Fodervärd, för- och nackdelar.

[KrullTroll]

Jag har i dagsläget en hanhund på 6 år. Han kom till mig som omplacering när han var två år. Redan då fanns det en tanke på att ha en hund till. Dock ville jag låta honom komma in i familjen ordentligt och inte förhasta mig i mitt beslut.
Hunden har det varit en hel del problem med, främst då han har en rätt svårbehandlad allergi. Men oxå att "skola om" honom in i vår familj. Han var absolut ingen problemhund, men tidigare ägare hade uppmuntrat vissa beteenden som jag jobbat hårt för att minska.
Nu är han en väl fungerande individ och jag börjar känna att tiden och tillfället är rätt för en hund till i vår familj.

Häromdagen trillade jag över en annons om en hund i den ras jag sedan ett par år valt. Det är en annons om fodervärd.
Har mailat ägaren och även pratat med henne på telefon. Och vad hon berättar så är jag såld
Men...vänder mig till er, allvetande bukefalister. Vad är det för ev fallgropar man ska passa sig för i ett fodervärdskap?

Planerar att kontakta ägaren imorn igen och boka in ett möte för att se om vi klickar och även om jag och hunden klickar

 

[Monstermom]

Jag har i dagsläget en hanhund på 6 år. Han kom till mig som omplacering när han var två år. Redan då fanns det en tanke på att ha en hund till. Dock ville jag låta honom komma in i familjen ordentligt och inte förhasta mig i mitt beslut.
Hunden har det varit en hel del problem med, främst då han har en rätt svårbehandlad allergi. Men oxå att "skola om" honom in i vår familj. Han var absolut ingen problemhund, men tidigare ägare hade uppmuntrat vissa beteenden som jag jobbat hårt för att minska.
Nu är han en väl fungerande individ och jag börjar känna att tiden och tillfället är rätt för en hund till i vår familj.

Häromdagen trillade jag över en annons om en hund i den ras jag sedan ett par år valt. Det är en annons om fodervärd.
Har mailat ägaren och även pratat med henne på telefon. Och vad hon berättar så är jag såld
Men...vänder mig till er, allvetande bukefalister. Vad är det för ev fallgropar man ska passa sig för i ett fodervärdskap?

Planerar att kontakta ägaren imorn igen och boka in ett möte för att se om vi klickar och även om jag och hunden klickar

Sök på @Aningsfull s erfarenheter tex.

Inte en sits jag skulle sätta mig i om jag inte verkligen kände uppfödaren och kände mig helt trygg - och dessutom bara måste få just den individen som uppfödaren vägrar skiljas från annat än till foder.

Jag har väldigt svårt att känna att det ska vara värt det.

 

[iNHALE]

Man ska komma ihåg att fodervärd för hund inte är samma som fodervärd för häst. När man talar om fodervärd för hund så menar man att fodervärden får/köper hunden till ett reducerat pris och att uppfödaren/säljaren har rätt att ta ett visst antal kullar på hunden innan den uppnått en viss ålder. Efter det övergår ägandeskapet på fodervärden och uppfödaren har inte längre någon rätt till hunden och kan inte längre ställa några krav på fodervärden gällande vilket skick hunden ska hållas i eller om den måste meriteras/testas inför kommande avel.

Hade jag velat ha en sällskapshund utan några knussler hade jag inte gett mig in på fodervärdskap om man nu inte är väldigt nära vän med uppfödaren. Uppfödaren kan i princip komma när som helst innan hunden uppnått avtalad ålder och säga att nu vill h*n ta valpar på hunden så nu måste du lämna ifrån dig hunden ett tag tills det är klart. Det finns många skräckhistorier gällande krånglande uppfödare som sätter sig på tvären när avelsrätten väl ska lösas in. Som @Monstermom skriver är @Aningsfull en av dem som inte haft så roligaerfarenheter med sin fodertik.

Hade jag varit du hade jag sökt en bra omplacering istället, alt köpt valp på det vanliga sättet utan en massa luriga avtal som kan skapa problem längre fram.

 

[Jenka]

Jag har i dagsläget en hanhund på 6 år. Han kom till mig som omplacering när han var två år. Redan då fanns det en tanke på att ha en hund till. Dock ville jag låta honom komma in i familjen ordentligt och inte förhasta mig i mitt beslut.
Hunden har det varit en hel del problem med, främst då han har en rätt svårbehandlad allergi. Men oxå att "skola om" honom in i vår familj. Han var absolut ingen problemhund, men tidigare ägare hade uppmuntrat vissa beteenden som jag jobbat hårt för att minska.
Nu är han en väl fungerande individ och jag börjar känna att tiden och tillfället är rätt för en hund till i vår familj.

