Får man begråta den gård...

[Ava22]

Sv: Får man begråta den gård...

Här litet tröst.
http://bostad.lansfast.se/bilder.aspx?GUID=45VQIO979LRVT1U9&typ=CMFritidshus

Ett jättegulligt hus i trevlig miljö.
Förut så hade det ett servitut på båtplats, men det står inget om det i beskrivningen.

Eller här
http://www.svenskfast.se/Templates/ObjectView.aspx?objectid=44MJAA2DAQOERBTO
En liten hästgård med bra kommunikationer

Hasselbacken vill jag gärna åka och titta på (har kollat i annonsen ett tag på hemnet) , sambon inte. Han tycker det är för mycket att göra med det, badrummen. Jag gillar stället

 

[mino]

Sv: Får man begråta den gård...

Att man kan ändra mycket förutom läget.

Jag måste säga emot lite grann. Det är sjukt dyrt att ändra saker och ting och jobbar man heltid så går det också väldigt långsamt. Jag vet att jag också tänkte när vi köpte vårt hus att det jag inte gillade "gick att fixa". Sen när man väl bor i huset så bär det verkligen emot att lägga pengar på att byta ut fullt fungerande attiraljer bara för att de kanske inte ser så snygga ut. Det finns gott om andra saker som man också vill lägga pengar på när man har hus.

Sen angående det här med läget så kan jag tycka att om man bara går på själva kåken så stämmer uttrycket kanske att läget är viktigast. Men tittar man på stadsforskningen så talar det faktiskt emot uttrycket, en stor andel idag väljer bostadsställe efter var dom helst vill bo och hur härligt det är där, snarare än efter var deras arbetsplats är. Folk värderar alltså livsstil högre än läge. Jag vet också flera som flyttat långt från sina jobb för att få andra kvaliteter, tex ut i skärgården.

Sen kanske det klokaste är att försöka hitta ett ställe som blir en hyfsad kompromiss. Men att bara ta fasta på läget tror jag egentligen är en ganska dålig strategi.

 

[Inte_Ung]

Sv: Får man begråta den gård...

Men det är väl också läget?

Läget är ju inte bara "närhet till arbetsplats" utan det är just läget.
Var huset står sett ur ett kartperspektiv.

Vi bor på en av Sveriges vackraste platser.
Det är ett läge.

 

[Petruska]

Sv: Får man begråta den gård...

Sen angående det här med läget så kan jag tycka att om man bara går på själva kåken så stämmer uttrycket kanske att läget är viktigast. Men tittar man på stadsforskningen så talar det faktiskt emot uttrycket, en stor andel idag väljer bostadsställe efter var dom helst vill bo och hur härligt det är där, snarare än efter var deras arbetsplats är. Folk värderar alltså livsstil högre än läge. Jag vet också flera som flyttat långt från sina jobb för att få andra kvaliteter, tex ut i skärgården.

Fast läget är väl både sådant som avstånd/närhet till jobbet och till andra saker och hurdan miljön är runtomkring. DVs de där andra kvaliteterna.

Själv lutar jag nog åt att rätt många definitivt köper bostäder med läget som urvalsfaktor i mycket hög grad, och utan att riktigt besinna konsekvenserna. Tex detta med att bosätta sig så att man får enorma pendlingsavstånd därför att man tycker att det är vackert/trevligt/bra där huset ligger.

Jag tycker att man ser många som har skapat sig ett väldigt jobbigt liv på det viset.

Gärna med en övernattningslägenhet i stan som extrakostnad ovanpå alltsammans, för att överhuvudtaget få ihop det hela tidsmässigt.

Har man sen dessutom tänkt att allt utom läget går att ändra, och därvid dragit på sig en massa kostsamt och tidsödande arbete med själva huset, så blir det så klart ännu jobbigare. Det ser man ju också, som du påpekar.

 

[Inte_Ung]

Sv: Får man begråta den gård...

Det där beror ju på hur ekonomiskt starka man är.
Att ta i över sina tillgångar och möjligheter blir ju alltid dåligt.
I våra omgivningar så finns det många som har "Lantstället här och resten av livet i STAN" och de har då inga problem av den art som du beskriver.
De bor helt enkelt i Stan medan de låter renovera "Lantegendomen".
Eller bygger ett hus till att bo i bredvid huset som de skall renovera.

 

[Breaktown]

Sv: Får man begråta den gård...

Sen angående det här med läget så kan jag tycka att om man bara går på själva kåken så stämmer uttrycket kanske att läget är viktigast. Men tittar man på stadsforskningen så talar det faktiskt emot uttrycket, en stor andel idag väljer bostadsställe efter var dom helst vill bo och hur härligt det är där, snarare än efter var deras arbetsplats är. Folk värderar alltså livsstil högre än läge. Jag vet också flera som flyttat långt från sina jobb för att få andra kvaliteter, tex ut i skärgården.

Men det läget som du beskriver är ju faktiskt ett läge som går att fixa. Du kan byta jobb och helst plötsligt så bor du nära jobbet.

När man pratar om att allt går att ändra förutom läget är det väl som flera varit inne på mer saker som att stambanan går förbi husknuten eller att det är alldeles för långt till närmaste sjö som man syftar på

 

[mino]

Sv: Får man begråta den gård...

Ja men det är ett kulturellt läge, snarare än ett geografiskt. Eller kanske rätt plats snarare än rätt läge. Läge som ord förknippar jag mer med geografisk placering i relation till olika funktioner, som jobb och affärer, än som en beskrivning av en plats som i första hand är charmig och vacker, tex, snarare än praktiskt placerad.

 

[mino]

Sv: Får man begråta den gård...

Jag tolkade det som att TS stora problem var just den geografiska placeringen
i relation till jobbet.

 

[mino]

Sv: Får man begråta den gård...

Man kan ju också se det på den stora inflyttningen till storstäderna. Om man tittar till just praktiska aspekter så är det i många fall bättre att bo i mellanstora städer. Men folk flyttar för att de vill åt kvaliteter som de upplever att de inte får i mindre städer som snarare har med livsstil och identitet att göra än jobb, numera.

 

[Petruska]

Sv: Får man begråta den gård...

Man kan ju också se det på den stora inflyttningen till storstäderna. Om man tittar till just praktiska aspekter så är det i många fall bättre att bo i mellanstora städer. Men folk flyttar för att de vill åt kvaliteter som de upplever att de inte får i mindre städer som snarare har med livsstil och identitet att göra än jobb, numera.

Ja, det är sant!

Jag hade en upplevelse av det slaget häromdagen, faktiskt, när jag insåg att det platsen utanför Stockholm där jag skulle vara på ett heldagsmöte och den plats där jag sedan skulle sova, låg 94 kilometer från varandra! Och jag pratar alltså om båda platserna som "Stockholm", även om det är i betydelsen stockholmsområdet snarare än kommunen. Jag kunde ju lika gärna ha varit haft ärende på två orter i Norrland, om man ser till avståndet.

Men så känns det samtidigt inte alls, därför att det helt enkelt inte vore likt mig att ha ärenden i Norrland. Apropå livsstil.

Komplett irrationellt.