Födda 2014 - del II

[pews1972]

@lizzie - vilken mardröm Men tur det gick bra till slut.
För några år sedan hämtade vi hem en 3-åring som min dotter skulle rida och träna. Den var otroligt svår att backa ur trp de första ggr men det gick i alla fall.

 

[urkella]

Lotus har fått testa på både träns och proffs fotografering Han har gått och blivit modell för Globus ihop med miniatyrerna Så väntar med spänning på hur bliderna kommer se ut. Han var inge vidare glad för ha bett i munnen så han tuggade konstant på bettet och blixtar och paraplyer var väldigt läskiga sa han

 

[lizzie]

@lizzie - vilken mardröm Men tur det gick bra till slut.
För några år sedan hämtade vi hem en 3-åring som min dotter skulle rida och träna. Den var otroligt svår att backa ur trp de första ggr men det gick i alla fall.

Att backa är något fröken ska få träna, men jag kände att nu ville jag verkligen ha fronturlastning för att minimera risken att hamna i samma situation igen.

Det var inte kul alls

/Lizzie

 

[KickiH]

@lizzie vilken röra som den lilla damen ställer till med.

 

[lizzie]

@lizzie vilken röra som den lilla damen ställer till med.

Ja, men inget dåligt som inte har något gott med sig. Matte fick lite snabbt tag på ett Henra Cayennesläp med fronturlastning av årsmodell -06. Utan att bli totalt lusfattig - dessutom tog trailerföretaget min gamla enaxlade Rekotrailer i inbyte. Bytet av trailer kommer också innebära (förhoppningsvis) göra att min gamling tycker det är lite trevligare att åka trailer. Henran är grymt mycket större än Recotrailern.

För övrigt verkar lilla damen göra succé hos tränaren - söt och lätthanterlig

/Lizzie

 

[axel]

Nu i onsdags så var det inplanerat att köra iväg Kandi till min beridare (min tränare) för att starta sin bana som ridhäst. Kandi ska vara hos min tränare 4-5 dagar, komma hem och vila en vecka och så tillbaka till tränaren. Vi bor nära och jag skulle kunna åka varje dag, men tränaren driver ridskola och vill träna Kandi på fm då ridskoleverksamheten drivs på kvällen. Så detta upplägget passar oss båda. Jag bor 5 km från min tränare så det är inga avstånd att åka.

Dock började det inte så himla bra. Jag och sambon hade tagit långlunch för att köra iväg Kandi. Eftersom min gamla häst är bökig att lasta så är detta ett moment som jag var lite nervös för. Dock var Kandi jätteduktig och klev snällt på trots vattenpölar och regn. Så for vi iväg och var snart framme. Då började problemen....

Urlastningen gick inge bra.... Kandi fick totalt tilt i hjärnan och kunde inte backa. Ett tag var vi tre personer som stod och tryckte på hennes bringa, men när hon började försöka ta sig uppåt istället för att backa så la vi ner. Vi fällde upp lämmen och åkte en sväng. Försökte lasta ur igen, men icke.

Jag har en Reko 1300-trailer och jag kör utan mellanvägg eftersom min gamla kräver det. Dock är trailern endast 150 bred och Kandi är 160 cm lång från bringa till rumpa. Alltså vågade vi inte vända henne om.

Jag var helt färdig att bryta ihop - så vad gör man. Jo, man ringer distriktsveterinärjouren och berättar om dilemmat. Vetten höll med om att hästen behövde drogas för att se ifall tiltet skulle släppa. Dock var vetten tvungen att åka på ett annat sjukbesök innan oss. Bara att vänta alltså. Och vilken väntan. Det kom ytterligare ett akutbesök emellan så väntan blev lång. Vi provade några gånger att försöka få henne att gå baklänges, men icke. Kallt och ruggigt var det och jag vågade inte gå långt ifrån trailern. Det enda jag kunde tänka på var, vad i helvete gör jag ifall Kandi får panik i trailern??? Även om hon verkade nöjd och var lugn där hon stod och mumsade på sitt hö, så vet man ju inte. Hux flux kan saker och ting ändra snabbt...

Till sist kom så äntligen veterinären och hon kollade av Kandi i trailern, gav fröken en spruta Plegasil. Vi provade att försöka få henne att backa, men icke. Veterinären ville då att vi skulle prova att vända henne innan hon gav hästen mer lugnande. Med vette på plats så fick vetten grimskaft och ansvar för vändningen. Eftersom Kandi var lite lätt drogad så höll hon sig lugn och ålade sig faktiskt runt och sedan så hoppade hon ut ur trailern.

