Besvärliga hältor, misstanke om autoimmunt

[JosseMandy]

Jo vi sökte först för beteendestörningar, som jag ansåg berodde på smärta. Men de hittade inga tecken på smärta, började prata om hjärntumör. Men när han sattes på metacam mildrades ju "beteendestörningen" och då fokuserade de på att hitta var han hade ont.

tre vet undersökte klämde, kände, tittade och vred och vände utan att kunna hitta minsta tecken på smärta eller rörelsestörning. Pia (ortopeden) konstaterade att han inte "ökade skritten" utan hellre gick upp i trav, samt tyckte han rörde sig lite avvikande, han vinklade ut knäet.

Jag personligen såg INGET, han busade och skuttade och härjade och lekte precis som vanligt. Jag märkte bara att han hade kort stubin mot unghunden, och då att han började betee sig läskigt, bete sig som han inte kände igen t ex min mamma och visa aggressivitet, och en gång göra samma sak när jag gick ut ur bilen och kom tillbaka.

Just det, det känner jag igen. Min visar ju typ inget heller om man inte promenerar henne. Hon gick inte så duktigt i gången så jag tror inte vår ortoped fick någon rättvis bild av hur hon rör sig, vi brukar behöva gå några fler vändor i vanliga fall, men eftersom hon inte haltar vid vila så hade han inte kunnat se så mycket iallafall. Jag kan i princip bara hoppas att hon fortsätter bli bra av kortisonet och förhoppningsvis är det klart efter kuren. Om vi måste fortsätta med kortisonet kanske man kan anta att det är autoimmunt. Det var åtminstone ortopedens enda misstanke i dagsläget.

 

[JosseMandy]

Ja det var verkligen inte roligt. Hade jag vetat då vad jag vet idag sas, då hade jag satt stopp tidigare. Men där och då trodde jag ju på att det "handlade om att slå ner det med hög dos kortison och då skulle hunden ev må lite dåligt, men sen handlade det om att hitta lägsta fungerande dos och då skulle han må bättre"

Jo, men ni kunde ju inte veta utgången då, det verkar ju ändå som att det finns hundar som klarar sig fint på en låg dos kortison. Fast jag får väl erkänna att jag läst om fler hundar som det inte fungerat för. Rahls lilla hund gick det ju inte heller bra för, tyvärr.

 

[Alexandra_W]

Jo, men ni kunde ju inte veta utgången då, det verkar ju ändå som att det finns hundar som klarar sig fint på en låg dos kortison. Fast jag får väl erkänna att jag läst om fler hundar som det inte fungerat för. Rahls lilla hund gick det ju inte heller bra för, tyvärr.

Nej, men just om jag vetat att det liksom inte var så givet att det går vägen. Han mådde verkligen skitdåligt av kortisonet, riktigt riktigt dåligt. Som vet sa när vi avbröt "Han fick ju verkligen bara biverkningarna som resultat av kortison".

Min hemmaveterinär var den som avlivade (eftersom jag ville ta hem över helgen, och ha på morfin igen, så han kunde få en sista helg och få vara hund efter så lång tid av vad som inte var ett liv) blev chockad när han såg honom på avlivningsdagen. På vilken nedgång det blivit på bara 3 v (sen hemmavet såg hunden senast). Och allt det var kortisonbiverkningar.

Så idag, förutom att jag är väldigt anti kortison och säger nej om det inte är absolut nödvändigt, skulle jag dra i bromsen redan när biverkningarna blev så svåra men utan behandlingssvar. Just för idag vet jag att man inte alltid hittar den där rätta dosen, eller ens får svar från kortisonet.

Sen får ju INTE alla hundar så mkt biverkningar av kortisoner, det är individuellt.

 

[JosseMandy]

@Sörlatungu Hur länge sen var det din hund fick sin diagnos?

 

[JosseMandy]

Nej, men just om jag vetat att det liksom inte var så givet att det går vägen. Han mådde verkligen skitdåligt av kortisonet, riktigt riktigt dåligt. Som vet sa när vi avbröt "Han fick ju verkligen bara biverkningarna som resultat av kortison".

Min hemmaveterinär var den som avlivade (eftersom jag ville ta hem över helgen, och ha på morfin igen, så han kunde få en sista helg och få vara hund efter så lång tid av vad som inte var ett liv) blev chockad när han såg honom på avlivningsdagen. På vilken nedgång det blivit på bara 3 v (sen hemmavet såg hunden senast). Och allt det var kortisonbiverkningar.

