag längtar efter ev nål i ryggraden! Men kvaddlar eller akupunktur skulle jag nog inte ha problem med alls!

Föreslå gärna kvaddlar då! Personalen sa att de upplevde att de har bra effekt men att väldigt få tar dem. Det gör ju rätt ont att lägga dem, som ett bistick vardera och man lägger kanske....20?

 

[lil-sis]

Sedär! Hoppas att det blir som du önskar i alla fall

OnT
Första gången skrev jag ett brev där jag fått för mig att jag ville det och inte det osv. Jag ville ungefär tvärtom när vi väl var där. Andra gången vet jag inte om jag öht skrev något. Jag kan inte minnas det i alla fall. Kanske något om familjerum eller så för att dottern skulle få bo hos oss.

Jag vill att han kommer ut levande

 

[Fille]

Försök släppa oron, det är en fantastisk smärtlindring och mycket bra för de flesta!
Jag fick även värlstimulerande, också bra grejer.

Jag har släppt mkt av min oro sen jag blev gravid innan jag blev gravid blev jag skitnervös bara av tanken på en förlossning och var nästan helt säker på att jag ville ha planerat kejsarsnitt. Men sen jag blev gravid har oron stillats mkt bara av tanken på att ungen kommer ut på ett eller annat sätt och de flesta i Sverige överlever som kvinna (hörde 5 av 100,000 dör i sverige i förrgår på tv4morgon) vid förlossning, men får försöka bearbeta tanken på ryggmärgsbedövningen också