En stor lättnad kan jag säga eftersom jag vid det här laget var helt grinfärdig. Kandi stod 7 timmar i trailern - och jag är grymt imponerad över att hon fixade detta och höll sig lugn.

Veterinären kollade igenom Kandi och så placerades hon i en box hos min tränare. Jag kunde åka hem och bryta ihop en stund.

För övrigt har i alla fall vistelsen hos tränaren gott bra och Kandi är söt och snäll att hantera.

Jag åkte iväg till en trailerfirma idag och hittade en hästtrailer i min prisklass med fronturlastning. Tänker inte risker att vara med om detta igen.

/Lizzie

Herrejösses vilket trauma.
Hur gjorde hon till och från betet?
Jag gillar inte dagens NH dominans backningar, men självklart måste de kunna backa.
Min vågade inte backa ut första gången jag tränade men sen ramlade poletten ner. Jag har ju dock fördelen av att ha stoet som visar hur man gör. Sedan gammalt kör jag den gamla militärmetoden att backa genom att knacka på kronranden. Funkar bäst.
Skönt att det gick bra till slut. Fasen vad jag ligger efter er.

 

[lizzie]

Herrejösses vilket trauma.
Hur gjorde hon till och från betet?
Jag gillar inte dagens NH dominans backningar, men självklart måste de kunna backa.
Min vågade inte backa ut första gången jag tränade men sen ramlade poletten ner. Jag har ju dock fördelen av att ha stoet som visar hur man gör. Sedan gammalt kör jag den gamla militärmetoden att backa genom att knacka på kronranden. Funkar bäst.
Skönt att det gick bra till slut. Fasen vad jag ligger efter er.

Ja trauma är ordet! Det var nog mer trauma för mig än för hästen

Jag använde min trailer när vi körde Kandi till betet. Då backade vi ur henne ur trailern. Hon tyckte det var lite läskigt, men backade försiktigt ur trailern då.

När jag hämtade hem henne så lånade jag en dubbelaxlad trailer för jag ville köra med något mer stabilt och med högre takhöjd än min egen. Fröken är rätt högrest. Trailern jag lånade var utrustad med fronturlastning så då använde vi den.

Jag har backat fröken på kommando, men då bara ett par steg. T ex att få bort henne från boxdörren etc.

Du ligger inte alls efter oss. Jag har inte gjort något med Kandi, mer än låtit henne stå i boxen med sadel och träns på. Att jag lämnar iväg henne för att få hjälp med grunderna beror på att hemme har jag bara hjälp av min sambo, och han är alldeles för rädd och klarar inte av att ta direkta order från mig. Något jag måste ge ofta för att han inte vet exakt vad han ska göra. Det blir bara tjafs då och det är onödigt när man ska hantera en yster 2,5-åring ;-).

/Lizzie

 

[Chili]

Idag var det redig snålblåst på menyn men fröken verkade inte yster, så vi tog en promenad. Bra att få känna på hur hon hanterar när det blåser så hela skogen knakar. Hon var en riktig pärla. Börjar gå upp för mig - och henne själv tror jag - hur känslig hon är. Det är en fin lina, men oj vad jag tror den bågen kan spännas med tiden.

Vi gick förbi tjurar, blåsande plast och allt möjligt men det som till slut skrämde henne på en liten flykt var när en katt kom joggandes och jamandes bakom oss på vägen...

@lizzie det lät verkligen jobbigt! Aldrig varit med om maken att en häst skulle frysa fast så inne i transporten. Tur det löste sig och hoppas det går bra nu med nya transporten!

 

[lizzie]

Idag har Kandi varit med om sitt livs första löshoppningsträning. Den lilla fröken skötte sig strålande.

Min beridare tycker för övrigt att Kandi är en jättesnäll unghäst. Stressar inte upp sig, utan tar saker och ting med ro. Hon klarade miljöombytet jättebra. Från att stå med två andra hästar, så hamnade hon i ett stall med 9 hästar och lite mer folk som också rör sig i stallet. Kandi var lite spänd första dagen, men sedan var hon hur lugn som helst. Det är dock bara min beridare som hanterar Kandi. Jag tycker i alla fall att det är jättebra miljöträning att hon får se lite annat än matte och sina gamla kärringkompisar .

