Föräldraförening på skolan

[Pontevecchio]

att alla gör samma grej är kanske för att inte utpeka vilka som inte har råd eller ej.
"vi betalar hellre" är väl vanligaste kommentaren till förslag på ideellt arbete idag.
Fan, sluta vara så skitnödiga över era titlar och häng med era barn på en loppis.
Det kanske tom är kul!

 

[Mabuse]

Ibland kanske livet inte handlar om att du ska ha kul utan man för nåt för nån annan? hur många skolkids gillar biblioteket? ska vi lägga ned de då?

Såklart gör jag något för någon annan, det är ju det mitt arbete går ut på? Betalt arbete är ju per definition att göra något för någon annan, det är rimligen därför de betalar. Och sen ger jag en del av det jag tjänar i skatt, så att de mindre lyckligt lottade också kan få skola, vård etc. Ska jag hjälpa de fattiga barnen i klassen, så gör jag det hellre genom att göra något jag är tillräckligt bra på för att få vettigt betalt, och sen ge en del av de pengarna till dem via skattsedeln, än att jag lägger tiden på att jobba med något som är väldigt dåligt betalt, och ger pengarna direkt till dem.

Om du menar att jag borde agera altruistiskt, alltså göra något utan att vilja ha något i gengäld, för mina egna barn, så ser jag inte riktigt varför det måste ske i form av korvförsäljning för någon föräldraförening. Om jag istället tar den tiden och gör något tillsammans med mina barn vi har större glädje av, hur kan man vara säker på att det inte gagnar dem lika mycket?

Skolbiblioteket har man väl inte i första hand för att det är kul utan för att ge barnen lästräning och tillgång till litteratur, där skulle mitt förslag vara att jag hellre betalar mer i skatt så att vi kan anställa en utbildad bibliotekarie att ha hand om det, hellre än att vi föräldrar ska kvacka i ämnet genom att stå där.

Alternativt att skolan tar sig till närmsta kommunala bibliotek/bokbuss, om skolan är för liten för att ha ett eget bibliotek.

 

[Mabuse]

att alla gör samma grej är kanske för att inte utpeka vilka som inte har råd eller ej.
"vi betalar hellre" är väl vanligaste kommentaren till förslag på ideellt arbete idag.
Fan, sluta vara så skitnödiga över era titlar och häng med era barn på en loppis.
Det kanske tom är kul!

Anledningen till att man har resurserna till att betala kan ju vara att man har ett krävande jobb som äter ens tid och ork, men ger rätt bra betalt i gengäld. Att man sen inte pallar att ordna loppis på fritiden utan hellre åker till skogen och plockar svamp, eller tar tag i hushållsarbetet som blivit eftersatt under arbetsveckan, det måste väl få vara ok?

Att man hellre betalar än jobbar gratis behöver ju inte bero på att man är skitnödig. Det kan ju vara så att man helt enkelt inte pallar, och gör sitt bästa för att undvika bli ännu en siffra i de galopperande sjukskrivningstalen för psykisk ohälsa. Ett bra sätt att se till att man blir utbränd är ju att ha ett krävande jobb med stort ansvar och stresspåslag, och sen fylla sin fritid med ytterligare plikten och måsten så att man kan vara helt säker på att aldrig någonsin kunna koppla av.

 

[Pontevecchio]

Men det handlar inte bara om dig, det handlar om alla kidsen i skolan. Att alla ska få en isbana, en möjlighet att resa. Även träning i arbeta och samarbeta och nå ett mål.

Hur kan det vara så jobbigt? Jag tycker det är underbart att det fortfarande finns föreningar utan betald personal som möjliggör att alla får vara med och att kidsen har saker att göra. I Stocksunds IF kostar det 10 000 per termin att vara med. Då slipper föräldrarna göra ett skit. Inkluderande? not so much "jobba lite extra" räcker knappast.

 

[Pontevecchio]

Anledningen till att man har resurserna till att betala kan ju vara att man har ett krävande jobb som äter ens tid och ork, men ger rätt bra betalt i gengäld. Att man sen inte pallar att ordna loppis på fritiden utan hellre åker till skogen och plockar svamp, eller tar tag i hushållsarbetet som blivit eftersatt under arbetsveckan, det måste väl få vara ok?

Det är ytterst få som faktiskt jobbar 70-80 timmar i veckan och har barn och de är knappast med i dessa diskussioner. Deras kids har redan nannys.
Man orkar.

