Föräldraskap vs. hundägarskap

Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Jo, det spårar ut lite överallt här på buke :angel:
Men tänkte just här på hund.
men jag håller med dig, det spårar inte ur på alla trådar med blandras. Men har en tendens till det när det handlar om parning, sjukdomar mm.
Jag tycker iofs också att parning hit och dit med blandraser är fel. men det blir lite väl hårda ord till de stackars ;) blandrasägarna.
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Jo, det spårar ut lite överallt här på buke :angel:
Men tänkte just här på hund.
men jag håller med dig, det spårar inte ur på alla trådar med blandras. Men har en tendens till det när det handlar om parning, sjukdomar mm.
Jag tycker iofs också att parning hit och dit med blandraser är fel. men det blir lite väl hårda ord till de stackars ;) blandrasägarna.

Men man få väll svara för sig och inte ta åt sig så mycket.:D
Alla måste få ha sina åsikter.Jag är inte heller för blandras aveln.
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Personligen tror jag att en hund har mer utbyte av en ANNAN hund än en människa, i alla fall om människan som i ditt fall ovan "har ett skrivbordsarbete hemma".

Vad är då förklaringen till att en hund äter upp väggarna hemma när två hundar är hemma utan mänskligt sällskap, men gör det inte om en människa är hemma?

Om mina hundar varit ensamma för länge hemma med bara en lunchrastning så luktar det hund hemma. Stressad hund. Varför gör det det om det hundliga sällskapet värderas så högt?
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Kommer din son vara hos dagmamma eller på förskola hela arbetsdagar? Han är ju lika "ensam" där som hundar i flock är hemma i en hundgård. Eller är det så att människor alltid, oavsett läge har ett värde i sig? Deras blotta tillvaro förgyller hundars, katters, hästars, kossors och fårs liv?

Det är därför ett barn måste knyta an till en personal för att inte vara "ensamma". Annars är de ensamma och mår inte så bra. Hundar i hundgård har ingen att knyta an till. Hundar som är uppvuxna i hundgård och alltid har levt så tror jag inte har något behov av människor. Jag har jobbat på en sådan kennel och inte en hund bodde inne. Så det är nog lite olika från hund till hund. En del vill vara närmare, en del har inte samma behov av det. Olika precis som vi människor.
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

I en del länder i södra europa är det ju för övrigt väldigt vanligt att många hundar lever sitt liv "ute på byn". Då drar de hemifrån på morgonen, umgås med sina hundkompisar hela dagen, och kommer hem lagom till kvällsmaten.
Hur tror du de ser på ensamhet utan husse och matte när de är emd sin hundflock?!

Hundar är olika. Min gamla hund hade inte lämnat trappan till huset. Hon hade ängsligt och olycklig suttit och väntat på att jag skulle komma hem. Sen finns det hundar som skulle älska det livet!
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Sedan anser jag förskola och fritids kan jämföras hundgårdar, på sätt och vis. Det är förvaring så att föräldrarna/ägarna ska kunna arbeta. I synnerhet då fritids där ingen utlärning sker (och för små barn så handlar förskolan mycket om lek).

Man får väl hoppas att fler förskolor än de jag jobbar på har verksamhet och inte barnförvaring.

När jag tidigare sagt att jag vill att barnen ska ha kortare dagar så har alla försvarat sina långa dagar med att de blir mycket lyckligare om de hinner rida sina hästar och pyssla i stallet istället för att vara med sina barn och därmed blir bättre föräldrar eftersom att de får mer fritid.
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Det mest märkliga är att mänskligt sällskap tycks värderas högre än sällskap av den egna arten - väldigt, väldigt underligt tycker jag. Eller faktiskt ren hybris.

håller helt med. så länge hunden har sällskap av andra djur, och tillgång till mat, vatten och får komma ut o lufta sig/är i hundgård så är det ingen fara.

det viktiga är inte kvaniteten av tid man spenderar med sin hund, utan kvaliteten...
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Men kan någon som då tycker det förklara varför en hund med sällskap av en annan hund tuggar upp lägenheten, men inte om någon människa är hemma?
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Jag har inte läst alla inlägg jättenoga men vill ändå kommentera lite.

