Föräldrar till barn som rider

[Elisha]

Jogg i skogen kl 07 innan regnet. Väldigt skönt att vara ute i lugn och ro innan de flesta andra gått ut i skogen

 

[Sofie.S]

Här är en mamma med sjukt dåligt samvete.
Andra ridturen på nya ponnyn i ridhuset, dottern skritta runt på ponnyn och jag ställde fram konor och så ville dottern ha två bommar också. Jag la fram en mjuk bom (galonklädd) som ponnyn tveksamt klev över. Jag la fram en till. När dottern skritta över nästa gång råkade ponnyn kliva på bommen med ena bakbenet och blev så rädd! Hon far fram i galopp och dottern lyckas hålla sig kvar tills det svänger, då for hon av åt sidan. Ponnyn var vaksam och stanna till så dottern inte kom i kläm mellan väggen och hästen.

Åh fy vilket dåligt samvete jag fick, både gentemot dottern och ponnyn!
Jag skulle haft longerlinan på, som jag har när dottern travar (fortfarande relativt nybörjare). Ponnyn har förmodligen aldrig gått över mjuka bommar? Jag hade ju kunnat arbeta henne själv från marken med bommar innan jag lät dottern testa.

Vi fick hem ponnyn i söndags och håller fortfarande på att lära känna henne.
Jag är en person med kontrollbehov och det grämer mig nog väldigt att jag ”utsatte” dottern för något som hon fick ta smällen för. Men jag tänkte inte så långt där och då.
Ni med barn, lär man sig av sina egna missar eller kommer det alltid kännas som ens egna fel när saker och ting händer?

 

[Andromedae]

Ni med barn, lär man sig av sina egna missar eller kommer det alltid kännas som ens egna fel när saker och ting händer?

Ju mer mitt barn lär sig och utvecklas, desto lättare tycker jag det är att släppa taget. Barnet får mer agens ju äldre han blir.

Så nä, jag tänker nog inte på saker som händer som någons "fel". Det kan vara missbedömningar eller misstag, men vi tänker säkerheten i första hand och i andra hand får man helt enkelt ta att det skiter sig ibland

 

[Elisha]

Här är en mamma med sjukt dåligt samvete.
Andra ridturen på nya ponnyn i ridhuset, dottern skritta runt på ponnyn och jag ställde fram konor och så ville dottern ha två bommar också. Jag la fram en mjuk bom (galonklädd) som ponnyn tveksamt klev över. Jag la fram en till. När dottern skritta över nästa gång råkade ponnyn kliva på bommen med ena bakbenet och blev så rädd! Hon far fram i galopp och dottern lyckas hålla sig kvar tills det svänger, då for hon av åt sidan. Ponnyn var vaksam och stanna till så dottern inte kom i kläm mellan väggen och hästen.

Åh fy vilket dåligt samvete jag fick, både gentemot dottern och ponnyn!
Jag skulle haft longerlinan på, som jag har när dottern travar (fortfarande relativt nybörjare). Ponnyn har förmodligen aldrig gått över mjuka bommar? Jag hade ju kunnat arbeta henne själv från marken med bommar innan jag lät dottern testa.

Vi fick hem ponnyn i söndags och håller fortfarande på att lära känna henne.
Jag är en person med kontrollbehov och det grämer mig nog väldigt att jag ”utsatte” dottern för något som hon fick ta smällen för. Men jag tänkte inte så långt där och då.
Ni med barn, lär man sig av sina egna missar eller kommer det alltid kännas som ens egna fel när saker och ting händer?

Det där du ska inte ha dåligt samvete för. Ni känner ju inte ponnyn än, och inte kunde du rimligen tro att den skulle bli så rädd över en mjuk bom.

Hoppas det gick bra med dottern och att hon inte blev alltför rädd

 

[Sofie.S]

Ju mer mitt barn lär sig och utvecklas, desto lättare tycker jag det är att släppa taget. Barnet får mer agens ju äldre han blir.