 

[Mabuse]

Det är ytterst få som faktiskt jobbar 70-80 timmar i veckan och har barn och de är knappast med i dessa diskussioner. Deras kids har redan nannys.
Man orkar.

Nej, det gör "man" inte. Man orkar kanske om livet beror på det, men det gör det ju knappast. Man behöver inte jobba 70-80 timmar i veckan för att bli trött av jobbet. Det finns många som inte jobbar mer än heltid och ändå bränner ut sig, titta på sjukskrivningstatistiken!

Varför är det fel att hellre dra in pengar genom sitt yrke än genom att sälja saker?

Om vi säger såhär: säg att det ena alternativet är att jobba extra ett par timmar under veckan, när man har tid, och sedan på söndagen ha tid att t ex vara med på en dressyrtävling/träffa vänner/låta barnen träffa vänner. Och det andra alternativet är att inte jobba extra och istället lägga söndagen på att stå på en loppis för att dra in de pengarna extrajobbet hade gett - varför är det andra alternativet nödvändigtvis bättre?

 

[Sol]

Om barnen skadar sig på skoltid så täcks det av skolans försäkring. Något annat händer som regel inte.

Så om isbanan inte är säker kan skolan två sina händer och skylla på föräldrarna? När jag gick i mellanstadiet uppstod en naturlig isbana på skolans område som vi ungar hade skitkul i. Den kunde dock orsaka stora skador och skolan spärrade (med rätta trots sura elever) av den. Kontrolleras isbanan (någon annanstans kanske det är en lekplats) av kommunen och har bedömts som säker? Finns det vuxna med när ungarna åker skridskor (på min högstadieskola fick man inte vistas på hockeyplanem utanför lektionstid). Används den aktuella isbanan på lektionstid?

Och om föräldraföreningar börjar ta över den kommunala skolans ansvar allt mer, var riskerar vi att hamna då i långa loppet?

Jag förstår att det finns en god tanke bakom men det slår fel i långa loppet. Om kommunen har gör lite pengar för att skolan ska kunna skötas bra löser man inte grundproblemet med att föräldrarna går in.

Skolmiljön är skolans ansvar. Fullt ut. Ägs skolan av föräldrarna är det en annan sak.

 

[hoppsann]

Ja, i en skola med såna problem som du beskriver, där barnen inte får mat hemma, kommunen är i det närmaste bankrutt och inte ens gör det de måste enligt lag, i det läget så är det möjligt att föräldrasamverkan är det minst dåliga alternativet. Men då skulle jag ju nästan tycka att det verkar vettigare att de föräldrar som kan öka sina inkomster genom extrajobb gör det, och att man sen lägger de pengarna i en gemensam kassa som bekostar köttbullar till de hungriga och barnskydd på skolgården. Man får förmodligen in mer pengar om alla föräldrar gör det som är absolut mest lönsamt just för dem, än om alla ska försöka sälja korv eller liknande med rätt dålig timpenning.

Jag kan räkna upp sälert 8-10 skolor i min omgivning som har det på samma sätt, i olika kommuner. Gemensam nämnare är dock landsbygd. Har aldrig upplevt det i någon stad jag har bott i.
Ganska många kommuner är i det närmaste bankrutta. Vad jag förstod skulle kommunalskatten upp minst en krona nästa år för att ha råd att ta hand om det mest akuta. Och det gällde ett flertal kommuner som man inte skulle tro ha dålig ekonomi (Lyssnade på P1, kommer inte ihåg exakt).

Jag erkänner att jag efterlyste ett alternativ att man kunde betala en summa för att man inte hade tid eller lust att delta i arbetsdagar. Inte minst ryggen sa ifrån.
Men det gick inte ur ett solidariskt perspektiv... Då blev det genast en klassfråga.
- Vi "rika" hade råd att köpa oss fria.
Skolan hade inget eget kök så det gick inte att slänga till köket lite pengar för extra mat.

Det är bara att konstatera att det finns fattiga barn i vårt land, det är många som bara äter mackor hemma. Då är gemensamma aktiviteter ganska bra för att kunna notera fakta och hjälpa dem på ett snyggt sätt. Och peppa ungarna att plugga allt de orkade så att de kunde göra roliga saker i framtiden, resa och bo var de ville.
Kommunen (socialen) var medveten om familjerna och hjälpte till så att de t.ex kunde åka på semester med sina familjer. Inga utlandsresor direkt, men så att barnen kände att de hade gjort något speciellt på sitt sommarlov, som att komma till kusten och tälta ett par dagar.