Nu får Kandi stå kvar hos beridare tills på onsdag. Då får jag min nya trailer så jag kan köra hem den lilla loppan och få ut henne ur trailern

/Lizzie

 

[athena_arabians]

Jag gillar verkligen din dam @lizzie

 

[lizzie]

Jag gillar verkligen din dam @lizzie

Tack

Igår fick jag ytterligare bevis för att hon är en cool ung dam. Det var meningen att jag skulle hämta henne som i söndags, men eftersom jag inte har tillgång till min nya trailer förrän i morgon fick hon stå kvar. Min beridare driver ju ridskola så planen är att Kandi ska vara hos henne ons-sön när hon inte har några barnlektioner. Mån-tis har hon inte plats för Kandi i stallet förrän efter 19-snåret. Kandi är van att vara ute i mörker då jag själv inte tar in hästarna förrän vid 20-21. Så en nödlösning blev att ha kvar Kandi ute under lektionerna, men att hon var tvungen att vara själv ute.

Så jag åkte dit vid 17:30-snåret för att kolla till henne. Kliver ur bilen på parkeringen och ser att Kandi är ute i sin hage, inte häst är ute för övrigt. Hade det varit min gamla dam så hade hon sprungit som en idiot i hagen. Den här lilla fröken stod helt stilla i hagen och var hur lugn som helst. Det fanns ju mat att mumsa på

Jag åkte tillbaka senare på kvällen när barnlektionerna var avklarade och pratade med min beridare. Hon berättade att de var lite oroliga att Kandi skulle stissa upp sig över att bli lämnad ensam ute i mörkret, men nä. Hon hade gnäggat en gång och för övrigt var stencool. Min beridare är helt fascinerad över hur cool fröken är.

Självklart hoppas jag att detta temperamentet håller i sig - det behövs på en blivande tanthäst

/Lizzie

 

[axel]

Tack

Igår fick jag ytterligare bevis för att hon är en cool ung dam. Det var meningen att jag skulle hämta henne som i söndags, men eftersom jag inte har tillgång till min nya trailer förrän i morgon fick hon stå kvar. Min beridare driver ju ridskola så planen är att Kandi ska vara hos henne ons-sön när hon inte har några barnlektioner. Mån-tis har hon inte plats för Kandi i stallet förrän efter 19-snåret. Kandi är van att vara ute i mörker då jag själv inte tar in hästarna förrän vid 20-21. Så en nödlösning blev att ha kvar Kandi ute under lektionerna, men att hon var tvungen att vara själv ute.

Så jag åkte dit vid 17:30-snåret för att kolla till henne. Kliver ur bilen på parkeringen och ser att Kandi är ute i sin hage, inte häst är ute för övrigt. Hade det varit min gamla dam så hade hon sprungit som en idiot i hagen. Den här lilla fröken stod helt stilla i hagen och var hur lugn som helst. Det fanns ju mat att mumsa på

Jag åkte tillbaka senare på kvällen när barnlektionerna var avklarade och pratade med min beridare. Hon berättade att de var lite oroliga att Kandi skulle stissa upp sig över att bli lämnad ensam ute i mörkret, men nä. Hon hade gnäggat en gång och för övrigt var stencool. Min beridare är helt fascinerad över hur cool fröken är.

Självklart hoppas jag att detta temperamentet håller i sig - det behövs på en blivande tanthäst

/Lizzie

Jag tror att det handlar om hur trygga de är och att man har vant dem.
Min kan stå inne själv, vara utom synhåll för mamma utan att hon hetsar upp sig. När mamma rids står hon lugnt och stilla. Tittar på henne i mobilen via kameran. När lillan och jag är ute duger jag trots att mamma skriker, vilket börjar bli bättre (mammas oro) som det blir med alla rutiner.. Det är ju hela tanken.
På torsdag börjar äntligen den organiserade löshoppningen. Lillan har dock aldrig ansett att ens en bom på marken är något trevligt. Ska bli kul när proffs hjälper mig. Hon skulle behöva draghjälp av annan häst. Det kanske blir möjligt.

 

[Chili]

Otroligt glad över lilltjejen idag! Gick 3 km i mörkret, genom skogen och förbi tjurhagen. Vi kikade ju på dem häromdagen, men det är ändå mäktigt att gå förbi de där skuggorna i mörkret. De är inte små direkt, köttrastjurarna. Hon är så tuff och modig. Skyggar inte för några skuggor, bara lite tittig vid gården när man får gå mellan tjurarna och redskap, balar mm på andra sidan. Supermysigt med lite vitt på backen, man ser ju rätt bra utan pannlampa då.