Så nä, jag tänker nog inte på saker som händer som någons "fel". Det kan vara missbedömningar eller misstag, men vi tänker säkerheten i första hand och i andra hand får man helt enkelt ta att det skiter sig ibland

Ja dottern är (snart) 7 år och fortfarande ”grön”, det är nog därför det känns så jobbigt. Hon har ju inte samma konsekvenstänk som en vuxen/rutinerad ryttare. Nu är jag den som hjälper och leder och då hamnar det på mitt samvete när jag gör en felbedömning. Hade inte känt såhär om det endast drabbade mig själv.

 

[Sofie.S]

Det där du ska inte ha dåligt samvete för. Ni känner ju inte ponnyn än, och inte kunde du rimligen tro att den skulle bli så rädd över en mjuk bom.

Hoppas det gick bra med dottern och att hon inte blev alltför rädd

Nej den realistiska sidan i mig inser det också, att jag inte kan ta skulden för det, för jag visste ju inte. Men mammahjärtat skrek rätt ut när det hände.

Dottern blev skraj när det precis hände och ledsen. Men hon både travade och galopperade efteråt.
Nästa gång tar jag bommar i trä.. Iallafall tills jag själv har tränat bort ponnyns eventuella osäkerhet kring mjuka bommar.

 

[Andromedae]

Ja dottern är (snart) 7 år och fortfarande ”grön”, det är nog därför det känns så jobbigt. Hon har ju inte samma konsekvenstänk som en vuxen/rutinerad ryttare. Nu är jag den som hjälper och leder och då hamnar det på mitt samvete när jag gör en felbedömning. Hade inte känt såhär om det endast drabbade mig själv.

Å andra sidan, när dottern är lite större så kommer det helt garanterat hända henne med att hon gör felbedömningar. Det gör vi alla ibland - det är mänskligt! Nu blir det här förhoppningsvis inte något allt för läskigt utan kan funka som en ingång till att du förklarar mer om hur hästar funkar, varför ni håller på och lära känna hästen och så vidare. Inget blir bättre för att du har dåligt samvete - försök tänka hur ni konstruktivt går starkare ur situationen istället.

 

[Sofie.S]

Å andra sidan, när dottern är lite större så kommer det helt garanterat hända henne med att hon gör felbedömningar. Det gör vi alla ibland - det är mänskligt! Nu blir det här förhoppningsvis inte något allt för läskigt utan kan funka som en ingång till att du förklarar mer om hur hästar funkar, varför ni håller på och lära känna hästen och så vidare. Inget blir bättre för att du har dåligt samvete - försök tänka hur ni konstruktivt går starkare ur situationen istället.

Ja vi pratade mycket om att ponnyn har kommit till ett nytt hem och att vi lär känna henne. Dottern är klok och förstår. Hon säger själv att ponnyn måste få titta på saker som hon blir nyfiken av eller ursäktar ponnyn om hon skuttar till för något - med ”hon är ny hos oss”.

Det finns väl en poäng i min gamla ridlärares ”tjat” när jag fick min egna första ponny. ”Det tar minst ett år innan man känner hästen utan och innan”!

 

[Andromedae]

Ja vi pratade mycket om att ponnyn har kommit till ett nytt hem och att vi lär känna henne. Dottern är klok och förstår. Hon säger själv att ponnyn måste få titta på saker som hon blir nyfiken av eller ursäktar ponnyn om hon skuttar till för något - med ”hon är ny hos oss”.

Det finns väl en poäng i min gamla ridlärares ”tjat” när jag fick min egna första ponny. ”Det tar minst ett år innan man känner hästen utan och innan”!

Herregud ja, ni har tid på er!
Skönt att dottern kan reflektera så klokt. Tycker det är så oerhört viktigt att lära barnen just hur viktig relationen är. Det är ju lite av det finaste när man har en egen, att man kan få komma så mycket närmare än om man bara rider någon lite då och då.

 

[LadyCovergirl]

Dottern jobbar vidare med att försöka samla galoppen också

 

[Andromedae]

Man vet att ens unge har fått långa ben när han numera inte behöver någon assistans när han klättrar upp på coben från ens inte allt för höga uppsittningspall

 

[Sofie.S]

Jag har sprungit bredvid i galoppen när dottern rider men igår så frågade jag dottern om vi skulle testa galopp på lina istället.
Ni kan ju föreställa er dotterns leende! det gick så himla bra!
Tredje gången hon rider ponnyn hemma på anläggningen och jag förundras över hur snäll ponnyn är. Det blev en riktigt bra match med dottern och ponnyn!