Häromdagen trillade jag över en annons om en hund i den ras jag sedan ett par år valt. Det är en annons om fodervärd.
Har mailat ägaren och även pratat med henne på telefon. Och vad hon berättar så är jag såld
Men...vänder mig till er, allvetande bukefalister. Vad är det för ev fallgropar man ska passa sig för i ett fodervärdskap?

Planerar att kontakta ägaren imorn igen och boka in ett möte för att se om vi klickar och även om jag och hunden klickar

Min farhåga (efter mångas berättelser) är att man får en hund som enligt mig inte håller måttet för avel men där uppfödaren ändå tar sina kullar. Jag hade alltså varit extremt noga med uppfödare.

Sen vet jag flera där uppfödaren krävt betalt för hunden om inte kullarna kan tas. Det är fel, men kräver ju en del bråk.

Sista farhågan är väl hur allt sköts kring meritering och parande.

 

[Miao]

Jag skulle aldrig ta en foderhund om det gällde en tik, jag vill ha full kontroll själv över om/när min hund ska ha valpar. Särskilt som jag satsar högt i mitt tävlande med hundarna, så skulle jag inte vilja ha stora delar av en tävlingssäsong förstörd för att uppfödaren vill ha en valpkull då. Och så vara utan tiken i massa månader för kullen... nä fy, det hade jag aldrig klarat

Hanar är skillnad iaf för mig, jag har två avelshanar på foder. Där handlar det ju "bara" om en parning då och då, det kan jag stå till tjänst med .

Sen så håller jag VERKLIGEN med @Monstermom i att man gör bäst i att VERKLIGEN känna uppfödaren som sätter ut hunden på foder, så man känner att man kan lita på den och även att man kan stå bakom dess avelstänk. Hänvisar också till det tråkiga @Aningsfull råkat ut för, det är ju en mardröm som fodervärd och man har ju tyvärr inget att säga till om vad gäller parningar och hundarnas avelsvärde....

 

[Monstermom]

Jag skulle aldrig ta en foderhund om det gällde en tik, jag vill ha full kontroll själv över om/när min hund ska ha valpar. Särskilt som jag satsar högt i mitt tävlande med hundarna, så skulle jag inte vilja ha stora delar av en tävlingssäsong förstörd för att uppfödaren vill ha en valpkull då. Och så vara utan tiken i massa månader för kullen... nä fy, det hade jag aldrig klarat

Hanar är skillnad iaf för mig, jag har två avelshanar på foder. Där handlar det ju "bara" om en parning då och då, det kan jag stå till tjänst med .

Sen så håller jag VERKLIGEN med @Monstermom i att man gör bäst i att VERKLIGEN känna uppfödaren som sätter ut hunden på foder, så man känner att man kan lita på den och även att man kan stå bakom dess avelstänk. Hänvisar också till det tråkiga @Aningsfull råkat ut för, det är ju en mardröm som fodervärd och man har ju tyvärr inget att säga till om vad gäller parningar och hundarnas avelsvärde....

Ja, jag ska lägga till att det var framförallt tik jag tänkte på! Samma problem gäller för hannar i viss utsträckning (man kanske inte alls tycker att hunden borde avlas på pga ett eller annat), men man blir ju inte av med hunden på samma sätt.

 

[Monifa]

Min tik är köpt med bibehållen avelsrätt. Jag har en bra relation med uppfödaren och lärde känna henne nästan ett år innan Betty flyttade hem till mig. Hon har rätt att ta en kull, ställa ut henne två gånger (för min del får hon ställa ut oftare bara det inte krockar med vårt egna tävlande), hon står för hälsoundersökningarna som ska göras. Hon betalar vårt BPH också.

I gengäld ska jag upplysa henne om när löpen sker och vara beredd på att skicka iväg tiken för parning och valpning även om det krockar med vårt tävlande. Tanken är att hon ska hinna meriteras lite innan hon får sin kull så när hon är 3 är väl tanken nu att hon ska få sin kull. Om hon inte duger för avel tas ingen kull och jag behöver inte betala resterande summa.

Jag hade inte köpt tik med bibehållen avelsrätt om jag inte klickade bra med uppfödaren.

 

[Liran]

Jag skulle aldrig ta en foderhund om det gällde en tik, jag vill ha full kontroll själv över om/när min hund ska ha valpar. Särskilt som jag satsar högt i mitt tävlande med hundarna, så skulle jag inte vilja ha stora delar av en tävlingssäsong förstörd för att uppfödaren vill ha en valpkull då. Och så vara utan tiken i massa månader för kullen... nä fy, det hade jag aldrig klarat

Hanar är skillnad iaf för mig, jag har två avelshanar på foder. Där handlar det ju "bara" om en parning då och då, det kan jag stå till tjänst med .

