Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

[milk]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

a) Jag är jättenyfiken på vad det är som gör att kvinnor tycker om att vara gravida, och då är det intressant att höra vad det är som gör att man tycker det känns fantastiskt, trots att det räcker att läsa igenom vårdguiden eller liknande för att se att nästan alla biverkningar inverkar negativt på psyke och/eller kropp. Om all förändring är negativ (om än i varierande grad), vad är det som gör att man tycker att man mår bättre fysiskt och psykiskt som gravid än som icke-gravid?

Ett svar kanske lite utanför ämnet, men ändock: det finns nog två delar i detta som jag kan förstå. Den första har flera redan berört, att det är fantastiskt vad kroppen kan skapa. Du talar om kroppen som en kompis som hjälper dig att prestera på olika sätt i vanliga fall, en graviditet är väl också en prestation från kroppen att förundras över?

En andra sak tror jag kan vara omsorg, omhändertagande och uppmärksamhet från omgivningen. En gravid mage tar fokus, styr gärna in samtalet på ämnet barn i allmänhet och det kommande barnet i synnerlighet. Folk intresserar sig för ens mående och visar större hänsyn än i vanliga fall - inte helt föraktliga fördelar

 

[Tassetass]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Ett svar kanske lite utanför ämnet, men ändock: det finns nog två delar i detta som jag kan förstå. Den första har flera redan berört, att det är fantastiskt vad kroppen kan skapa. Du talar om kroppen som en kompis som hjälper dig att prestera på olika sätt i vanliga fall, en graviditet är väl också en prestation från kroppen att förundras över?

En andra sak tror jag kan vara omsorg, omhändertagande och uppmärksamhet från omgivningen. En gravid mage tar fokus, styr gärna in samtalet på ämnet barn i allmänhet och det kommande barnet i synnerlighet. Folk intresserar sig för ens mående och visar större hänsyn än i vanliga fall - inte helt föraktliga fördelar

Fast det är individuellt hur man uppfattar den typen av uppmärksamhet också. Mer än en kompis som varit gravid har tackat mig för att mitt intresse för graviditeten och det ofödda barnet varit så ruggigt lågt som det varit i de flesta fall.

Jag intresserar mig förstås för mina vänner och bryr mig om dem enormt mycket, men de blir inte mer intressanta eller intressanta på ett annat sätt när de är gravida.

Det är svårt att förklara, men jag tror helt enkelt att vissa människor inte uppskattar att bara bli sedda för eller bli "extra mycket" sedda på grund av gravidmagen. Jag misstänker att jag kommer vara en sådan och frågor i stil med "Hur mår magen då?" eller liknande kommer troligtvis att besvaras med ruskig ironi.

 

[milk]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Det är svårt att förklara, men jag tror helt enkelt att vissa människor inte uppskattar att bara bli sedda för eller bli "extra mycket" sedda på grund av gravidmagen.

Självklart är det så - men jag tror att det kan vara en delförklaring för en del av dem som tycker mycket om att vara gravida!

 

[Sunshine]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Jag tror det är lite annorlunda kanske om man gjort IVF, som jag har gjort, för då har man ju sett den där lilla cellklumpen i närbild innan den sattes in, och det är verkligen inte ens nära en människa, utan en cellklump som förmodligen inte kommer fastna. Skulle man sörja varje misslyckat IVF som ett barn som dött skulle man nog bli tokig, tror jag. Vi har också fyra infrysta embryon, som inte kommer att bli barn allihop (t ex kommer bara hälften ungefär överleva upptiningen), ska jag då känna mig som en barnamörderska?

Jag har ocksa gjort IVF (4 st) och jag kanner precis tvartom, namligen att just eftersom jag har sett den dar lilla cellklumpen sa kanns det mycket mer verkligt an om jag "bara" fatt plus/minus pa stickan.
Jag har inte sorjt de misslyckade IVF:n som ett missfall men vetskapen om att det faktiskt var ett levande embryo har gjort att det kants tyngre an de manader/ar nar vi forsokte fa barn naturligt. Och missfallet jag hade i v.6 var hemskt jobbigt, verkligen ingenting jag bara kunde skaka av mig med att "det var ju bara en cellklump".