 

[Sunshine]

Jag har absolut inget emot läxor, eller att hjälpa med dem om det behövs. Det jag inte vill är att ägna min fritid åt dåligt betalda säljjobb, efter att ha tillbringat år på universitet och med att skaffa mig erfarenhet för att slippa kränga korv och strumpor för mitt leverne.

Så otroligt snobbigt det låter, riktig översittarstil.

Det handlar ju inte om att du ska byta ditt fina jobb mot heltid i gatuköket liksom...

Mina barn går på en liten skola med väldigt aktiv föräldraförening som anordnar massor av roliga saker för barnen t.ex. Julfest, påskhare, sommarfest, vårmarknad, julmarknad osv. Det är inte obligatoriskt för någon förälder att engagera sig, eller betala något. Som tur är hjälper väldigt många till, för det finns alltid något man kan göra - bygga, laga, fixa, baka, dekorera, skjutsa, vara påskhare eller jultomte, sälja i stånd, leda lekarna på julfesten osv osv. Eller så kan man hjälpa till med föreningens ekonomi, skriva nyhetsbrev, uppdatera hemsidan... Man kan engagera sig en gång per år eller varje vecka och allt däremellan. Eller inte alls.

Vi har gott om höginkomsttagare med väldigt prestigefyllda jobb som inte tycker att de är för fina i kanten för att hjälpa till på frivillig basis för att barnen ska få en roligare och mer stimulerande skoltid..

 

[Mabuse]

Men det handlar inte bara om dig, det handlar om alla kidsen i skolan. Att alla ska få en isbana, en möjlighet att resa. Även träning i arbeta och samarbeta och nå ett mål.

Hur kan det vara så jobbigt? Jag tycker det är underbart att det fortfarande finns föreningar utan betald personal som möjliggör att alla får vara med och att kidsen har saker att göra. I Stocksunds IF kostar det 10 000 per termin att vara med. Då slipper föräldrarna göra ett skit. Inkluderande? not so much "jobba lite extra" räcker knappast.

Jag säger inte att det inte borde finnas sådana föreningar, bara att jag är glad om jag slipper. Det är väl jättehärligt om de som älskar föreningsliv kan vara med i en sån helideell förening och få sitt lystmäte där?

Och så är det lika bra om de som har mindre tid kan vara med i en förening som inte bedrivs ideellt, utan där man har råd med professionell personal. Eller föreningar där man kombinerar betalning och ideellt arbete, så kan man välja det som passar en bäst.

När det gäller träning i samarbete så tycker jag skolan är ett jättebra ställe för det, där man kan öva sig i samarbete för att nå gemensamma kunskapsmål. Och arbetsplatsen är ett fint ställe för oss vuxna!

När det gäller att göra något för alla, så tycker jag som sagt skattesedeln är det bästa sättet. Hellre det än en isbana, för att man har några skridskoentusiaster bland föräldrarna, medan skolan kanske egentligen skulle haft större nytta av skrivhäften. Kommer pengarna via skatten kan skolan prioritera, är det föräldrarna som gör jobbet får det bli vad föräldrarna tror och tycker är viktigast.

 

[Pontevecchio]

Sätt barnen i privatskola eller hyr in personal till loppisen då.

 

[Mabuse]

Så otroligt snobbigt det låter, riktig översittarstil.

Det handlar ju inte om att du ska byta ditt fina jobb mot heltid i gatuköket liksom...

Mina barn går på en liten skola med väldigt aktiv föräldraförening som anordnar massor av roliga saker för barnen t.ex. Julfest, påskhare, sommarfest, vårmarknad, julmarknad osv. Det är inte obligatoriskt för någon förälder att engagera sig, eller betala något. Som tur är hjälper väldigt många till, för det finns alltid något man kan göra - bygga, laga, fixa, baka, dekorera, skjutsa, vara påskhare eller jultomte, sälja i stånd, leda lekarna på julfesten osv osv. Eller så kan man hjälpa till med föreningens ekonomi, skriva nyhetsbrev, uppdatera hemsidan... Man kan engagera sig en gång per år eller varje vecka och allt däremellan. Eller inte alls.

Vi har gott om höginkomsttagare med väldigt prestigefyllda jobb som inte tycker att de är för fina i kanten för att hjälpa till på frivillig basis för att barnen ska få en roligare och mer stimulerande skoltid..