Även storasyster som inte är intresserad av hästar följde med och satt upp. Hon travade till och med två gånger.

 

[Blyger]

Hade en provridning på min snälla ponny idag så grabben red den svåra.
Det är verkligen skillnad på de två ponnysarna. Kände mig rätt kass också eftersom hästen börjar med att trampa på honom när han ska leda in i stallet, sen trillade han av på ridturen (högst odramatiskt men ändå).

 

[MJLee]

Tänkte på den här tråden

 

[Ninnurur]

Älskade ponny! Idag fick dottern verkligen förståelse för vad vi menat med att han måste komma igång bakifrån, och så jäkla fin han var sen då!

 

[Ninnurur]

Fick förresten hem nya västar igår!

Jag har en likadan fast "hejar på" istället för "tävlar för", och så har de namn på bröstet

 

[Sofie.S]

Någon som har erfarenhet av oisolerat ridhus och ljudkänslig ponny?

Jag misstänker att vår nya ponny inte är van vid oisolerade ridhus och alla dessa ljud som hörs. Just nu är det mycket fåglar som flyger runt och som sätter sig på taket och ponnyn reagerar genom att hoppa framåt/åt sidan mellanåt.
Jag tänkte testa luva och se om det dämpar reaktionen något. Har ni några andra tips?
Mer än att fortsätta som vanligt och hoppas att hon vänjer sig vid det.

 

[Andromedae]

Någon som har erfarenhet av oisolerat ridhus och ljudkänslig ponny?

Jag misstänker att vår nya ponny inte är van vid oisolerade ridhus och alla dessa ljud som hörs. Just nu är det mycket fåglar som flyger runt och som sätter sig på taket och ponnyn reagerar genom att hoppa framåt/åt sidan mellanåt.
Jag tänkte testa luva och se om det dämpar reaktionen något. Har ni några andra tips?
Mer än att fortsätta som vanligt och hoppas att hon vänjer sig vid det.

Bomull i öronen. Kan kombineras med huva.
Men jag tänker också att er ponny är så himla ny fortfarande, så lite is i magen med. Du kan ju jobba henne från marken därinne och så kan barnet få rida ute om hon är lite lugnare där, trevlig årstid att utforska ridvägarna

 

[Sofie.S]

Bomull i öronen. Kan kombineras med huva.
Men jag tänker också att er ponny är så himla ny fortfarande, så lite is i magen med. Du kan ju jobba henne från marken därinne och så kan barnet få rida ute om hon är lite lugnare där, trevlig årstid att utforska ridvägarna

Jag vill inte ”ta bort” för mycket av hennes hörsel heller då hon är otroligt duktig på röstkomando. Tex när dottern ska galoppera på lina fattar hon galopp direkt vid kommando.
Nej jag vet, vi har bara haft henne i två veckor! Jag ska ha lite is i magen och fortsätta longera henne utan ryttare också.

Vi har lina på henne och då gör hon inte de här hoppen. Vi lärde oss av vårt misstag när hon blev rädd och satte av i galopp - utan lina på. Dottern höll sig kvar men blev rädd. Så vi backar och har linan på nu, för då går det väldigt bra istället. God att dottern är modig och vågar trava/galoppera fast det känns lite läskigt

 

[Sofie.S]

Vår lilla fina ponny
Jag inser ju när jag lägger upp filmklipp, utifrån alla kommentarer - vilken snäll ponny vi har hittat!
Min yngsta dotter är en busig och nyfiken tjej och det har aldrig gått att få henne att vara ”försiktig och lugn” eller att förutse konsekvenser. Hon måste få testa och jag har lärt mig att låta henne hållas - under kontrollerade former såklart.
Idag har hon travat och galopperat i vanligt ordning barbacka. Men även gjort gjorden runt i skritt, hoppat i trav och suttit baklänges barbacka i trav.

När hon sitter med armarna rätt ut från kroppen i alla gångarter påminner jag ibland - ”du vet att du kan åka av”. Och hon ropar alltid ”ja jag vet”.
Jag är glad att hon vågar testa sig fram!