Jag har vanner vars graviditeter gatt at pipsvangen runt v.22, och ingen av dem har tagit latt pa det. Det har givits namn och hallts begravningar.

Men alla ar vi olika.

Min graviditet var latt, jag madde inte ens illa och hade inte en enda av de krampor man sa ofta laser om, hade inga problem med de 20kg jag gick upp i vikt, tyckte det var kul att fa en ursakt att kopa en helt ny garderob (med mammaklader) och motionerade i stort sett som vanligt fram till ca en manad fore forlossningen. Hade jag inte vantat tvillingar hade jag nog kunnat kora pa hela vagen. Dessutom tyckte jag att det var mysigt att kanna barnen i magen!

Efterat, tja, det ar klart att kroppen ser lite annorlunda ut men inte sarskilt mycket faktiskt!

Det dar med seg hjarna markte jag inte av under graviditeten, daremot efter att barnen var fodda sa gjorde ju somnbrist sitt till

 

[Mammas]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Jag tyckte att det var jobbigt att vara allmän egendom som gravid. Vissa tog sig friheter som inskränkte min integritet som inte under några som helst omständigheter skulle accepteras av någon som inte var gravid. När annars är det (enligt vissa) ok att gå fram och ta någon på magen? När är det (återigen enligt vissa) ok att gå in på frågor som är så privata som huruvida graviditeten var planerad eller inte? Nej usch, detta är en väldigt negativ bieffekt av att vara gravid. Jag uppskattar verkligen den delen av att inte vara gravid, det är ingen som tafsar på mig, det är ingen som ställer så intima frågor (bortsett från när det är dags för nästa, men det lär väl inte bli färre av de frågorna ju äldre han blir). Jag är jag igen, jag är Mammas och inte gravida (Mammas). Skönt! Dessutom har jag nu möjlighet att kallprata med folk om annat än graviditet, det är verkligen skönt i mitt jobb där jag helst inte pratar om mig själv.

 

[Mitten]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Kanske lite OT, men ändå...

Är det bara människor som är så här "gnälliga" eller har alla däggdjur det på detta viset?
Jag har inte haft så jättemycket djurmammor i min närhet men jag har inte upplevt att de betett sig annorlunda förren de allra sista. Många klagar ju över foglossning tex, har lejonet på savannen oxå foglossning och hur klarar hon då att jaga framgångsrikt?
Att det är tungt den sista tiden för alla arter är ju självskrivet om inte annat pga tyngden.

Har egentligen ingen aning utan spånar hej villt

Jag tror vår överlevnadsstatistik är lite högre än de vilda djuren till att börja med

Jag blev sjuk irriterad när jag fick kommentarer som 'på vår tid fanns inte foglossning' av den äldre generationen. I mitt fall var det inte bara att det gjorde ont - min höft kunde inte bära min kropp. Det har liksom inte med gnällighet att höra att benen försvinner under en. Skulle ett djur på savannen ha det så skulle de bli uppätna innan det syntes att de var dräktiga. Jag var i v 10 typ när det började, det har alltså inget med extravikten man bär att göra, det är en överreaktion mot ett hormon.

 

[No1]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Kanske lite OT, men ändå...

Är det bara människor som är så här "gnälliga" eller har alla däggdjur det på detta viset?
Jag har inte haft så jättemycket djurmammor i min närhet men jag har inte upplevt att de betett sig annorlunda förren de allra sista. Många klagar ju över foglossning tex, har lejonet på savannen oxå foglossning och hur klarar hon då att jaga framgångsrikt?
Att det är tungt den sista tiden för alla arter är ju självskrivet om inte annat pga tyngden.

Har egentligen ingen aning utan spånar hej villt

Det finns många djur som har problematiska dräktigheter och "förlossningar" men färre än hos människan.
Likväl är det skillnader mellan kvinnor, beroende på vart i världen kvinnan lever sitt liv.

Kvinnor i I-världen har generellt fler problem pga det dåliga skick vi är i.
Sedan ser vi till att graviditeter och barn som aldrig skulle blivit till (pga fysiska svagheter) - faktiskt blir till.
Vi lägger oss i det naturliga urvalet där de svaga dör, vilket sker på naturlig värld i djurlivet och 3:e världen.
Detta främjar inte utvecklingen av starka kroppar som är anpassade för avel.

