Ett fenomen vid ridning

[Mabuse]

Rakriktningen!

Ja, precis?

 

[lil-sis]

Ja, precis?

Den kräver väl knappast blicken låst på nacken?

 

[prallan]

Den kräver väl knappast blicken låst på nacken?

Klart den inte kräver det, det är ett "fel" många ryttare gör, som vi kämpar med att få bort. Men det är lätt att fastna i det läget

 

[Mabuse]

Den kräver väl knappast blicken låst på nacken?

Naturligtvis inte, men det blir enklare om man kan se vad hästen gör med sin kropp, och inte enbart behöver förlita sig på känslan. Att bara rida på känsla är bättre men svårare. Samma anledning som varför man har speglar i ett ridhus: det underlättar att använda synen utöver känseln när man rider.

 

[Linnpan]

Jag har också ovanan att titta ner. Särskilt om jag gör något svårt som skänkelvikningar, slutor och framdelsvändningar ( svårt för mig)
Min tränare brukar ropa: oroa dig inte, hans huvud sitter kvar även om du tittar upp!!
Jag är ytterst medveten om att det är mycket lättare att ha blicken dit man ska men lik förbannat glider den ner när jag ska koncentrera mig.....
Men ett bra steg i rätt riktning är ju att man är medveten om det, då kan man också jobba med det!

 

[sillysinta]

Jag har ocksa ovanan att titta ner forstas men allvarligt talat, det ar mkt mysigare att titta pa min fina hast an pa en trakig ridbana...

 

[mackan]

Kl

Det är ju milsvid skillnad på att titta till ngn gång här och där i fråga om ställning , bog , hur hästens mankmuskler höjer sig i viss rörelse/övning osv, och att sitta och titta ner hela tiden som trend/invant beteende . Ingen rider bra om de sitter och tittar ner i hästen , eftersom det förskjuter hela sitsen på ryttaren och felplacerar vikthjälperna som spelar primär roll för hästens del att kunna arbeta korrekt in i varje varierande rörelse/ridväg/ändring av gångart etc etc .

Det är som ngn gav exempel på , lite som att köra bil och titta på motorhuven på bilen istället för dit man ska , eftersom man då även ser hur bilen ska stanna stadigt på vägen . Skillnaden då förstås att bilen slipper bli störd/få fel signaler ang hur bilföraren menar

Det är inte på ngt sätt omöjligt/absurt svårt även om det kräver en insats från ryttaren att vänja om sig . Är ryttaren medveten om ovanan och motiverad att jobba bort den går det med konsekvent arbete och brukar bli bättre på bara en handfull pass bara ryttaren som sagt prioriterar det !

Finns f.ö inga som helst behov eller logik i att som flera redan skrivit, att titta ner för att känna om hästen arbetar ärligt !

 

[Bison]

Jag tittar gärna ner, har jättesvårt att titta rakt fram. Gör det även när jag går, så det är bara inte när jag rider.

 

[fio]

Jag kan sänka blicken för att kontrollera ställning osv, dock tittar jag inte ner i den bemärkelsen att jag vrider huvudet neråt.

 

[Lavinia]

Jag har ocksa ovanan att titta ner forstas men allvarligt talat, det ar mkt mysigare att titta pa min fina hast an pa en trakig ridbana...

Visst är det jobbigt när hästen är så himla mycket finare än ridbanan??? :-)

/Lavinia, har en superjättefin häst att titta på.

 

[Tokyo]

Här är en till som kollar ner!! Har ovanan att jag kollar på hästens öron för att se hur den verkar reagera på olika saker, detta har jag gjort läängeee så det är svårt att sluta! (även fast jag numera mest bara gör så om jag rider lite knepiga/hariga hästar som kan reagera på allt och inget) Om jag ska göra något lite "svårare", typ skänkelvikningar eller öppnor, och måste tänka på mycket samtidigt så hamnar blicken också snabbt där

Det är himla svårt att bli av med den ovanan alltså!! Det märks verkligen att så fort jag blir lite nervös eller skraj så tittar jag på öronen igen. Jag tror att det är lite av en "snuttefilt" för mig i ridningen, jag känner mig på något vis tryggare om jag kan "ha koll" på vad hästen håller på med.

 

[Tora]

Jag tittar gärna ner, har jättesvårt att titta rakt fram. Gör det även när jag går, så det är bara inte när jag rider.

Samma här. Både när jag rider och när jag går. Misstänker att om jag skulle komma tillrätta med problemet när jag går så kommer det att bli bra i ridningen också.

 

[GoLightly]

Jag tittar gärna ner, har jättesvårt att titta rakt fram. Gör det även när jag går, så det är bara inte när jag rider.

Jag tittar också ner, både när jag rider och går. Däremot tittar jag inte på hästen mer än för att snabbt kolla ställning, bogar osv utan tittar ner på marken något framför hästen, inte så mycket bättre dock. Vet inte varför, kanske känner att jag måste se hur marken ser ut?

 

[Lavinia]

Samma här. Både när jag rider och när jag går. Misstänker att om jag skulle komma tillrätta med problemet när jag går så kommer det att bli bra i ridningen också.

Vi kanske skulle uppfinna nån sak som begränsar vår syn nedåt. Så det liksom inte spelar nån roll om vi tittar ner för vi ser bara grejen ivägen.

/L

 

[Tora]

Vi kanske skulle uppfinna nån sak som begränsar vår syn nedåt. Så det liksom inte spelar nån roll om vi tittar ner för vi ser bara grejen ivägen.

/L

Bra ide faktiskt! Ser ut som vanliga glasögon men tvingar en att titta rakt fram.

 

[Lavinia]

Bra ide faktiskt! Ser ut som vanliga glasögon men tvingar en att titta rakt fram.

Ja, precis. Jag har ibland oavsiktligt löst det med solglasögon som immar igen :-)

 

[Tora]

Ja, precis. Jag har ibland oavsiktligt löst det med solglasögon som immar igen :-)

Smart!!!

 

[supersonic]

Jag kollar ner för att se att jag är på rätt sittben, och jag har ändå ridit i 16 år Ibland kan jag känna att det är fel, men jag tittar alltid...

 

[supersonic]

Jag som mest rider ut har blicken framåt för att se vart jag rider någonstans. Samma vid hoppning. Fokus på nästkommande hinder, planera vägen osv. När jag dressyrar på ridbana så brukar jag av någon outgrundlig anledning fixera blicken några meter framför hästen. Jag tittar alltså ner något, men inte på hästens hals, jag har okej uppsyn över vart jag är på väg och ungefärlig koll på mina medryttare så man inte krockar. Däremot kan jag inte se att jag fäller fram huvudet på bilder som är tagna när jag rider, så det är nog bara mina ögon som söker sig neråt.

Funderar på om det inte hänger med från ridskoletiden när man skulle öva på att hålla avstånd till framförvarande ekipage och samtidigt koncentrera sig på sig själv, och inte kika så mycket på eleven framför?

Jag gör likadant! När jag rider på volt hör jag min ridlärare i huvudet "kolla på hästens inneröra för att få en rund volt!" så där har jag fortfarande min blick trots att det är 11 år sedan jag red för den ridläraren

 

[Badger]

Jag har ocksa ovanan att titta ner forstas men allvarligt talat, det ar mkt mysigare att titta pa min fina hast an pa en trakig ridbana...

Jo det finns ju liksom ingenting annat intressant att titta på ! Antar att man kan välja att titta på någon annan ryttare men förlorar väl lite i koncentration då. (stirrar också ned, men inte på uteritter eller när jag har ngt tex hinder att titta på -varvid jag såklart inte borde titta på hindret utan bortom det.)