Jag är själaglad att barnen inte går i en sån skola! Jag lägger ett liknande engagemang på min ridskola, men dels har jag valt det själv och kan sluta eller dra ner när jag vill, dels känns det lite klaustrofobiskt med en skola där barnen dels är hela dagarna, och sen lägger man alla kvällar och helger på att ordna, förbereda och genomföra ännu fler skolaktiviteter. Och om inte barnen ska byta skola eller bli utanför är det bara att gilla läget - inte bara för barnen, utan hela familjen får lov att ha skolaaktiviteterna som sitt främsta fritidsintresse.

Passar säkert perfekt för en del familjer, och kul för dem, men det låter som en mardröm för mig. Hu!

Och återigen, det handlar inte om att vara fin i kanten, det handlar om att helt enkelt inte ha tid och ork. Vet du vilka som verkligen är i farozonen att få utmattningsdepression? Dedär föräldrarna som först har krävande jobb, och sen vill de vara de perfekta föräldrarna, engagera sig i skolaktiviteter, måsten och plikter från det ögonblick de slår upp ögonen på morgonen tills de ramlar ihop på kvällen. Att kunna prioritera och säga nej ibland är en viktig del i att hålla sig frisk. Vilket många uppenbart är dåliga på, av sjukskrivningsstatistiken att döma.

 

[Mabuse]

Sätt barnen i privatskola eller hyr in personal till loppisen då.

Eller ännu bättre, en vanlig kommunal skola. Och sen rösta fram kommunalpolitiker som sätter skattesatsen på en rimlig nivå så att skolan får de pengar de behöver för att ordna mat till barnen och en säker skolgård, utan att någon behöver ordna loppis. Och själv försöka bli bra på mitt jobb, så att jag får behålla jobbet och betala mycket skatt, så att kommunen går runt och får de skatteintäkter de behöver.

Det går ju det med. Det är ju inte så att antingen har man föräldrakooperativ, eller så är allt privat och ingen hjälper någon annan.

 

[hoppsann]

Så om isbanan inte är säker kan skolan två sina händer och skylla på föräldrarna? När jag gick i mellanstadiet uppstod en naturlig isbana på skolans område som vi ungar hade skitkul i. Den kunde dock orsaka stora skador och skolan spärrade (med rätta trots sura elever) av den. Kontrolleras isbanan (någon annanstans kanske det är en lekplats) av kommunen och har bedömts som säker? Finns det vuxna med när ungarna åker skridskor (på min högstadieskola fick man inte vistas på hockeyplanem utanför lektionstid). Används den aktuella isbanan på lektionstid?

Och om föräldraföreningar börjar ta över den kommunala skolans ansvar allt mer, var riskerar vi att hamna då i långa loppet?

Jag förstår att det finns en god tanke bakom men det slår fel i långa loppet. Om kommunen har gör lite pengar för att skolan ska kunna skötas bra löser man inte grundproblemet med att föräldrarna går in.

Skolmiljön är skolans ansvar. Fullt ut. Ägs skolan av föräldrarna är det en annan sak.

Helt enig i allt du säger!
Men det jag sett av vissa delar av skolvärlden (kommunalägda) är det inte så tyvärr.
Jag önskar att det vore så.
Man vill ju alltid "rädda" sina egna barn, om man säger så och då ingriper man.
När mitt barn skadade sig var hela skolgården en isbana, fast den var ju inte avsedd att åka skridskor på. Men man kan ju inte sanda en hel skolgård. Eller kan man det? Jag hänvisades till försäkringsbolaget för att få skaderersättning.

Om ett barn blir misshandlat i skolan så är det ju inte skolans ansvar.
De kan följa upp med stöd och åtgärder efter något har hänt, men de vet ju inte på förhand om någon t.ex. kommer att bli misshandlad, eller halkar någonstans.
Det är inte bara skolorna som går på knäna, vård och omsorg har samma problematik.

 

[Pontevecchio]

Nej, det gör "man" inte. Man orkar kanske om livet beror på det, men det gör det ju knappast. Man behöver inte jobba 70-80 timmar i veckan för att bli trött av jobbet. Det finns många som inte jobbar mer än heltid och ändå bränner ut sig, titta på sjukskrivningstatistiken!

Varför är det fel att hellre dra in pengar genom sitt yrke än genom att sälja saker?

Om vi säger såhär: säg att det ena alternativet är att jobba extra ett par timmar under veckan, när man har tid, och sedan på söndagen ha tid att t ex vara med på en dressyrtävling/träffa vänner/låta barnen träffa vänner. Och det andra alternativet är att inte jobba extra och istället lägga söndagen på att stå på en loppis för att dra in de pengarna extrajobbet hade gett - varför är det andra alternativet nödvändigtvis bättre?