 

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Ett svar kanske lite utanför ämnet, men ändock: det finns nog två delar i detta som jag kan förstå. Den första har flera redan berört, att det är fantastiskt vad kroppen kan skapa. Du talar om kroppen som en kompis som hjälper dig att prestera på olika sätt i vanliga fall, en graviditet är väl också en prestation från kroppen att förundras över?

Problemet är ju att resten av livet inte står på paus medan jag är upptagen med att tillverka en bebis. Visst, det är kul att det blir en bebis. Meanwhile har jag ont överallt, orkar inget, och mitt jobb går i diket eftersom jag är så dum i huvudet för tillfället. Det är ju inte precis som att jag kan låta allt annat stå och falla medan jag går in för att tillverka en bebis. Dessutom, det är ju lika fantastiskt att kroppen kan göra sig själv frisk från t ex influensa - men det betyder ju inte att jag tycker det är kul att ha influensa, och med vilje gäna går och smittar mig eftersom det är så förunderligt att kroppen kan göra sig frisk?

En andra sak tror jag kan vara omsorg, omhändertagande och uppmärksamhet från omgivningen. En gravid mage tar fokus, styr gärna in samtalet på ämnet barn i allmänhet och det kommande barnet i synnerlighet. Folk intresserar sig för ens mående och visar större hänsyn än i vanliga fall - inte helt föraktliga fördelar

Alternativt så kommer man genast bli stämplad som blivande småbarnsmamma som vi inte ska räkna med, vi låter de andra som inte ska ha barn gå före? Det är ju inte odelat positivt att andra ser att man är gravid. På ridskolan exempelvis har jag fått tråkigare hästar av en ridlärare sen hon fick veta att jag är gravid, för jag ska ju ändå ha barn, så med mig är det inte så noga längre. På jobbet kommer jag bli av med en väldigt viktig och meriterande arbetsuppgift för gott så snart chefen för det området får veta att jag är gravid. Det är möjligt att omgivningen kommer att ge omsorg, omhändertagande etc sista två månaderna, när det är uppenbart att man ska ha barn, men det är ju två månader av nio...

Visst, min man hjälper mig lite extra, men ärligt talat - kunde jag välja, så skulle jag tio gånger hellre ha min ork tillbaka och kunna göra det själv.

 

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Det dar med seg hjarna markte jag inte av under graviditeten, daremot efter att barnen var fodda sa gjorde ju somnbrist sitt till

Jag tror det beror på vilket jobb man har.

Pratade med en kollega som har ett barn som är knappt ett år, och hon hade haft exakt samma upplevelse av deg i huvudet. Inget av det hon skrivit under sin graviditet gick i princip att använda, det var bara att kasta sen, för att det var för dåligt. Jag frågade hur det var nu då, med sömnbrist och allt, och hon tyckte att jösses, sömnbristen gör ingenting, jag kan ju TÄNKA igen! Hon har fått mer gjort som halvtidsmammaledig sen barnet föddes än hon fick under hela graviditeten, då hon jobbade heltid in i det sista.

 

[Midith]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Det finns många djur som har problematiska dräktigheter och "förlossningar" men färre än hos människan.
Likväl är det skillnader mellan kvinnor, beroende på vart i världen kvinnan lever sitt liv.

Kvinnor i I-världen har generellt fler problem pga det dåliga skick vi är i.
Sedan ser vi till att graviditeter och barn som aldrig skulle blivit till (pga fysiska svagheter) - faktiskt blir till.
Vi lägger oss i det naturliga urvalet där de svaga dör, vilket sker på naturlig värld i djurlivet och 3:e världen.
Detta främjar inte utvecklingen av starka kroppar som är anpassade för avel.

Det tycker jag låter mycket logiskt!
Givetvis har det även med vår stora hjärna att göra men vi har ju haft stor hjärna även när vi "var en del av naturen" så något mer måste det vara...
"Västvärlden" är ett idiotiskt påfund egentligen

 

[Mitten]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Det finns många djur som har problematiska dräktigheter och "förlossningar" men färre än hos människan.
Likväl är det skillnader mellan kvinnor, beroende på vart i världen kvinnan lever sitt liv.