Sen så håller jag VERKLIGEN med @Monstermom i att man gör bäst i att VERKLIGEN känna uppfödaren som sätter ut hunden på foder, så man känner att man kan lita på den och även att man kan stå bakom dess avelstänk. Hänvisar också till det tråkiga @Aningsfull råkat ut för, det är ju en mardröm som fodervärd och man har ju tyvärr inget att säga till om vad gäller parningar och hundarnas avelsvärde....

Eftersom allt negativt med fodervärdstikar har nämnts vill jag föra fram det positiva. Det är jättekul att vara med om två kullar från parning till leverans, om tikens ägare bor tillräckligt nära och låter dig hälsa på! Det är som att vara med om alla roliga saker med att ha en valpkull, men slippa ansvaret och kostnaderna.

Det är jättekul att följa avkommorna genom livet, man blir nästan lika stolt som om det vore ens eget barn när det går bra för dem! Du lär dig mycket om hundar och hundavel om det är en duktig uppfödare.

Har man förstått precis vad fodervärdskontraktet innebär, dvs att ägaren bestämmer om och när och med vilken hund din tik ska paras, (och att ägaren också förstått vilka rättigheter fodervärden har), och du accepterar villkoren så fungerar det.

 

[Red_Chili]

Jag är skeptisk till de som har annonser ute om att de söker fodervärdar, för jag tro det är bra om uppfödare och valp"köpare" känner varandra riktigt bra innan hunden är född. Om de iblandade lär känna varandra innan kullen är född så tror jag att det är lättare att på ett ärligt och hyfsat neutralt sätt diskutera avel, förväntningar på varandra, uppfostran av hund m.m.

Själv är jag fodervärd åt min valp. Uppfödaren bor dock 100 mil bort och har själv sagt att de inte planerar att använda min valp i avel (jag är dock helt med på att de har rätt till det om de vill senare). De har rätt till en kull men vi har inte kryssat i rutan för att de ska ta med henne till tävlingar eller så, jag är ändå mer ute på tävlingar än vad de är Uppfödarna har jag känt i 15 år nu och jag har bott periodvis hos dem, så jag känner dem väl och har gillat nästan alla hundar de fött upp under tiden jag känt dem, med tanke på att de har åtminstone någon kull varje år så har det blivit några hundar som jag fått följa nu Hade jag inte känt dem så väl, då hade jag inte vågat vara fodervärd.

 

[Gimlan]

Jag är skeptisk till de som har annonser ute om att de söker fodervärdar, för jag tro det är bra om uppfödare och valp"köpare" känner varandra riktigt bra innan hunden är född. Om de iblandade lär känna varandra innan kullen är född så tror jag att det är lättare att på ett ärligt och hyfsat neutralt sätt diskutera avel, förväntningar på varandra, uppfostran av hund m.m.

Själv är jag fodervärd åt min valp. Uppfödaren bor dock 100 mil bort och har själv sagt att de inte planerar att använda min valp i avel (jag är dock helt med på att de har rätt till det om de vill senare). De har rätt till en kull men vi har inte kryssat i rutan för att de ska ta med henne till tävlingar eller så, jag är ändå mer ute på tävlingar än vad de är Uppfödarna har jag känt i 15 år nu och jag har bott periodvis hos dem, så jag känner dem väl och har gillat nästan alla hundar de fött upp under tiden jag känt dem, med tanke på att de har åtminstone någon kull varje år så har det blivit några hundar som jag fått följa nu Hade jag inte känt dem så väl, då hade jag inte vågat vara fodervärd.

Varför har de hen på foder om de inte planerar att ha hen i avel?

 

[Red_Chili]

Varför har de hen på foder om de inte planerar att ha hen i avel?

För att de är på tok för snälla! De vet hur mycket jag älskar allt med den kullen, allt från mentaliteten till utseende och funktion och alla släktingar osv. De vet också att hundarna får det riktigt bra hos mig och jag har hjälpt dem mycket med deras hundar osv.