Till att börja med tror jag det beror på vilken hund man har hur den klarar eller icke klarar både vara själv,med artfränder eller med människor.Jag har flera exempel på olika lösningar folk i min närhet har gjort.

Ex 1
Äldre tik lämnad hemma ensam ganska ofta då matte jobbar.Hunden är gammal o verkar vara lugn o ha det bra.En snäll lydig hund utan olater som får ordentligt med motion när matte är hemma.Starkt psyke på hunden

Ex 2 unghund tik lämnas sällan ensam men får dåligt med motion ändå.Hunden biter sönder saker,har en massa dumheter för sig samt är i usel kondition.Den är dock inte ensam mer än någon timme då o då.Väldigt feg o vek hund

Ex 3 tre hundar i hundgård.Är mestadels där dagtid och inne nattetid.Hundarna får minst två rastningar utanför hundgården på 1-2 timmar.De leker o håller reda på allt runt omkring på gården och är aktiva stor del av dagen i hundgården.Hundarna trivs där och springer självmant in i hundgården om både ytterdörren till huset och hundgården är öppna så att de kan välja.Alla tre hundar är i bra kondition och i bra psyke.

Ex 4 två hundar,tikar.Tillbringar ca tre timmar ensamma per dag.Bra psyke inga olater.Rastas ordentligt och sover de ensamma timmarna

Ex 5 två hundar,tikar ensamma ca 7 timmar per dag.Busar och leker när de är själva(videoövervakning kollad).Bra psyke på ena hunden,den andre lite vek som övergår i aggresivitet.Hundarna rastas oftast på tomten som visserligen är stor.

Ex 6 Ensam hund på hunddagis,hunden är inte intresserad av varken människor eller hundar.Går sin egen väg och vill inte vara med eller leka med de andra.Starkt psyke (för starkt!)och verkar inte ha utbyte av sällskapet.

Ex 7 (mina egna två) Är sällan ensamma hemma men det händer ibland.Klarar det jättebra men är inte överförtjusta.Ligger o sover den tid man är borta.Bra i psyke med små "bus"olater:angel:

Det jag kan dra som slutsats är att hunden är lika individuell som vi människor.Allt är inte svart eller vitt.Vissa klarar sig bättre än andra att vara själva eller med flocken.Se till individen istället för att försöka hitta en lösning som passar alla,behoven varierar:idea:
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

*knapplån*

Har man en fungerande flock klarar de sig utmärkt även utan mänskligt sällskap hela tiden. Men den måste vara fungerande! I fallet med 2 hundar där en stresstuggar fungerar uppenbarligen inte flocken.

Vi har 6 hundar hemma. De måste delas i 2 flockar när vi inte är hemma, annars blir det inte bra. Förra året testade jag en ny leksak, webbkamera, i hundgårdarna. Resultatet var att jag kunde se de bägge flockarna "in action" utan mänsklig påverkan.

Bägge flockarna betedde sig precis som när de var ute på gården eller inne i mitt sällskap. Münstern spanade efter djur, tuggade ben, eller sov. Beageln retades med münstern, tuggade ben eller undersökte dofter, alternativt sov. Cockrarna tuggade ben, lekte med varandra (när det blev för häftigt gick överstechefscockern in och bröt), spanade ut över nejden med både nos, ögon och öron, samt sov. Detta är exakt samma saker som de gör annars, förutom att de inte kom till mig och gav ett kontaktbuff med nosen. De gjorde det dock med varandra.

Jag har inte dåligt samvete för att de sitter några timmar i hundgård varje dag, men jag saknar deras sällskap - anledningen till att jag har hund. Ibland får någon av dem följa med till jobbet, och jag kan konstatera att mina hundar är betydligt mindre aktiva och stimulerade efter en dag på kontoret än en dag "ensam hemma". JAG har dock haft en trevligare dag, och de misstycker inte att ligga och sussa under skrivbordet, så emellanåt får de lov att offra sig. För övrigt gillar de att läsa "annonserna" i stan på lunchrastningen...

