Han ser verkligen jättetrevlig ut, grattis till en härlig ny kompis och välkommen till tråden! Och njut av känslan av nyförälskelse och glädjen i allt i utvecklingen med en ung häst.
Jag köpte mina nu tvååringar som föl, ett par månader efter att min äldsta halvblodsvalack dog i tarmvred. För mig var själva hästletandet det jobbiga i processen, det kändes liksom inte alls sådär spännande och härligt som det egentligen ska vara. Hade jag kunnat så hade jag gärna skjutit det längre framför mig men hade en ensam häst kvar att ordna sällskap till. Och visste att jag ville ha en unghäst.
Men, lyckligtvis behövde jag inte leta länge utan blev blixtkär nästan direkt - en enda bild var allt som behövdes för att golva mig och få mig att känna men herregud den hästen är exakt allt som jag någonsin velat ha. Fullständigt flawless. Och den känslan blev ännu starkare av att träffa honom live.
Visa bifogad fil 104586
Och två år senare känns det precis likadant och jag får fortfarande ett lyckligt leende varje gång jag möts av hans spetsade öron och förväntansfulla blick. Bonusen med att köpa en så ung häst som ett föl var att jag "blev tvungen" att köpa ett till så att kronprinsen skulle få en jämngammal lekkamrat på hemmaplan. Men då fick det bli en billigare ras nämligen en nordsvensk. Men han är också ett lyckopiller på egna meriter! Min stora lilla kramgoa nallebjörn med en helt speciell personlighet och otroligt underfundig humor. De har och har haft en fin behållning av varandra och det är så roligt att se deras personligheter tillsammans och hur de umgås med min äldre valack.