Sv: Fibromyalgi ndersökning....
När jag diagnosticerades med fibro var det inte den undersökningen som gjorde ont, utan alla jävla nålstick som föregick den då de skulle utesluta allt annat.
Själva undersökningen gick till så att jag fick berätta om min värk och andra symtom, samt att läkaren kollade av vad som kallas tender points. Det är punkter på kroppen som är speciellt känsliga när man har fibro, och ska man gå helt enligt reglerna ska minst 11 av 18 punkter göra ont vid ett lätt tryck. Just trycken gör ju ont, men inte "jag vill hellre dö"-ont, utan bara... ont. Prickade in en bra bit över 11, hade haft ont i dryga 2 år och hade en handfull symtom till som var jobbiga - men INGET syntes på några prover. Simsalabim; jag hade fått en fibrodiagnos.
Hur mycket man "hindras" i sitt dagliga liv är väldigt individuellt. I början var jag helt utslagen men har allt eftersom fått ordning på mer och mer. Fungerar nu i princip normalt, men vet med mig att om jag t.ex. inte vilar när kroppen ber om det så kommer jag få ont, om jag inte sover ordentligt kommer smärtan som ett brev på posten, vet att jag knappt kan vara ute vid vissa väderlekar osv.
Man får inte se det som att man bara måste utesluta saker ur sitt liv, utan man får anstränga sig för anpassa det man tycker om så att det ändå funkar. Och framförallt måste man ta bättre hand om sig själv, vilket inte är dåligt (det är bara lite irriterande när man verkligen skulle behöva stressa men vet att man inte klarar av det).
Kan babbla på bra länge om det här, så det är bara att fråga om det är nåt du vill veta. Dragits med det här sen jag var 13, nu 21, och vet väl ett och annat om det.
Slutligen; som jag sa till en annan tjej här på forumet som frågade om fibro; det är ingen dödsdom. Aldrig varit och kommer aldrig att bli. Det är en del av ens liv, inte hela ens liv.