Jag kan nog tycka att samhällets inställning i stort gör föräldrars uppgifter omöjliga. Man ska jobba och bidra till samhället, konsumera duktigt så att hjulena rullar, SAMTIDIGT som man ska tillbringa mycket tid med sina barn, och se till att deras aktivitetsschema är fullt, och laga mat från scratch. Till det ska man också vårda relationen till den andra föräldern så att man är två även i fortsättningen. Ekvationen går naturligtvis inte ihop, och i grund och botten får man anpassa föräldraskapet efter vad som funkar för den egna familjen - med fokus på barnens bästa.

Precis lika är det med hundar och hundhållning, idealet för både människa och hund går kanske inte att uppnå, men för de flesta kan man hitta en vettig kompromiss där hundens bästa ligger i första rummet.
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Det är därför ett barn måste knyta an till en personal för att inte vara "ensamma". Annars är de ensamma och mår inte så bra. Hundar i hundgård har ingen att knyta an till. Hundar som är uppvuxna i hundgård och alltid har levt så tror jag inte har något behov av människor. Jag har jobbat på en sådan kennel och inte en hund bodde inne. Så det är nog lite olika från hund till hund. En del vill vara närmare, en del har inte samma behov av det. Olika precis som vi människor.

Min kompis skaffade en valp och det visade sig att han inte hade något intresse alls av människor. Han var snäll och okomplicerad, men man hade ju inget som helst utbyte av honom eftersom han inte sökte kontakt med människor alls. Man fick tvinga honom att följa med, att komma och egentligen allt man ville att han skulle göra och kunna för att fungera. Det är inte alls kul att ha en hund som är så, hela idén med ett husdjur försvinner ju då. Den hunden skulle ha passat alldeles utmärkt på en kennel i en hundflock.
Hon lämnade bort den till en kvinna som inte hade samma behov av koppling till hunden, nu mår de båda mycket bättre.
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Men kan någon som då tycker det förklara varför en hund med sällskap av en annan hund tuggar upp lägenheten, men inte om någon människa är hemma?

Men det är väl inte så svårt att förstå, dom gör det för att dom kan! Det fins ingen där som säger att nej du får inte!
Varför ritar småbarn på väggarna och drar sönder tapeter när ingen vuxen ser dom? Dom vet att dom inte får men ändå är det sååå lockande just för att dom vet att dom inte får.

Allså självklart kan det bero på olika saker, Som du säger det kan va så att dom är stressade (tex man har två phykiskt svaga individer och ingen av dom klarar av att vara en bra flockledare).

Eller så vet dom att när matte/husse är borta kommer jag undan med allt då lever vi livet! (det är rent bus)

Eller så är det så änkelt som under stimulering. Bara för att dom är två behöver dom juh inte underhålla varandra det kan juh vara så att den ena aldrig vill leka och den andra jämt vill leka så den som jämt vill lika måste väl hitta på något annat att göra. och då kommer vi tillbaka till förra punkten, när ingen är hemma kan man göra vad man vill.

Att säga att en hund behöver ha sälskap av en mäniska är som att säga att en mäniska måste ha sälskap av en hund.
Men ingen vill vara ensman och det kan man vara även fast att man är två. Ibland vill man inte samma sak. Även om man tycker om varanadra så kan man juh vara väldigt olika och då känner man sig ändå ensam. Hänger du med vart jag vill komma?
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Jag kan ta att hundar i hundgård inte är själva. Och är ok att de är i hundgården en del.
Men inte varje dag i 8-9 timmar. Är inte ok för mig.

Men många av de hundar som är i hundgård gillar det ju. Har man dessutom ett hus som är lagom stort i hundgården tycker jag 8 timmar inte är nå märkligt.

Tänk själv, ute/inne som man vill + kompis eller inne själv 6 timmar och sedan rastas...jag vet vad jag skulle välja...
 
Senast ändrad:
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Jag tycker inte hundar ska vara själva så länge överhuvudtaget som 8-9 timmar per dag. Oavsett om de är i hundgård eller har sällskap.
 
