Tre frågor på detta typ.
1. Varför ser man då så mycket passtaktig skritt på framdelen när hästen går av banan? Och hur går att de kan rida i halsrem ihop med att hästen behöver ett litet stöd i skritten iom ökad skritt?
2. Är det så att blodgenomströmningen minskar i ryggen o bukmusklerna sätts ur spel IDAG också eller du menade förr? I GP form.
3. Om samspel o osynliga hjälper. Har du ens tittat på film o bild från Falsterbo som vi diskuterar? Blir ju lite jobbigt om du i denna tråd typ diskuterar Uta Gräf o tror vi också gör det.
1. När hästen har klarat av anspänningen får den lång tygel. Publiken applåderar! En rutinerad häst vet om att den är en stjärna, men en yngre och känsligare blir orolig. Jag ser inget konstigt alls i det. Jag har själv en häst som alltid har bråttom o skrittar som en kamel/bråttom på lång tygel ute på vägar. Det är hennes karaktär. Jag har haft henne i 17 år och har insett att hon är sådan. Jag vill inte tukta henne om en sådan skitsak. Halsremmen är bara ett kontaktmedel. Du har ju lärt hästen med bettet att lyssna för enbart säte eller ryttarens position, anspänning och över och underskänkel, men det är inte hållbart i längden eftersom du behöver bettet för att få till ställning, böjning o därmed lösgjort den. Halsremmen fungerar ju bara som en broms eller signal.
2. Förr gick många hästar med "fulkrok". Man visste ej heller om tornutskottens skörhet. Det kompenserades genom att man inte skrittade på tygeln eller skrittade på den omusklade hästen. Man satt på den när den arbetade i trav och galopp sen satt man av. Numera kan man skritta hästarna utan att förstöra skritten eftersom formen inte är viktig. Den låga runda formen ger hästen större möjlighet att slappna av vilket innebär både psykisk och fysisk avspänning. Är det dåligt? Jag tycker inte det.
Låg form över lod är som att skjuta ut hakan. Hur gör du situps? Böjer in huvudet eller skjuter ut hakan? Vi har en kort hals, men lite samma kurvatur på hals/nacke. Ställ dig på alla fyra och svanka/ skjut rygg o se hur du bäst aktiverar rygg och mage.
Jag tror att det var R.Klimke som menade att ett pass för GP hästen skulle bestå av 20 min. låg form, 20 min. aktiv högre form för att kunna göra alla samlade rörelser o sedan tillbaka till 20 min. lösgörande arbete i låg form. Just med tanke på ryggen. Sedan dess har folk gjort sina egna icke statiska träningslösningar genom att varva form oftare och kanske vissa dagar skippat samlat arbete helt och hållet. Man har utgått från varje individ och dagsform.
3. Ju mer befäst och rutinerad hästen blir desto mindre hjälpgivning kan man ge. Uta har en kommunikation med hästarna att dö för, men hon och en handfull till är väl unikums.
Om man nu inte är lärd att driva vart steg oavsett. Kyra gjorde en enorm insats för hästarna genom sin sparkstöttingsmetod. Driv bara när det behövs. Holländarna var bäst på att inte strypa energin, men med en metod som inte var etiskt försvarbar. Charlotte har förfinat denna metod genom att uppmuntra gåviljan och säger vänta vänta. Då skruvar man upp fjädern. Anspänningen.
Precis vad som krävs för att gymnaster ska kunna utföra alla de svåra dubbelvolter, stavhopparens ansats eller hopphästens laddning inför hindret. Motorn är PÅ oavsett moment.
Unga hästar har inte lärt sig samling än och måste ta ut den energin framåt men i balans.
Energin ska ta sig uttryck i mer eleverad gång där bakdelen ska ta med vikt som visar sig i lättare framdel o böjda ledgångar bak.
Än har jag aldrig sett en alternativryttare rida sin häst med bogfrihet annat än i skritt och då spansk skritt.
Nu är det bara min syn på det hela och jag har reviderat dn många gånger eftersom jag är fullt medveten om att jag inte har hela biten klar för mig och kommer nog aldrig dit.