Klädda som julgranar. Hon med blå lampa på bogen och röd i svansen, jag med vit lampa på jackan och reflexjacka. Mötte en bil som såg oss tidigt och körde snällt förbi. och hon är så bedårande nu i allt sitt fluff! Får skaffa pannlampa om vi ska ut på stigar framöver men det är faktiskt mycket mysigare att gå i mörkret. Smålamporna ger lite (förvånansvärt mycket) ljus men de är till för att vi ska synas även om ingen lampa lyser på oss.

 

[athena_arabians]

@Chili: Julgran är en bra look så här års

 

[Ottilia]

Hej igen alla.
Jag och Kexet har varit borta från fjortisarnas tråd ett ganska bra tag. (Efter att hennes mamma dog orkade jag inte en se att det uppdaterades i 10: ornas tråd så det blev en buke-paus för mig)

Men man kan inte vara borta från buke för alltid så nu är jag tillbaka.. Så himla kul att läsa hur det går för alla andra tvååringar För mig och Kexet går det inte så bra just nu. För att göra en lång historia kort så var tanken att börja med inridning nu under hösten men jag tyckte att hon inte rörde sig som hon brukar. Åkte till veterinären som nästan skickade hem oss med beskedet "det här är inget att bry sig om" men efter att jag stod på mig så röntgades knäna och vi fick remiss till Ultuna för artroskopi vänster bak. Dagen för op ringer veterinären och vill gå in i båda knäna utifrån röntgenplåtarna. Tur var det för de plockade ur två stora benbitar, en i vardera knä. Nu står hon på konvalescensstall eftersom det inte finns vettiga möjligheter till bra boxvila i det lilla stall jag hade henne tidigare. Känns otroligt konstigt att lämna bort henne men enligt rapport är hon supersnäll och trevlig att ha å göra med.

Var och hälsade på idag ca 2 veckor efter operationen. åå vad jag saknat att bara stå å pyssla. Men hon passade också på att chocka stallägaren genom att lägga öronen bakåt mot henne när jag var i boxen. . Hon har inte visat sura miner mot dem alls trots smörjning av sår och sådant. Men nu när jag var i boxen och någon tittade på oss fick de den här blicken:

Såren såg i alla fall fina ut


Lyckades inte få till någon fin bild på henne inne i stallet så vi bjuder på en från bebistiden :P

 

[Stereo]

Dagen för op ringer veterinären och vill gå in i båda knäna utifrån röntgenplåtarna. Tur var det för de plockade ur två stora benbitar, en i vardera knä. Nu står hon på konvalescensstall eftersom det inte finns vettiga möjligheter till bra boxvila i det lilla stall jag hade henne tidigare. Känns otroligt konstigt att lämna bort henne men enligt rapport är hon supersnäll och trevlig att ha å göra med.

Var och hälsade på idag ca 2 veckor efter operationen. åå vad jag saknat att bara stå å pyssla. Men hon passade också på att chocka stallägaren genom att lägga öronen bakåt mot henne när jag var i boxen. . Hon har inte visat sura miner mot dem alls trots smörjning av sår och sådant. Men nu när jag var i boxen och någon tittade på oss fick de den här blicken:

Men oj! Vilken tur att du åkte in och vad bra att du stod på dig. Och vad skönt att hon är så snäll och trevlig för personalen, förutom när hon är mattegris. Det brukar vara bra prognos på lösa benbitar som plockas tidigt, va? Jag är inte så insatt i den problematiken.


@Chili, jag måste bara säga att jag blir så glad och inspirerad av dina uppdateringar! Vill alltid genast åka ut till stallet och göra saker. Tyvärr sätter livet krokben för mig mest hela tiden, men jag samlar all inspiration på hög så länge!

 

[Ottilia]

Men oj! Vilken tur att du åkte in och vad bra att du stod på dig. Och vad skönt att hon är så snäll och trevlig för personalen, förutom när hon är mattegris. Det brukar vara bra prognos på lösa benbitar som plockas tidigt, va? Jag är inte så insatt i den problematiken.