Kvinnor i I-världen har generellt fler problem pga det dåliga skick vi är i.
Sedan ser vi till att graviditeter och barn som aldrig skulle blivit till (pga fysiska svagheter) - faktiskt blir till.
Vi lägger oss i det naturliga urvalet där de svaga dör, vilket sker på naturlig värld i djurlivet och 3:e världen.
Detta främjar inte utvecklingen av starka kroppar som är anpassade för avel.

Men att övereagera mot ett hormon kan väl inte kallas 'dåligt skick'? Sedan är det klart att överviktiga t ex får värre besvär för att de redan har en massa övervikt att bära på. Jag var i rätt ok form när jag blev gravid ändå. Jag menar, det borde ju kunna jämföras med en allergi eller så. Ibland känns det som att man blandar ihop 'normal' ryggsmärta pga tyngd och sånt med riktig foglossning. Jag mådde i övrigt väldigt bra, både psykiskt och i resten av kroppen. Inget illamående, ingenting. Jag hade kunnat jobba till dagen innan förlossningen om det inte varit för fogarna. Både läkare och BM sa till mig att det inte är normalt att få sådana besvär som jag fick, men vissa har otur.

Å andra sidan flög hon ur mig på 20 minuter när det väl var dags för förlossning, så jag kompenserades lite där .

 

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Det tycker jag låter mycket logiskt!
Givetvis har det även med vår stora hjärna att göra men vi har ju haft stor hjärna även när vi "var en del av naturen" så något mer måste det vara...
"Västvärlden" är ett idiotiskt påfund egentligen

Med tanke på hur många kvinnor som dör i förlossningsrelaterade skador i u-länder så tycker jag att västvärlden är ett mycket bra påfund. Titta på WHOs statistik över mödradödlighet exempelvis:

Tycker du fortfarande att det skulle vara bättre att vara kvinna och föda barn utanför västvärlden?

När "vi var en del av naturen" så var det många kvinnor som dog i barnsäng eller under förlossningen. Jag tycker inte det är något vi borde eftersträva.

 

[No1]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Men att övereagera mot ett hormon kan väl inte kallas 'dåligt skick'? Sedan är det klart att överviktiga t ex får värre besvär för att de redan har en massa övervikt att bära på. Jag var i rätt ok form när jag blev gravid ändå. Jag menar, det borde ju kunna jämföras med en allergi eller så.
Ibland känns det som att man blandar ihop 'normal' ryggsmärta pga tyngd och sånt med riktig foglossning. Jag mådde i övrigt väldigt bra, både psykiskt och i resten av kroppen. Inget illamående, ingenting. Jag hade kunnat jobba till dagen innan förlossningen om det inte varit för fogarna. Både läkare och BM sa till mig att det inte är normalt att få sådana besvär som jag fick, men vissa har otur.

Å andra sidan flög hon ur mig på 20 minuter när det väl var dags för förlossning, så jag kompenserades lite där .

Informationen jag läst och hört är att de flesta graviditetskrämpor (foglossningar, diabetes, åderbråck, vätskesamling osv) och inte bara fysiska som ex för trånga bäcken, är mer sällsynta och lindrigare i tredje världen.
De exakta teorierna bakom kan jag inte redogöra för.

Kvinnorna i u-världen får andra bieffekter att tampas med: Infektioner och blödningar tar många liv (500 000/år + mörkertal har jag för mig är en siffra som presenterats *osäker*?).


Fogarna verkar vara ett h-e.
Min svägerska är i det nu. Fem månader kvar och det är i princip rullstol för henne.

 

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Informationen jag läst och hört är att de flesta graviditetskrämpor (foglossningar, diabetes, åderbråck, vätskesamling osv) och inte bara fysiska som ex för trånga bäcken, är mer sällsynta och lindrigare i tredje världen.
De exakta teorierna bakom kan jag inte redogöra för.

Låt mig gissa:

En orsak kan kanske vara att man inte söker vård i samma utsträckning, om sjukvård är a) dyrt och b) otillgängligt? Alltså finns ingen statistik, alltså ser det ut som att alla är friska.

Jag har mycket svårt att tro att illamående, tillfälliga magsmärtor och trötthet exempelvis inte förekommer i lika hög utsträckning överallt, däremot kan ju t ex vätskesamling bero på hur mycket motion man har i sitt dagliga liv.