Så idag, förutom att jag är väldigt anti kortison och säger nej om det inte är absolut nödvändigt, skulle jag dra i bromsen redan när biverkningarna blev så svåra men utan behandlingssvar. Just för idag vet jag att man inte alltid hittar den där rätta dosen, eller ens får svar från kortisonet.

Sen får ju INTE alla hundar så mkt biverkningar av kortisoner, det är individuellt.

Just det, så var det ju. Förstår att du blivit anti efter allt det ni var med om.

 

[elefanten]

Vet du om NSAID är "tillräckligt" för att smärtlindra en hund med sjukdomen eller är det individuellt kanske? Tänker att min hunds hälta och ovilja till promenader inte blev hjälpt alls trots cartrophen, ortoton och previcox samtidigt, och din hund svarade ju inte på metacam.

Konstateras det immunmedierad polyartrit så ingår kortison i behandlingen, och då kan hunden tyvärr inte få NSAID då kortison och NSAID inte ska kombineras.

 

[Och_Aye]

@Sörlatungu Hur länge sen var det din hund fick sin diagnos?

Oj, har helt glömt svara!
Hon fick diagnos i maj i år, och har gått på kortison sen dess. Hon är drygt 6 år gammal nu, haft ont till och från sedan hon var drygt 3...

 

[JosseMandy]

Konstateras det immunmedierad polyartrit så ingår kortison i behandlingen, och då kan hunden tyvärr inte få NSAID då kortison och NSAID inte ska kombineras.

Jodå, jag tänkte mest vad man kan märka av innan diagnosen sätts. Det framgår dock inte av det jag skrev såg jag, men jag tyckte det var intressant att veta om någon annans hund svarat det minsta på NSAID innan diagnosen satts och kortison satts in. Om det kunde vara något tecken på att det faktiskt är im. polyartrit, när försök med NSAID inte fungerat och man inte hittat några adra fel, eller något liknande. Det är ju en knepig sjukdom.

Nu svamlade jag ännu en gång, hoppas det framgick någorlunda hur jag menade iallafall.

 

[JosseMandy]

Oj, har helt glömt svara!
Hon fick diagnos i maj i år, och har gått på kortison sen dess. Hon är drygt 6 år gammal nu, haft ont till och från sedan hon var drygt 3...

Ingen fara på taket, misstänkte det.

Går det i skov eller hur funkar det? Så skönt att få läsa lite om någons hund som faktiskt verkar må bra och svara bra på kortisonet.

 

[Och_Aye]

Ingen fara på taket, misstänkte det.

Går det i skov eller hur funkar det? Så skönt att få läsa lite om någons hund som faktiskt verkar må bra och svara bra på kortisonet.

Ja, det går i skov. Nu får hon ju som sagt en låg dos hela tiden för att hålla det i ordning, & när hon får sina skov ökar vi dosen något under en tid. Nu t ex har hon haft några sämre dagar, troligtvis på grund av att det är halt och hon då går och spänner tårna.

Hon får också laser i rygg och fötter regelbundet - det upplever jag fungerar bra!

 

[JosseMandy]

Vet inte om det är nån som läser men eftersom jag själv önskade att många medlemmar hade uppdaterat sina trådar så man fick veta hur det gick, tänkte jag försöka vara duktig och uppdatera i den här tråden iallafall.

Det går helt klart framåt! Kloklippningen funkar bra igen på alla tassar utom ena baktassen. Märker att hon är väldigt besvärad när jag tar i tårna men ändå mindre än hon varit tidigare i vinter och under hösten.

Igår gick vi en promenad på 2,5 km och M var superglad och pigg hela vägen. Idag gick vi 2,7 km och lika pigg och glad idag igen. Ev haltade hon till några steg på höger bakben (det hon verkar lite känslig i fortfarande) men skulle prompt gå och när vi då vände hemåt syntes inget mer. Kommer dock inte försöka gå längre förrän kortisondosen är minskad ytterligare, men nu har vi äntligen någonting att gå på när vi ska återkoppla med ortopeden igen.

Känner äntligen igen min lilla hund igen!

 

[brandkattis]

Vet inte om det är nån som läser men eftersom jag själv önskade att många medlemmar hade uppdaterat sina trådar så man fick veta hur det gick, tänkte jag försöka vara duktig och uppdatera i den här tråden iallafall.

Det går helt klart framåt! Kloklippningen funkar bra igen på alla tassar utom ena baktassen. Märker att hon är väldigt besvärad när jag tar i tårna men ändå mindre än hon varit tidigare i vinter och under hösten.