Det som är bäst för dig är kanske inte bäst för de flesta. Tanken är att göra saker tillsammans, att barnen tar ansvar. Inte vilken förälder som tjänar mest.

Av alla saker man kan välja att göra eller inte göra så är ursäkten "orkar inte" lam.

 

[Pontevecchio]

Jag säger inte att det inte borde finnas sådana föreningar, bara att jag är glad om jag slipper. Det är väl jättehärligt om de som älskar föreningsliv kan vara med i en sån helideell förening och få sitt lystmäte där?

Och så är det lika bra om de som har mindre tid kan vara med i en förening som inte bedrivs ideellt, utan där man har råd med professionell personal. Eller föreningar där man kombinerar betalning och ideellt arbete, så kan man välja det som passar en bäst.

När det gäller träning i samarbete så tycker jag skolan är ett jättebra ställe för det, där man kan öva sig i samarbete för att nå gemensamma kunskapsmål. Och arbetsplatsen är ett fint ställe för oss vuxna!

När det gäller att göra något för alla, så tycker jag som sagt skattesedeln är det bästa sättet. Hellre det än en isbana, för att man har några skridskoentusiaster bland föräldrarna, medan skolan kanske egentligen skulle haft större nytta av skrivhäften. Kommer pengarna via skatten kan skolan prioritera, är det föräldrarna som gör jobbet får det bli vad föräldrarna tror och tycker är viktigast.

Ingen älskar det ideella så pass att de vill göra det åt dina ungar medans du "inte orkar". Deltar dina barn i något ideellt eller betalar du alltid fullt marknadspris för allt? Eller är du klassiska "jag hinner inte men nån annan kan göra det?".

 

[Mabuse]

Det som är bäst för dig är kanske inte bäst för de flesta. Tanken är att göra saker tillsammans, att barnen tar ansvar. Inte vilken förälder som tjänar mest.

Av alla saker man kan välja att göra eller inte göra så är ursäkten "orkar inte" lam.

Är inte skolgången och utbildningen en träning i eget ansvar för barnen? Att ta ansvar för att hänga med i alla ämnen, göra sina läxor och plugga till proven i tid kan nog vara fullt tillräcklig ansvarsträning för ett grundskolebarn.

Varför är ursäkten "orkar inte" lam? Tror du människor har oändligt med ork - och i så fall, vad beror de galopperande sjukskrivningstalen för stress på? Där föräldrar, helst mammor, är överrepresenterade?

 

[Pontevecchio]

Jag är själaglad att barnen inte går i en sån skola! Jag lägger ett liknande engagemang på min ridskola, men dels har jag valt det själv och kan sluta eller dra ner när jag vill, dels känns det lite klaustrofobiskt med en skola där barnen dels är hela dagarna, och sen lägger man alla kvällar och helger på att ordna, förbereda och genomföra ännu fler skolaktiviteter. Och om inte barnen ska byta skola eller bli utanför är det bara att gilla läget - inte bara för barnen, utan hela familjen får lov att ha skolaaktiviteterna som sitt främsta fritidsintresse.

Passar säkert perfekt för en del familjer, och kul för dem, men det låter som en mardröm för mig. Hu!

Och återigen, det handlar inte om att vara fin i kanten, det handlar om att helt enkelt inte ha tid och ork. Vet du vilka som verkligen är i farozonen att få utmattningsdepression? Dedär föräldrarna som först har krävande jobb, och sen vill de vara de perfekta föräldrarna, engagera sig i skolaktiviteter, måsten och plikter från det ögonblick de slår upp ögonen på morgonen tills de ramlar ihop på kvällen. Att kunna prioritera och säga nej ibland är en viktig del i att hålla sig frisk. Vilket många uppenbart är dåliga på, av sjukskrivningsstatistiken att döma.

Du skrev ju själv att du inte kan tänka dig sälja korv för du gått på universitetet?
Alla kvällar och helger har ingen sagt, det nämndes spola en bana fördelat på några hundra personer. Knappast svettigt.

 

[athena]

Jag har inte läst hela tråden men tycker trådstarten är exakt som alla de olika kommunala skolor jag har haft barn i... undantaget nr 1) med 100:-/termin. Allt annat har ingått på ett eller annat sätt. Jag har aldrig ens reagerat över det, mer än ibland med en suck men det har liksom alltid ingått i föräldraskapet.

Alla är dock på landsbygd, jag misstänker att det spelar stor roll här.

 

[athena]

Ps Jag jobbar också heltid, har en universitetsutbildning bakom mig och driver dessutom företag på fritiden