Sv: Fler med samma inställning????
Om man ska jämföra med oss människor så vrickar vi inte våra leder om vi har starka muskler i knän/vrister. Jag tror att det funkar likadant på hästar.
Oftast beror ledinflammationer på antingen en akut händelse, typ vrickning eller pga överansträngdhet. För att överanstränga en led krävs hög fart. Alltså belastas lederna mindre på hästar som arbetas i lågt tempo.
Jo, vi vrickar allt vrister trots bra muskler. Det har med ligamentens elasticitet att göra, och många ligament fäster direkt på benet, medan muskeln har fäste, bulk, sena.
Det finns ju seninflammation, vilket inte är inte samma som ledinflammation. Vid ledinflammation är skelettet ofta inblandat.
Ledinflammation kan uppstå från en stafylocock-infektion på huden. Från mikrobiologerna på SLU om det:"Stafylokocker utgör en del av vår normalflora men kan ibland orsaka infektioner om de t. ex. kommer in i ett öppet sår. De orsakar bl a sårinfektion, ledinflammation, hjärtklaffsinfektion och matförgiftning."
Den som tränar lite, har också med sannolikhet sämre muskelfunktion i hjärtat. Det påverkar dens kondition/ork också. På människor finns studier som visar att en allroundträning med hopp, spring osv, är vad som ökar benmassatätheten bäst. Den är också av vikt.
Här är från SLU också - teknisk fakta :-)
Mina fetmarkeringar av vad jag tyckte var väsentligt.
http://hippocampus.slu.se/fragorsvar/index.cfm?Call=fragorsvar&PageAction=1&id=41
Hur påverkas hästens ben av rörelse, belastning och underlag?
Svar:
Rörelse är en naturlig del av hästens liv. Det finns observationer av
frilevande hästar som visar att de skrittar minst en timme per dygn vintertid och upp till 3 timmar/dygn sommartid.
Rörelse och belastning är viktiga förutsättningar för att hästens rörelseapparat skall utvecklas och klara av arbete där belastningen på skelett och ligament är höga.
Krafter eller belastningar uppkommer huvudsakligen i understödsfasen, dvs den tid som hoven befinner sig i kontakt med underlaget. Man delar in kraften i en vertikal komponent och två horisontellakomponenter, en i hästens rörelseriktning och en tvärs rörelseriktningen. Vi kommer i fortsättningen
endast prata om den vertikala och om den horisontella kraften i hästens rörelseriktning då dessa är de viktigaste.
Den vertikala kraften har sitt maximum när hästens ben är lodrätt och är för en 600 kg tung häst som rör sig i 350 m/min ungefär 800 kg bak och 850 kg fram. Den horisontella kraften delas up i en uppbromsningsfas, från isättning av hoven tills benet är lodrätt och i en påskjutsfas från att benet är lodrätt tills hoven lyfter från marken.
Samma häst som ovan har en maximal kraft i uppbromsningen på ca 100 kg fram och 80 kg bak. Motsvarande siffror för påskjutsfasen är 50 kg fram och 70 kg bak.Dessa krafter är starkt kopplade till hastigheten så att om farten ökar så ökar också kraften. Samma häst som tidigare tar ca 1,5 till 2 steg per sekund i både trav och galopp. Denna frekvens ökar också med hastigheten, upp till 2,5 steg per sekund.
Det vill säga att 2 gånger på 1 sekund skall hästen hinna klara belastningarna ovan inklusive att från att hoven är i marken, dvs nollhastighet hinna accelerera
hoven till nästan dubbla grundhastigheten och bromsa upp den till nollhastighet igen. Det är med andra ord anmärkningsvärda belastningar som benen skall klara av!
Vi har hittills pratat om maximala belastningar, en annan viktig del är stötbelastningar som uppkommer i samband med isättningen av hoven framför allt i den vertikala riktningen. Stötens kraft kan bli mycket hög om underlaget är hårt.
På asfalt blir den maximala kraften i stöten lätt betydligt högre än den maximala belastningen som ses när benet är lodrätt. Stöten är dock mycket kortvarig, endast millisekunder.
Stöten absorberas till 60% av hovkapseln, ca 6% vardera av hov- och kronled samt med 9% i kotleden. Detta innebär att skador till följd av stöten, dvs de som kan sättas i samband med hårt underlag framför allt berör de allra nedersta delarna av benet.
Maximal belastning
Den maximala kraften när benet är lodrätt belastar fram för allt böjsenor och gaffelband. Denna kraft ökar relativt sett när underlaget blir mjukare. Detta är orsaken till att sen- och gaffelbandsskador i första hand uppkommer på mjuka underlag.
Hovuppbromsning
I samband med isättningen glider normalt hoven någon centimeter på underlaget innan den här helt uppbromsad. Om det är stor friktion mellan underlag och hov vilket dels beror på underlaget och dels på skon (broddar) påverkas hela rörelsemönstret och belastningsförhållandena i benet.
Vid normala förhållande ser man att skenan och underarmen resp. skankbenet vinklas framåt tillsammans och med jämn fart under understödsfasen.
Vid en för snabb uppbromsning, t ex kraftig skärpning, bromsas även skenans framåtvinkling upp. Underarmens och skankbenets rörelse förändras dock inte på samma sätt utan fortsätter med en normal framåtvinkling.
Detta resulterar i att det sker en övertänjning i framknät respektive hasen. Detta är med stor sannolikhet den mekaniska orsaken till sk chipfrakturer i framknän.
Lars Roepstorff, SLU"
De får mjölksyra precis som oss, samt adrenalin och kortisol utsöndringar, det två senare ju mer uppstressade de blir. Det har ju heller inte bara med fysiken att göra, om de kan gå rakt ut och hoppa 10000 m bana, det har ju även med hur de hushåller metaboliskt med sin energi under tiden de gör det.
Det sker ju en nedbrytning av muskelceller osv också, vid användandet av dem.
Här är också något intressant från
http://www.horseconnexion.org/Swedish/Research_News/Frames/Index.htm
En enkel studie
"Vilka dressyrrörelser i kür är svårast för hästarna att utföra och för domarna att bedöma?"
"Dressyr är speciellt svårt att bedöma eftersom resultaten inte går att mäta objektivt.
../..
Resultaten från sammanlagt 101 hästar ingick i studien.
../..
De rörelser som fick lägst poäng i Intermediare l var piruetter, galoppombyten i vartannat steg och samlad skritt. I Grand Prix var samlad och ökad skritt, piruetter till vänster, galoppombyten i varje steg och piaff de rörelser som fick lägst poäng. Dessa rörelser verkade vara svårast för hästar och ryttare att utföra."
------
Detta var intressant. Vältränade och ändå har de problem med följande:
- piruetter
- galoppombyten i vartannat steg
- samlad skritt
- samlad och ökad skritt
- piruetter till vänster
- galoppombyten i varje steg
- piaff
Verkar som de inte har tillräckligt med styrka helt enkelt. De klarar inte ens av skritt! :-) - och jämför det med att de skall kunna klara av att skritta i 3 timmar ute under en dag, som alla andra fria hästar kan.
Nått är fel.