Igår gick vi en promenad på 2,5 km och M var superglad och pigg hela vägen. Idag gick vi 2,7 km och lika pigg och glad idag igen. Ev haltade hon till några steg på höger bakben (det hon verkar lite känslig i fortfarande) men skulle prompt gå och när vi då vände hemåt syntes inget mer. Kommer dock inte försöka gå längre förrän kortisondosen är minskad ytterligare, men nu har vi äntligen någonting att gå på när vi ska återkoppla med ortopeden igen.

Känner äntligen igen min lilla hund igen!

Härligt
Håller tummar o lyckönskar er

 

[JosseMandy]

Pratade med ortopeden idag angående hur det går för oss. Han tror det är autoimmunt p.g.a. symptombilden och hur bra M har blivit av kortisonet. Frågade om blodprov togs för att se om det verkligen är autoimmunt men om jag förstod det rätt var det inget ANA-prov som togs. Ledvätskeprov kunde dock tas för att bekräfta diagnosen, om man lyckas ta ledvätska utan blod i, vilket tydligen är jättesvårt på en stor hund så på en liten ... Så, vi får nog leva utan en 100 % säkerställd diagnos, men vi är bara så otroligt tacksamma för att vi har fått sån fin hjälp.

Vi kan nu promenera 5 km i hyfsat högt tempo utan hälta, kloklippningen går nästan helt smärtfritt på alla tassar och jag har en sjukt glad hund här hemma! Från första besöket då jag var väldigt orolig över att jag kanske inte skulle få gå hem med min lilla prinsessa igen till en väldigt levnadsglad och pigg hund som nu ska få ha riktigt roligt igen, jag blir tårögd, vilken otrolig lycka.

Sista nedtrappningen av kortisonet nu, går det bra ska vi hålla oss på samma nivå i två månader och sedan försöka sluta, om det inte går får vi trappa upp igen och höra av oss till ortopeden.

Tusen tack till alla er som skrivit nån rad eller bara gillat något inlägg, det betyder mycket. Hoppas tråden kan vara till nytta för någon annan i framtiden.

 

[JosseMandy]

Igårkväll märkte jag att M var låg när vi skulle ut och kvällskissa. Tyckte även att hon rörde sig stelt och konstigt men såg ingen tydlig hälta. Idag visade hon sig vara klart halt på vänster fram.

Tänkte ge det några dagar ifall det är något nytt som spökar annars får vi kontakta ortopeden igen och diskutera höjning av dosen.

Tusan också!

 

[lady_vip]

Igårkväll märkte jag att M var låg när vi skulle ut och kvällskissa. Tyckte även att hon rörde sig stelt och konstigt men såg ingen tydlig hälta. Idag visade hon sig vara klart halt på vänster fram.

Tänkte ge det några dagar ifall det är något nytt som spökar annars får vi kontakta ortopeden igen och diskutera höjning av dosen.

Tusan också!

Hur gammal är hunden?

Jag vill bara trösta dig lite angående kortisondosen. Kortison är såklart inget bra att äta under en längre tid, det har flera tråkiga biverkningar. Men det kan också ha god effekt som övervinner bieffekterna.
Jag ger min gamla hund kortison dagligen sedan snart 5 år tillbaka, det har verkligen förändrat hennes liv till det positiva. Vi övervägde en komplicerad operation för att hon skulle bli kvitt sina öronproblem, men valde tills slut att testa kortison istället (för klåda). Hunden är inne på sitt 13:e år nu, hur pigg och glad som helst. Den biverkning som är tydligast är minskad muskelmassa, vilket har börjat synas tydligt det sista halvåret. För övrigt har hon sämre päls, vilket ingen av oss har några större problem att leva med.

Så om du känner dig håglös över att få öka kortisondosen (förhoppningsvis tillfälligt) så hoppas jag att ni kan få lite pepp. Kortisonet har defintivt förlängt min hunds liv med flera år vid detta laget.

 

[JosseMandy]

Hur gammal är hunden?

Jag vill bara trösta dig lite angående kortisondosen. Kortison är såklart inget bra att äta under en längre tid, det har flera tråkiga biverkningar. Men det kan också ha god effekt som övervinner bieffekterna.
Jag ger min gamla hund kortison dagligen sedan snart 5 år tillbaka, det har verkligen förändrat hennes liv till det positiva. Vi övervägde en komplicerad operation för att hon skulle bli kvitt sina öronproblem, men valde tills slut att testa kortison istället (för klåda). Hunden är inne på sitt 13:e år nu, hur pigg och glad som helst. Den biverkning som är tydligast är minskad muskelmassa, vilket har börjat synas tydligt det sista halvåret. För övrigt har hon sämre päls, vilket ingen av oss har några större problem att leva med.