En dag när vi pratade i telefon så frågade uppfödaren om jag ville ha en valp ur kullen som skulle födas, jag svarade som det var, att jag verkligen tyckte att det var en intressant kull, men att jag inte hade råd med inköpet av hund, det var delvis därför som jag letade omplacering. Uppfödaren sa då att de har mer gott om pengar än vad de har gott om riktigt bra valpköpare och med tanke på hur bra kullen borde bli så vill de att valparna kommer till hem där de verkligen får möjlighet att visa det också. Så ja, ville jag ha en valp kunde jag få en, och för att få det rätt med alla papper osv så skrev vi fodervärdsavtal. Och som sagt var, jag är helt med på att de kanske vill ha en kull på henne i framtiden, hade jag inte varit ok med det så hade jag tackat nej till att vara fodervärd.

 

[Gimlan]

För att de är på tok för snälla! De vet hur mycket jag älskar allt med den kullen, allt från mentaliteten till utseende och funktion och alla släktingar osv. De vet också att hundarna får det riktigt bra hos mig och jag har hjälpt dem mycket med deras hundar osv.

En dag när vi pratade i telefon så frågade uppfödaren om jag ville ha en valp ur kullen som skulle födas, jag svarade som det var, att jag verkligen tyckte att det var en intressant kull, men att jag inte hade råd med inköpet av hund, det var delvis därför som jag letade omplacering. Uppfödaren sa då att de har mer gott om pengar än vad de har gott om riktigt bra valpköpare och med tanke på hur bra kullen borde bli så vill de att valparna kommer till hem där de verkligen får möjlighet att visa det också. Så ja, ville jag ha en valp kunde jag få en, och för att få det rätt med alla papper osv så skrev vi fodervärdsavtal. Och som sagt var, jag är helt med på att de kanske vill ha en kull på henne i framtiden, hade jag inte varit ok med det så hade jag tackat nej till att vara fodervärd.

Fint

 

[Migo]

Jag har fodertik, från en god vän. Nackdelarna har nämnts. Fördelen för mig är att jag får henne avelsutvärderad osv för att lättare själv kunna besluta om egen avel i framtiden. Att köpa in en tikvalp för avel är ju en väldog chansning, nu slipper jag köpesumman och hon hinner bli en rutinerad mamma innan jag behöver fundera på kull

 

[Aningsfull]

Risken finns att man till exempel är oense hur vida hunden bör gå i avel eller inte. Rent krasst spelar det ingen roll hur sjuk din hund är och hur många orsaker du har till att den inte borde gå i avel, det är helt och hållet uppfödarens beslut.
Så kan du plötsligt sitta där och uppfödaren har åkt iväg utomlands med din hund och du får inte veta i vilket land din hund befinner sig i och vilken hane den paras med. Sen ska man heller inte sticka under stol med att valpningen inte alltid går som planerat och det kan bli snitt osv.
Sen bör man också ha i åtanke att eventuell meritering och värdeökning av hunden inte är någonting som gynnar dig. Säg att du haft hunden i några år, du har lagt ner åtskilliga tusenlappar på att meritera din hund och tävlat i höga klasser och ökat hundens värde med åtskilliga tusenlappar. Kan du inte ha din hund kvar så ska den hem till uppfödaren och uppfödaren är inte skyldig att betala dig ett öre för hunden. Sen kan uppfödaren sälja hunden vidare och ta bra betalt för den eftersom att den är meriterad, men det är ingenting du får något för.

Det var några fallgropar. Jag kommer aldrig att ta en hund på foder igen. För mig är det för mycket värt att kunna ha allt att säga till om gällande den hunden som lever i mitt hem.

 

[KrullTroll]

Tack för allas input!
Jag bad om fallgropar och fick vad jag bad om
Ska verkligen fundera kring detta en gång till innan jag bestämmer nått. Även prata med ägaren mer och ställa frågor som kommit upp när jag läser era svar.

 

[Raderad medlem 94602]

Intressant tråd!
Jag/vi samlar i nuläget på oss kontakter och lägger ut krokar för fodervärdar. Med två kullar planerade i år kommer vi behöva minst två fodervärdar till tikar, kanske tre...och det är skitläskigt!!!
Alla större uppfödare avråder oss och tycker vi ska använda oss av låneavtal istället för fodervärdsavtal. Men som små, lite okända uppfödare är det nog omöjligt att hitta folk som vill låna hunden helt utan garantier. Vi har inget erkänt rykte ännu, så hur vet folk att de kan lita på oss om de "lånar" en hund. Är VI är seriösa?
De 3 tikar vi har haft "ute" hittills har varit sålda med bibehålen avelsrätt.
En köptes tillbaka då den hamnade fel. Den sålde vi vidare då den inte höll avelsmåtten. En blev vi blåsta på då personen sålde hunden utan att meddela oss!!!!
Visst, vi kunde ha valt att göra en process av det men valde att avstå. Vissa människor är lika bra att klippa banden med. Hunden gick till tjänst vilket var en fjäder i hatten ändå för oss och vi ansåg att med tre tikar kvar att avla på så var det inte värt allt besvär för en eventuell kull.
Den tredje hunden är kvar i släkten och den parar vi nu. Den får vi gärna låna fler gånger

Vi kommer aldrig mer sälja med avelsrätt. Bara en kull är för osäkert ifall något går fel. Då är det bättre att säkra upp med två kullar genom fodervärd.