Ja det känns bra att vi inte åkte hem liksom. Och så är jag otroligt tacksam att Ultuna tänkte till och ville gå in i båda knäna, annars hade vi fått göra om allt. Veterinären har sagt att prognosen för att hon ska bli en bra ridhäst är hyfsat god. Men i morse läste jag i en annan tråd om en häst som plockade benbitar i knäna vid tre års ålder och sedan fick pålagringar redan som 6 åring

Vi har inte haft tur direkt, Började titta i tråden från första sidan nu för att uppdatera mig lite mer på alla och hittade då inlägg jag skrev när hon var ett halvår och hade perforerad kotled. Två operationer på mindre än två år... Tror ni man kan hoppas att vi fått vår beskärda del efter detta?

 

[Chili]

@Stereo härligt att kunna inspirera! även om det läggs på hög.

@Ottilia vad tråkigt att ni har sådana otur! Får hoppas det lugnar ner sig för er del och att prognosen är fortsatt god!

 

[axel]

Hej igen alla.
Jag och Kexet har varit borta från fjortisarnas tråd ett ganska bra tag. (Efter att hennes mamma dog orkade jag inte en se att det uppdaterades i 10: ornas tråd så det blev en buke-paus för mig)

Men man kan inte vara borta från buke för alltid så nu är jag tillbaka.. Så himla kul att läsa hur det går för alla andra tvååringar För mig och Kexet går det inte så bra just nu. För att göra en lång historia kort så var tanken att börja med inridning nu under hösten men jag tyckte att hon inte rörde sig som hon brukar. Åkte till veterinären som nästan skickade hem oss med beskedet "det här är inget att bry sig om" men efter att jag stod på mig så röntgades knäna och vi fick remiss till Ultuna för artroskopi vänster bak. Dagen för op ringer veterinären och vill gå in i båda knäna utifrån röntgenplåtarna. Tur var det för de plockade ur två stora benbitar, en i vardera knä. Nu står hon på konvalescensstall eftersom det inte finns vettiga möjligheter till bra boxvila i det lilla stall jag hade henne tidigare. Känns otroligt konstigt att lämna bort henne men enligt rapport är hon supersnäll och trevlig att ha å göra med.

Var och hälsade på idag ca 2 veckor efter operationen. åå vad jag saknat att bara stå å pyssla. Men hon passade också på att chocka stallägaren genom att lägga öronen bakåt mot henne när jag var i boxen. . Hon har inte visat sura miner mot dem alls trots smörjning av sår och sådant. Men nu när jag var i boxen och någon tittade på oss fick de den här blicken:

Såren såg i alla fall fina ut


Lyckades inte få till någon fin bild på henne inne i stallet så vi bjuder på en från bebistiden :P

Du förtjänar lite tur någon gång. Hoppas att hon blir helt OK.

 

[Chili]

Behöver lite input! Fröken har väldans bråttom in på kvällen. Hon tränger sig förbi andra hästen, trots att den är ledarhästen av de två. Men den visar bara gränser när det är matdags, när hon tränger sig i grinden gör han ingenting. Hon har inga problem att vara ute själv, hon vill bara in och äta och är ganska besatt av att få komma in. Kan tillägga att de får mat 4 ggr, sista gången ute ca 2-3 h innan insläpp. Om man tar henne först är hon hellugn, försöker inte rusa in eller vara respektlös när man leder henne. Tar man den andra först bara SKA hon med. Ikväll var första gången hon lyckades smita förbi för mig.

Tror de andra tar henne först (av de två) och jag kan ju inte tvinga dem att ta henne sist. När jag har insläpp tar jag alltid henne sist av alla så hon får vänta ganska länge och lära sig att det är ok. Hon blir inte stressad av att vara kvar ute själv. Hon har fått stötar av tråden men har ändå bara mild respekt för den. Hon spränger inte staketen men har både krupit under, hoppat mellan och trängt sig. Lyckas man ha kvar henne i hagen och stänger båda trådarna håller hon sig där. Vad jag vet har hon bara krupit ut om de lämnat undertråden hängandes i övertråden.

Jag tror detta kommer bli bättre när vi flyttar i december till stora hagar med gräs där de kan gå och pilla även om det är snö. Hon kommer både få mer stimulans, mer utevistelse, motion i hagen och antagligen få mat/tuggbehovet mera tillfredsställt under dagen. Men det är ju ändå något som måste jobbas med. Respekt, lydnad, fokus, det tränar vi jämt. Men just vid insläpp glömmer hon allt, tills hon kommit igenom grindhålet. Så hur ska man göra? Tips?