Föräldraledighet, jämställdhet, pengar

[Pontevecchio]

Nja samhället de bor och är en del av.

 

[glittra]

Vilka är "ni"? Är det TS och hennes man för att de inte råkar bo i Sverige?

Ja, hade deras löner varit lika stora så hade de ju kunnat turas om att vara "hemmapartner", istället för att en av dem (hemmafrun/mamman) ska vara hemma i fyra år på grund av bristande och/eller dyr barnomsorg.

Tillägg: i Sverige är vi oerhört privilegierade när det gäller föräldraledighet. Om jag hade bott i ett annat land med sämre samhälleliga möjligheter till jämställdhet mellan mig och min man hade det varit en förutsättning att vi kunnat ha en lösning där vi trots allt turas om att vara hemma.

 

[pudsey]

Är inte Sverige ganska unik i föräldraledighet och barnomsorg, eller de nordiska länderna iaf.
Här känns det mest att antingen är en hemma med barnet till skoldax och sen jobbar deltid eller så sätter man barnet på dagis senast vid 6 månader och jobbar minst 40h veckor. Har man jobbat en viss tid innan/under graviditeten får man oftast 6 månader mammaledigt och sen ev 6 månader till en av arbetsgivaren den andra av staten, men det verkar vara många som väljer att stanna hemma, om det nu är ett val när barnomsorgen kostar som den gör.

Jag trivs rätt bra med att vara hemma, har varit det sen jag blev gravid, men i längden är det ju inte bra varken för mej, sambon eller ekonomin. Skulle jag jobba och sambon vara hemma skulle vår inkomst halveras, men sambon skulle få ut liknande föräldrapenning iaf något jag inte får utan jag får endast barnbidrag, allt baseras på om och hur man jobbat, det jobbet jag hade innan jag blev gravid kan jag inte räkna in då det var ett temp. Man blir rätt livegen och utsatt när man får barn och inte har jobb, många får bidrag men iom att sambon jobbar heltid och har rätt bra lön så kan vi inte få någor, men och andra sidan så klarar vi oss rätt bra på en lön vi lever bra och kan ha endel dyrare intressen.

Ser man till jämnställdhet så är vårat liv väldigt långt ifrån, men vi trivs ändå rätt bra just nu fast sambon gärna velat haft mer tid med dottern så gör vi det bästa av situationen och han är en hands on pappa när han är hemma och när han är hemma är vi jämnställda bara det att staten kan man väl säga inte låter oss vara det hela tiden.

 

[Sedna]

Ja, hade deras löner varit lika stora så hade de ju kunnat turas om att vara "hemmapartner", istället för att en av dem (hemmafrun/mamman) ska vara hemma i fyra år på grund av bristande och/eller dyr barnomsorg.

Förutsatt att arbetsgivaren tycker det är okej med en anställd som är hemma för att passa barn. Det är ju ingen självklarhet att arbetsgivaren vill/måste behålla en anställd som också är "hemmapartner".

 

[ako]

Ja, hade deras löner varit lika stora så hade de ju kunnat turas om att vara "hemmapartner", istället för att en av dem (hemmafrun/mamman) ska vara hemma i fyra år på grund av bristande och/eller dyr barnomsorg.

Tillägg: i Sverige är vi oerhört privilegierade när det gäller föräldraledighet. Om jag hade bott i ett annat land med sämre samhälleliga möjligheter till jämställdhet mellan mig och min man hade det varit en förutsättning att vi kunnat ha en lösning där vi trots allt turas om att vara hemma.

Fast jag tycker ändå att det är lite fult att basunera ut att folk lever ojämställt när de yttre omständigheterna gör att läget är som det är? De kan ju ha många anledningar till att bo i England, och tyvärr är det väl mycket begärt att @pudsey ska kunna ändra på hela systemet?

 

[Petruska]

Hur ser ni på de länder där man inte kan dela lika på föräldraledigheten?

Jag som bor i England t.ex kommer vara hemma tills dottern och ev. syskon börjar skolan dvs minst 4 år.
Att jobba och ha barn på dagis skulle gå plus minus noll i ekonomi alt. minus. Jag hade gärna börjat jobba om ett år. Sverige har det enormt bra med möjlighet till att båda föräldrarna kan vara hemma med barnen och sen en bra barnomsorg som inte ruinerar en.

Hade vi bott i Sverige eller det fanns samma möjligheter här skulle pappan gärna varit föräldraledig, nu hade han semester första veckan, skulle han tagit pappa ledigt som är en möjlighet hade vi förlorat 75% av vår inkomst rakt av.
Önskar vi hade problemet med att det ska vara jämnställt och vem som ska va hemma med barnet.

Du riktar ju frågan rakt ut i luften. Men jag ser det som att flertalet länder har mer kvar att göra än Sverige, OM jämställdhet är målet. Det tror jag att det oftast inte är. Självklart är det svårare att etablera jämställda relationer när det motarbetas av samhället.

 

[glittra]

Förutsatt att arbetsgivaren tycker det är okej med en anställd som är hemma för att passa barn. Det är ju ingen självklarhet att arbetsgivaren vill/måste behålla en anställd som också är "hemmapartner".

Så är det ju självklart, liksom förutsättningarna skiljer sig mellan olika länder. Har man buffert och är attraktiv på arbetsmarknaden är det ju också möjligt att säga upp sig och söka nytt jobb efter föräldraledigheten.

Min poäng är att jag (tror att jag) skulle kämpa ganska hårt för att hitta en lösning som innebar ökad jämställdhet i föräldraskapet.

Fast jag tycker ändå att det är lite fult att basunera ut att folk lever ojämställt när de yttre omständigheterna gör att läget är som det är? De kan ju ha många anledningar till att bo i England, och tyvärr är det väl mycket begärt att @pudsey ska kunna ändra på hela systemet?

Att det är ojämställt är väl bara fakta, sen är det självklart att det är lättare att leva jämställt i Sverige (och trots det är det många som väljer bort det) än i länder där i samhället stöttar.

 

[Sunshine]

Nja samhället de bor och är en del av.

Det allra största problemet i England, som måste rättas till först, är tillgången och kostnaden på barnomsorg. Det kostar ju i runda slängar 10.000kr per barn och månad att ha barn på dagis i England. Och det finns definitivt ingen flexibel barnomsorg, såsom nattis eller öppet på andra obekväma tider. Det är i princip lika dyrt att anställa en nanny, som att ha barn på dagis, fast har man flera barn lönar det sig ju förstås.

Sen existerar ju ingen pappaledighet att tala om. Eller vab. Barnbidraget är numera behovsprövat, vi fick det bara några månader innan det drogs in (vilket jag iofs tycker är bra, men det svider säkert för många familjer). Listan kan göras precis hur lång som helst, så det går inte att jämföra med Sverige.

Föräldrar i Sverige är lyckligt lottade, även om det förstås finns problem även med det svenska systemet.