Har funderat mycket på vad vi ska våga kräva av blivande fodervärdar, Vad vi ska leta efter, se upp med, hur vi ska hitta dom som är BRA osv.
Man hör så många skräckhistorier. Men jag vill gärna tro att det är med skräckhistorierna som med dåliga nyheter, de berättas gärna. Det finns inget intressevärde i alla dom fall där allt går som det ska

 

[linnsan]

Jag har en tik med bibehållen avelsrätt. Dvs säljaren har rätt till en kull. Jag har bra erfarenheter. Har ställt henne tre gånger med hjälp av uppfödaren innan jag tröttnade och klippte ner henne. Hon ska även göra BPH, ögonlysas och kollas för patellaluxation innan avel. Gärna även tävlas i något också men får se vad vi hinner med.

Jag tror det viktigaste är att man har samma tänk och är ärlig med uppfödaren. Jag sa att utställning inte är riktigt min grej men att jag gärna ställer ut ett par gånger. Att jag vill göra bph eller mh och hälsa osv.. Rent allmänt har vi nog hyffsat lika tänk kring fostran och jag tycker vi funkar bra ihop. Vi pratade nog närmast en timme hund första gången vi pratade.

Min tik blir två år nu i vår och antingen blir det väl kull till hösten eller nästa år när hon är tre. Om det inte visar sig vara något fel då. Har förvisso inte diskuterat med säljaren om hon skulle ta valpar trots tex patellaluxation. Men eftersom att det är en ras utan krav på det känner jag att det hade varit enklare och billigare för hen att isåfall strunta i hälsoundersökningarna om resultatet ändå kvittar.

Så diskutera mycket. Ni bör ju vara på samma sida vad det gäller hälsa, meriter, mentalitet och varför man tar valpar och även fostran/hantering eftersom att hunden kommer att bo hos uppfödaren ett längre tag.

 

[Svartfot]

@Voff eller ngn annan uppfödare som känner för att svara.

Varför behåller man inte tiken, lämnar ut den "rent" på foder, och säljer den sen när man har avlat färdigt på den hunden? Avtal med "svävande / förbehållen äganderätt känns dömt att misslyckas.

 

[Hyacinth]

@Voff eller ngn annan uppfödare som känner för att svara.

Varför behåller man inte tiken, lämnar ut den "rent" på foder, och säljer den sen när man har avlat färdigt på den hunden? Avtal med "svävande / förbehållen äganderätt känns dömt att misslyckas.

Man kanske inte har plats, hunden kanske inte trivs med att bo på kennel, man kommer väl överens?
Vi köpte med bibehållen avelsrätt, kändes hur bra som helst. Uppfödaren hade haft möjligheten att ta en kull om det passade, men kunde ha avstått. Vi ägde hunden, uppf avelsrätten. För mig var det glasklart.

 

[Raderad medlem 94602]

@Voff eller ngn annan uppfödare som känner för att svara.

Varför behåller man inte tiken, lämnar ut den "rent" på foder, och säljer den sen när man har avlat färdigt på den hunden? Avtal med "svävande / förbehållen äganderätt känns dömt att misslyckas.

Det skulle innebära kanske 8-10 tikar hemma. Sån hundhållning vill iaf inte vi ha. Då blir det att de permanent får bo i hundstall ( vi föder upp schäfer och 8-10 schäfertikar i ett hus )
Vi har en äldre tik och ska ha var sin egen som vi jobbar med/ avlar på. (Sambon sålde nyss sin tävlingstik då hon inte höll kraven vi har i aveln)
Helst vill vi bara ha två tikar hemma (vi har en liten hane av annan ras också) men under ett generationsskifte som nu kan det få överlappa med 3 tikar några år.
Vi vill ha våra hundar hemma som vanliga familjehundar. Men ska man ha en bra grund i kenneln som är säkrad kommer man behöva ha flera tikar i varierande ålder (alla kommer ju inte heller att klara avelskraven och då styks de allt eftersom)
Det kostar också stora pengar med hundstall, el, mat, försäkringar, hundgårdar, meriter, tid att träna och motionera alla....nej. Huuu.....då är det inte ett hem och en hobby längre.