Foglossning beror på ett hormon, så där skulle jag vara jätteintresserad att få veta mer om varför det skulle drabba i-länder mer?

Detta resonemang om hur fantastiskt det är med kvinnor i u-länder som minsann inte har några krämpor utan föder sina barn som ingenting och går ut och jobbar på åkern som vanligt nästa dag (som man hör ibland i olika sammanhang) påminner mig om hur det var i Sverige för hundra år sen. Då gjorde torparkvinnorna så här också, och alla som läst t ex Kvinnor och Äppelträd vet hur helt problemfritt det var. Det kan ju vara så enkelt som att jäpp, det gjorde svinont och de var aptrötta då också, men har man inget val och de andra barnen är hungriga får man gå ut till åkern oavsett hur man mår. Och ingen idé att klaga, för det finns ändå inget att göra. Det är illa att många kvinnor har det så än idag, men ännu värre om vi som är mer lyckligt lottade målar upp en sådan situation som något slags rosaskimrande ideal.

 

[Mitten]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Låt mig gissa:

En orsak kan kanske vara att man inte söker vård i samma utsträckning, om sjukvård är a) dyrt och b) otillgängligt? Alltså finns ingen statistik, alltså ser det ut som att alla är friska.

Jag har mycket svårt att tro att illamående, tillfälliga magsmärtor och trötthet exempelvis inte förekommer i lika hög utsträckning överallt, däremot kan ju t ex vätskesamling bero på hur mycket motion man har i sitt dagliga liv.

Foglossning beror på ett hormon, så där skulle jag vara jätteintresserad att få veta mer om varför det skulle drabba i-länder mer?

Detta resonemang om hur fantastiskt det är med kvinnor i u-länder som minsann inte har några krämpor utan föder sina barn som ingenting och går ut och jobbar på åkern som vanligt nästa dag (som man hör ibland i olika sammanhang) påminner mig om hur det var i Sverige för hundra år sen. Då gjorde torparkvinnorna så här också, och alla som läst t ex Kvinnor och Äppelträd vet hur helt problemfritt det var. Det kan ju vara så enkelt som att jäpp, det gjorde svinont och de var aptrötta då också, men har man inget val och de andra barnen är hungriga får man gå ut till åkern oavsett hur man mår. Och ingen idé att klaga, för det finns ändå inget att göra. Det är illa att många kvinnor har det så än idag, men ännu värre om vi som är mer lyckligt lottade målar upp en sådan situation som något slags rosaskimrande ideal.

Skitbra inlägg, jag skriver under på varje ord

 

[milk]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Alltså, jag är inte ute efter att utropa graviditet som ett välsignat tillstånd - men vill man förstå hur det kan komma sig att det finns människor som upplever en graviditet som en så positiv upplevelse så får man nog också vara beredd att tänka sig att andra har andra utgångspunkter, som gör att till exempel ovan nämnda aspekter väger tyngre för dem än för en själv. Eftersom relativt få torde få fysiska fördelar av en graviditet jämfört med att inte vara gravid, tror jag att man behöver se till de psykiska fördelar som kan finnas - finns begreppet "sjukdomsvinst" så borde det rimligen finnas graviditetsvinster som fungerar på motsvarande sätt. Dessutom - och det berörde jag inte ens i första vändan - så tror jag att man kan vårda sina graviditetskrämpor som vänner för att de är ett tecken på det som förhoppningsvis komma skall, på samma sätt som att träningsvärk gör ont men ändå kan vara rätt välkommen

 

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Att förväntan kan uppväga är jag med på, och att man då blir glad över varje litet tecken (om än otrevligt sådant), och tycker om att hela tiden bli påmind av div biverkningar om att man är gravid, för då påminns man också om vad som komma skall.

Men även om träningsvärk kan vara trevligt, för att man vet att träningen haft effekt, så var jag lite ute efter om träningsvärk i sig är en häftig upplevelse. Om det fanns ett sätt att få träningsvärk utan att ha tränat eller att det innebar att musklerna blev starkare, skulle man då fortfarande vilja ha det bara för att känslan i sig är så härlig?

Det är lite det jag är ute efter - om vi tar bort detta med att det blir en bebis (exempelvis om man visste helt säkert att barnet inte skulle överleva förlossningen utan bli dödfött), skulle man då ändå vilja vara gravid bara för att man mår så bra av biverkningarna? Dvs, om vi tar bort förväntan etc, utan bara ser till det faktiska tillståndet - fortfarande lika underbart?

 

[Midith]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Med tanke på hur många kvinnor som dör i förlossningsrelaterade skador i u-länder så tycker jag att västvärlden är ett mycket bra påfund. Titta på WHOs statistik över mödradödlighet exempelvis:

Tycker du fortfarande att det skulle vara bättre att vara kvinna och föda barn utanför västvärlden?

När "vi var en del av naturen" så var det många kvinnor som dog i barnsäng eller under förlossningen. Jag tycker inte det är något vi borde eftersträva.

Jag menar att det sättet värstvärlden "tillåter" alla "defekter" inte alltid är till en fördel för samhället i stort. Och nog för att många saker är bra i västvärlden så är det många som inte är speciellt bra heller, det var det jag menade.

Jag sa aldrig att det skulle vara bättre att föda barn utanför västvärlden!

 

[milk]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Det är lite det jag är ute efter - om vi tar bort detta med att det blir en bebis (exempelvis om man visste helt säkert att barnet inte skulle överleva förlossningen utan bli dödfött), skulle man då ändå vilja vara gravid bara för att man mår så bra av biverkningarna? Dvs, om vi tar bort förväntan etc, utan bara ser till det faktiska tillståndet - fortfarande lika underbart?

Det blir ju onekligen en väldigt hypotetisk fråga, upplever du det som vanligt förekommande med personer som hävdar att själva graviditeten är så underbar som sådan att de skulle kunna tänka sig det som ett konstant tillstånd utan en "belöning" i slutet? Jag skulle vilja hävda att de flesta jag hört som prisat graviditeten åtminstone implicit har gett uttryck för skäl som har att göra med psykiska fördelar och/eller det (förhoppningsvis) kommande barnet.

 

[No1]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Låt mig gissa:

En orsak kan kanske vara att man inte söker vård i samma utsträckning, om sjukvård är a) dyrt och b) otillgängligt? Alltså finns ingen statistik, alltså ser det ut som att alla är friska.

Jag har mycket svårt att tro att illamående, tillfälliga magsmärtor och trötthet exempelvis inte förekommer i lika hög utsträckning överallt, däremot kan ju t ex vätskesamling bero på hur mycket motion man har i sitt dagliga liv.

Foglossning beror på ett hormon, så där skulle jag vara jätteintresserad att få veta mer om varför det skulle drabba i-länder mer?

Detta resonemang om hur fantastiskt det är med kvinnor i u-länder som minsann inte har några krämpor utan föder sina barn som ingenting och går ut och jobbar på åkern som vanligt nästa dag (som man hör ibland i olika sammanhang) påminner mig om hur det var i Sverige för hundra år sen. Då gjorde torparkvinnorna så här också, och alla som läst t ex Kvinnor och Äppelträd vet hur helt problemfritt det var. Det kan ju vara så enkelt som att jäpp, det gjorde svinont och de var aptrötta då också, men har man inget val och de andra barnen är hungriga får man gå ut till åkern oavsett hur man mår. Och ingen idé att klaga, för det finns ändå inget att göra. Det är illa att många kvinnor har det så än idag, men ännu värre om vi som är mer lyckligt lottade målar upp en sådan situation som något slags rosaskimrande ideal.

Om jag fick det att låta som att u-världens kvinnor har lätta graviditeter och förlossningar så var det inte avsikten då det vare sig är intryck eller uppfattning utifrån det jag läst och hört.

Jag tror nog hänsyn tagits till att kvinnorna inte kan sjukskriva sig men fö tänker jag varken skriva bu eller bä.
Jag tror personligen att det faktum att u-länders kvinnor rör sig mer, snarare lider av undervikt än normal/övervikt, samt är en produkt av att starkast överlever - är av betydelse.

När det gäller vätskeansamling kan det bero på motion men även pga hormoner samt ett litet för stort intag av salt/fett/kolhydrat.