Så om du känner dig håglös över att få öka kortisondosen (förhoppningsvis tillfälligt) så hoppas jag att ni kan få lite pepp. Kortisonet har defintivt förlängt min hunds liv med flera år vid detta laget.

Tack, det kändes bättre av att få läsa det samt sova på saken. Hon blir 9 i år.

Egentligen är det nog inte kortisonet i sig, hon har inte haft så många biverkningar. Jag är nog snarare lite överkänslig för hon har svarat på kortisonet och lär fixa det här på rätt dos, men det var rätt tufft att upptäcka att hon hade ont igen. Jag hade sån ångest över att vi kanske skulle behöva ta bort henne i samband med första besöket hos ortopeden och lite orolig blev jag igår igen. Men som sagt, hon har ju svarat på kortisonet så det borde lösa sig det här.

Idag är hon fortfarande låg, så blir defintivt ett samtal till ortopeden innan helgen.

Vad skönt att det hjälpt din hund så bra! Öronproblem och klåda är verkligen inte roligt.

 

[JosseMandy]

Blir till att starta om med kuren igen med skillnaden att vi utökar tiden för näst lägsta dosen för att se om det blir någon skillnad. Hoppas på det!

Ni andra som meckat en del med kortisondosen, behövde ni också gå tillbaka till högsta dos eller kunde ni gå tillbaka till föregående dos?

Enligt ortopeden är det inte säkert att vi "blir av med det" (kom inte på något bättre uttryck just nu) om vi inte höjer mer än till föregående dos därför blir det den högsta igen. Låter väl vettigt men jag trodde man brukade gå tillbaka till föregående dos. Vilken himla tur att jag ringde och inte bara gjorde som vi bestämde sist att jag skulle göra.

 

[Och_Aye]

Jag har inte behövt höja till "startdos" utan har kunnat börja där det slutade funka så att säga.

 

[JosseMandy]

Här verkar vi vara tillbaka på ruta ett igen.

Blev aldrig att vi gick tillbaka till startdos då hon blev piggare igen innan det var dags för nästa tablett. Sedan gick det väldigt upp och ner, för pigg för hög dos men ändock låg och gömmer sig emellanåt. Sedan pigg och glad en vecka och sedan halt på en promenad. Låg och trött ett par dagar, sedan glad och traskade på under promenaden idag.

Hon ska nu stå kvar på låg dos och vi ska försöka samla mer information och sedan åter på undersökning alternativt undersökning direkt om hon får så pass ont att det inte går att vänta. Ortopeden tror nu inte att det är autoimmunt då hon blev piggare utan höjning av kortisondosen utan att det kan vara i princip vad som helst. Sen ville han testa en kur NSAID istället. Jag har dock svårt att tro att det skulle hjälpa nu eftersom Cartrophen + Ortoton + Previcox gav ett sånt pyttelitet resultat i ett par dagar bara. Hon blev gladare och ville vara med oss istället för att gömma sig hela tiden men någon hälta eller ovilja att promenera minskade den inte det minsta och efter ett par dagar var det precis som tidigare.

Jag vet inte riktigt hur vi ska göra, ser två alternativ framför mig. Antingen bokar vi en ny tid hos vår ortoped och då får vi väl vänta lite och försöka samla mer information då eftersom hon har genomgått röntgen och blodprover med bra resultat, eller så söker vi en specialist på just autoimmuna sjukdomar som annars säkert har stor erfarenhet av hältor överlag ifall det nu är något annat.

Blir så himla trött, i snart 8 månader har den här skiten varat. Enda gången det varit riktigt bra samtidigt som hon har kunnat röra på sig normalt var när hon trappat ner lite från den högsta dosen kortison. D.v.s. ingen jättehög dos men högre än den hon står på nu.

Har någon något förslag på vad sjutton det skulle kunna vara? Jag ger snart upp hoppet om det här. Ett annat alternativ jag ser framför mig är att vi ser till att ortopeden hjälper oss att hitta en bra dos på kortisonet, struntar i vad som är problemet och kör på till det inte funkar längre. Hon svarade ju på kortisonet så varför hålla på med något annat då??

Hade ni gått tillbaka till ortopeden eller hade ni bokat tid hos en som forskar kring autoimmunt?

Är rådvill och helt jävla knäckt.

 

[Duplo]

Jag har följt tråden och vill bara skicka en kram. Låter hemskt jobbigt med ovissheten.