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Ja jag förstår vart du vill komma. Men jag köper inte hela resonemanget. I tråden har det sagts att hundar klarar sig med enbar hundsällskap. Det köper jag inte. Men jag håller med om att vissa hundar klarar det och vissa klarar det inte. Det är milsvids skillnad på det.

Nej. En hund tuggar inte på väggan för att den "får busa". En hund är inte stressad av att bara ensam hemma för att den tycker att det är lattjolajban att vara ensam hemma med sin polare. De tuggar för att de inte mår bra. Det går inte att jämföra med en unge som ritar på tapeten. Det barnet är nog inte ensamt hemma. Skulle barnet vara ensam hemma så skulle det antagligen vara ängsligt och sitta och gråta vid dörren. Jämför en hund...

Summan av kardemumman är att man inte kan säga att si eller så fungerar. Man måste utgå från individen och relationen med hunden. Det finns med andra ord inget rakt svar, bara ett spann.

Men jag väntar gärna på mer förklaringar/försvar till att alla hundar enbart klarar sig med varandra som sällskap.

Jag har som sagt "jobbat" på en kennel med 30 hundar i hundgård som mådde ypperligt, men det skulle aldrig ha fungerat med mina hundar som vuxit upp på ett helt annat sätt och är vana att ligga i sängen. Men kanske hade man kanske kunnat skola om de. (??) Min äldre hund har bott på pensionat några nätter och det gick ju det med.
 
Senast ändrad:
Sv: Föräldraskap vs. hundägarskap

Känner att jag måste be om ursäkt. jag har INTE läst alla inlägg och har därför inte hängt med.

Självklart passa inte alla hundar att vara ensam! Det fins hundar som är så beroände av mänkligt sällskap.

När jag säger busar så menar jag inte att en hund tänker sopm vi eller som ett barn däremot så tänker jag att en hund tex kanske har legat och tuggat på en möbel och eller hittat en öppning i golvmattan/tappeten som valp och har använt det som sysselsättning eller vad man ska kalla det Men som av en matte eller hussa ha blivit tillrättavisad .och tillsagt att den inte får göra så. För att sedan kanske återkomma till sitt slitande i golvmattan när ingen är hemma och då inte fått ett nej hunden tror då att det är okej (eller ja det kans inte jag säga vad hunden tror men jag tror att hunden tror:angel:) och därför ganger den bara då ingen är hemma. (Jag tog nog ett dumt exempel i förra inlägget)

En hund ska inte behöva sitta hemma inanför dörren och yla och försöka äta/gräva sig genom dörren då är det ganska uppenbart att det får panik när den är ensam.

Nog tror jag att dina hundar går att omskola det gäller bara att veta hur man ska göra på bästa sett (och det är inte alltid så änkelt).
Min tik hadde bara varit i hundgård på dagarna när ingen var hemma hon hade aldrig varit inne ensam och hon hade alltid hundkompisar. Men så flyttade jag hemifrån till en etta och tog sjäklvklart med mig hunden. första veckan när hon var ensam satt hon nog och ylade i kapp med hunden i lägenheten under hela dagarna. sedan kom hon nog på att det var gasnka skönt att ha lägenhetn för sig själv och inte behöva vara ute heladaganra för då kunnde man juh ligga i sängen och sova utan att någon körde ner än.. haha men ja hon vart juh glad så då fick hon sova i min säng på dagarna bäst hon ville.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Då är tiden kommen för att önska skola till förskoleklass. I samhället vi bor finns 2 olika skolor med F-3 som man får önska mellan. Vi...
Svar
10
· Visningar
823
Senast: Badger
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 944
Senast: Anonymisten
·
Övr. Hund Jag känner mig ytterst förtvivlad. För tillfället så studerar jag heltid på universitet och därefter blir det dags att jobba... Jag har...
2
Svar
38
· Visningar
2 337
Senast: Dandylinn
·
Övr. Hund Hur perfekt måste ens liv vara för att det ska vara okej att skaffa hund? Jag menar - hur anpassat till hunden måste livet vara för att...
2
Svar
23
· Visningar
4 046
Senast: Migo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp