Erfarenheter av kollektiv?

[Magiana]

Jag har till och från tänkt att det skulle kunna finnas plats i mitt hus för 1-2 personer till så att vi lever här som ett kollektiv. Tanken har alltid stannat vid en tanke. Jag har ingen erfarenhet av kollektiv och är rädd för att det blir tjafs. Dessutom är jag introvert och behöver eget utrymme. Men jag känner mig inte längre bekväm med att bo ensam.

Är det någon som har erfarenhet av kollektivboende och hur får man det att fungera? En försvårande omständighet är väl att jag ofta är rätt irriterad på den röra som är i huset och då är det bara jag som bor här. Jag lyckas alltså inte ens på egen hand hålla den standard på ordning och reda som jag önskar. Med fler i huset misstänker jag att det inte blir lättare.

 

[bettysmatte]

Jag delade lägenhet med folk när jag bodde i USA. Mycket vanligt där att man gör så. Man har varsitt sovrum och delar ofta på kök och vardagsrum. Ibland även på badrummet. Min erfarenhet är att det alltid blir jobbigt i längden. Ingenting jag skulle vilja göra igen.

 

[monster1]

Jag har delat bostad i omgångar. Dels delade jag en lägenhet med en kompis och sedan bodde jag i dubblett vilket var i stort sett samma sak. Sen har vi bott tillsammans i hus med. Ju färre gemensamma arbetsuppgifter man har desto bättre fungerar det. Ha tydliga regler och se till att ni båda trivs med dom reglerna och därmed efterlever dom.

 

[Magiana]

Jag delade lägenhet med folk när jag bodde i USA. Mycket vanligt där att man gör så. Man har varsitt sovrum och delar ofta på kök och vardagsrum. Ibland även på badrummet. Min erfarenhet är att det alltid blir jobbigt i längden. Ingenting jag skulle vilja göra igen.

Det är ju det jag är rädd för, att man efter ett tag inte står ut. Samtidigt känner jag nu att det kryper lite i mig av att vara ensam.

Jag har delat bostad i omgångar. Dels delade jag en lägenhet med en kompis och sedan bodde jag i dubblett vilket var i stort sett samma sak. Sen har vi bott tillsammans i hus med. Ju färre gemensamma arbetsuppgifter man har desto bättre fungerar det. Ha tydliga regler och se till att ni båda trivs med dom reglerna och därmed efterlever dom.

Jag har liksom svårt att efterleva mina egna regler .

 

[mandalaki]

Under mitt första år som student bodde vi fem personer i en sexa. Varsitt rum + gemensamt vardagsrum, kök och två badrum. Funkade fantastiskt bra.

Men i dag - no way. Har för stort behov egen space och väldigt egna vanor. Och det undrar jag om inte du också har. Jag tror inte att du pallar att ha andra så nära inpå dig. Det har ju inte varit så klockrent med de som jobbat hos dig.

 

[Hyacinth]

Det är ju det jag är rädd för, att man efter ett tag inte står ut. Samtidigt känner jag nu att det kryper lite i mig av att vara ensam.


Jag har liksom svårt att efterleva mina egna regler .

Jag gillar de större kollektiven där man har sitt eget boende men möjlighet till gemensamhet. Typ kollektivhusen på söder där det finns matlag och man kan köpa sig middag om man vill. Men svårt att hitta sånt. Jag gillar tanken, men svår att omsätta i praktiken.

 

[Hazel]

Jag får för mig att det antagligen är mycket lättare att få en sån grej att funka om man "nishar" det hela ganska mycket. Typ att man bara söker människor som vill leva Zero waste/veganskt/off grid/folk som bara äter palsternackor. Alltså att man har något som gör att det är bättre/lättare att leva ihop snarare än att man bara inte ska vara ensam

 

[Hyacinth]

Jag tror problemet är att du jobbar hemma också. Du träffar för lite folk på dagarna. Jobbade du så du ser fler människor tror jag du skulle trivas bättre.
Du kan inte ta datorn med dig och jobba på nåt fik 1-3 dagar per vecka?

 

[Magiana]

Under mitt första år som student bodde vi fem personer i en sexa. Varsitt rum + gemensamt vardagsrum, kök och två badrum. Funkade fantastiskt bra.

Men i dag - no way. Har för stort behov egen space och väldigt egna vanor. Och det undrar jag om inte du också har. Jag tror inte att du pallar att ha andra så nära inpå dig. Det har ju inte varit så klockrent med de som jobbat hos dig.

Det är möjligt att du har rätt. Men om det funkar eller inte kan lika gärna bero på personkemi. Det finns trots allt en del som jag har funkat med. Men det är ju svårt att veta i förväg om man funkar med någon eller inte.

Jag gillar de större kollektiven där man har sitt eget boende men möjlighet till gemensamhet. Typ kollektivhusen på söder där det finns matlag och man kan köpa sig middag om man vill. Men svårt att hitta sånt. Jag gillar tanken, men svår att omsätta i praktiken.

Här finns det bara plats för eget sovrum, i övrigt är det gemensamma utrymmen.

Jag får för mig att det antagligen är mycket lättare att få en sån grej att funka om man "nishar" det hela ganska mycket. Typ att man bara söker människor som vill leva Zero waste/veganskt/off grid/folk som bara äter palsternackor. Alltså att man har något som gör att det är bättre/lättare att leva ihop snarare än att man bara inte ska vara ensam

Så kan det ju vara. Jag tänker att jag skulle vilja ha boende med folk som gillar att odla och hålla på med hantverk, som är intresserade av miljövänligt leverne och permakultur. Typ så.

Jag tror problemet är att du jobbar hemma också. Du träffar för lite folk på dagarna. Jobbade du så du ser fler människor tror jag du skulle trivas bättre.
Du kan inte ta datorn med dig och jobba på nåt fik 1-3 dagar per vecka?

Det är dåligt med fik här. Jag vet inte om någon har internet. Men det finns ju bibliotek.

I jobbet saknar jag inte att ha folk runt omkring mig. De lediga stunderna är värst.

 

[monster1]

Det är möjligt att du har rätt. Men om det funkar eller inte kan lika gärna bero på personkemi. Det finns trots allt en del som jag har funkat med. Men det är ju svårt att veta i förväg om man funkar med någon eller inte.


Här finns det bara plats för eget sovrum, i övrigt är det gemensamma utrymmen.


Så kan det ju vara. Jag tänker att jag skulle vilja ha boende med folk som gillar att odla och hålla på med hantverk, som är intresserade av miljövänligt leverne och permakultur. Typ så.


Det är dåligt med fik här. Jag vet inte om någon har internet. Men det finns ju bibliotek.

I jobbet saknar jag inte att ha folk runt omkring mig. De lediga stunderna är värst.

Om det är umgänge du söker så kanske det kan vara en ide att gå med i en lokal förening och försöka skapa ett nätverk där?

 

[bettysmatte]

Sedan måste de inneboende ju ha samma nivå på umgänge också för att det ska funka. Om de jobbar hela dagarna utanför huset så vill de kanske mest "dra sig tillbaka" till sitt rum på kvällarna. Då blir de ju inte mycket utbyte av dem ändå, tänker jag.

 

[Magiana]

Om det är umgänge du söker så kanske det kan vara en ide att gå med i en lokal förening och försöka skapa ett nätverk där?

Men då måste man ju aktivt umgås med folk, vilket inte är vad jag söker. Jag har ju redan trevliga grannar och så träffar jag folk i stallet och någon gång pratar jag med L eller någon vän på avstånd. Vill jag snacka med någon eller rent av hitta på någon aktivitet med någon så går ju det att ordna. I förrgår bjöd jag över en granne och så drack vi te och snackade.

Jag vill liksom ha folk omkring på ett mer lättsammare sätt, där man växlar några ord ibland, har pratstunder ibland, kanske gör saker tillsammans ibland men att man oftast bara är. Jag söker gemenskap i det tysta så att säga. Jag orkar inte prata med folk hela tiden men vill ha människor nära ändå.

Sedan måste de inneboende ju ha samma nivå på umgänge också för att det ska funka. Om de jobbar hela dagarna utanför huset så vill de kanske mest "dra sig tillbaka" till sitt rum på kvällarna. Då blir de ju inte mycket utbyte av dem ändå, tänker jag.

Jag skulle nog tycka att det var rätt perfekt faktiskt. Det skulle kännas enkelt och lättsamt.

 

[Smulu]

Menar du att det vore skönt om någon så att säga rörde sig i huset men egentligen inte gjorde så mycket väsen av sig?

 

[Stefffie]

Jag har till och från tänkt att det skulle kunna finnas plats i mitt hus för 1-2 personer till så att vi lever här som ett kollektiv. Tanken har alltid stannat vid en tanke. Jag har ingen erfarenhet av kollektiv och är rädd för att det blir tjafs. Dessutom är jag introvert och behöver eget utrymme. Men jag känner mig inte längre bekväm med att bo ensam.

Är det någon som har erfarenhet av kollektivboende och hur får man det att fungera? En försvårande omständighet är väl att jag ofta är rätt irriterad på den röra som är i huset och då är det bara jag som bor här. Jag lyckas alltså inte ens på egen hand hålla den standard på ordning och reda som jag önskar. Med fler i huset misstänker jag att det inte blir lättare.

Jag har bott i kollektiv i omgangar de senaste 6.5 (!) aren - under tva ar delade jag lagenhet med en kompis, sa da var vi bara tva som dessutom kande varande sedan innan, men jag har over tre ar i rena kollektiv, dar jag delat hus/lagenhet med folk som varit framlingar nar jag flyttat in.

Kollektiv funkar bra nar det finns tydliga regler som alla foljer utan att behova paminnas, och dar folk vill ha ut samma sak av sitt boende - om en person vill ha middagsbjudningar och forfest nar nagon annan vill ha hemmakvall med Netflix blir det inte bra.

Mina boenden ar sadana dar vi alla ar vanliga och kommer bra overrens, men vi har vara egna sociala liv och umgas inte utanfor lagenheten. Alla 3 av mina "sambos" har t.ex. varit borta denna helgen, och jag vet bara var 1 av dem ar, da jag rakade stota pa henne nar hon lamnade lagenheten.

Man maste ha samma niva pa ordning och renlighet - tjat tar sonder miljon. Hyra och rakningar likval ska ga utan paminnelser. Helt klart tror jag pa "lika barn leka bast" i kollektiv, pa sa satt att man inte behover vara superlika som person, men man maste se pa sitt boende pa samma satt.

Det har sina uppsidor, jag ar ocksa introvert och ibland tror jag att det att bra for mig sjalv att det finns umgange sa naturligt, utan att jag behover arrangera det med en van, men likval sa kan det vara svart att riktigt kanna sig hemma dar man alltid maste anpassa sig och faktorera in andra personer.

 

[Magiana]

Menar du att det vore skönt om någon så att säga rörde sig i huset men egentligen inte gjorde så mycket väsen av sig?

En lugn person som är social ibland, precis som jag själv, men som också trivs på egen hand, vore nog bra.

 

[enough]

Har bott kollektivt ganska många år av mitt liv, skulle gärna göra det igen.
Jag är också rörig av mig, men tycker att fördelen med kollektiv är att då har jag skärpt till mig och lyckats hålla mycket bättre ordning, av hänsyn till de andra. Om alla har den inställningen kan det bli ett trivsamt hem. Gillar också mycket att det finns folk nära till hands, att inte behöva "boka dejter" med sina vänner utan umgänget blir mer spontant och otvunget, och man kan dra sig undan när man vill.
Nackdelar: visst kan det bli tjafs om saker. Och det kan bli en jobbig omställning när nån flyttar och en ny ska in. Men man lär sig mycket om sig själv i detta också och kan få nya nära vänner. Testa tycker jag!

 

[Milosari]

Jag har inte bott i ett egentligt kollektiv, men varit sammanboende i olika konstellationer + att min pappa ofta har haft roomies. Jag har mestadels goda erfarenheter men 1) undvik sådana som nyss har flyttat hemifrån och 2) se till att ha ett bra kontrakt med deposition och uppsägningstid.

 

[mandalaki]

Om du ska ha kollektivboende i ditt hus så blir det nog mer umgänge än du tänker. Folk kommer inte att sitta i sina rum hela kvällarna, de kommer nog att vara i både kök och vardagsrum. Skulle du palla det?

 

[Magiana]

Jag har bott i kollektiv i omgangar de senaste 6.5 (!) aren - under tva ar delade jag lagenhet med en kompis, sa da var vi bara tva som dessutom kande varande sedan innan, men jag har over tre ar i rena kollektiv, dar jag delat hus/lagenhet med folk som varit framlingar nar jag flyttat in.

Kollektiv funkar bra nar det finns tydliga regler som alla foljer utan att behova paminnas, och dar folk vill ha ut samma sak av sitt boende - om en person vill ha middagsbjudningar och forfest nar nagon annan vill ha hemmakvall med Netflix blir det inte bra.

Mina boenden ar sadana dar vi alla ar vanliga och kommer bra overrens, men vi har vara egna sociala liv och umgas inte utanfor lagenheten. Alla 3 av mina "sambos" har t.ex. varit borta denna helgen, och jag vet bara var 1 av dem ar, da jag rakade stota pa henne nar hon lamnade lagenheten.

Man maste ha samma niva pa ordning och renlighet - tjat tar sonder miljon. Hyra och rakningar likval ska ga utan paminnelser. Helt klart tror jag pa "lika barn leka bast" i kollektiv, pa sa satt att man inte behover vara superlika som person, men man maste se pa sitt boende pa samma satt.

Det har sina uppsidor, jag ar ocksa introvert och ibland tror jag att det att bra for mig sjalv att det finns umgange sa naturligt, utan att jag behover arrangera det med en van, men likval sa kan det vara svart att riktigt kanna sig hemma dar man alltid maste anpassa sig och faktorera in andra personer.

Det låter bra och logiskt. Jag skulle ju inte vilja ha hit någon som festar och håller på. Det skulle inte funka.

Vad gäller hyra så skulle jag nog ta en varmhyra där allt ingår. Det blir nog enklast så slipper man räkna precis på kronan. Och så en gemensam pengapott till förbrukningsvaror så som toalettpapper, dammsugarpåsar, diskmedel o.s.v.

Har bott kollektivt ganska många år av mitt liv, skulle gärna göra det igen.
Jag är också rörig av mig, men tycker att fördelen med kollektiv är att då har jag skärpt till mig och lyckats hålla mycket bättre ordning, av hänsyn till de andra. Om alla har den inställningen kan det bli ett trivsamt hem. Gillar också mycket att det finns folk nära till hands, att inte behöva "boka dejter" med sina vänner utan umgänget blir mer spontant och otvunget, och man kan dra sig undan när man vill.
Nackdelar: visst kan det bli tjafs om saker. Och det kan bli en jobbig omställning när nån flyttar och en ny ska in. Men man lär sig mycket om sig själv i detta också och kan få nya nära vänner. Testa tycker jag!

Det kan nog ligga något i det. Mitt ex var nitisk med disken. Diskbänken var alltid skinande ren. Vi hjälptes åt med det. Om en lagade maten så tog den andra disken. Jag uppskattade verkligen att ha en ren diskbänk hela tiden och anledningen till att den var ren var ju just att jag bodde med honom. Nu när jag bor själv är det f-n helt omöjligt att hålla diskbänken ren, trots att jag önskar det. Men erfarenheten med exet visar ju att jag kan skärpa till mig.

 

[Magiana]

Om du ska ha kollektivboende i ditt hus så blir det nog mer umgänge än du tänker. Folk kommer inte att sitta i sina rum hela kvällarna, de kommer nog att vara i både kök och vardagsrum. Skulle du palla det?

Jag tror det. Jag har ju ett eget rum där jag kan vara själv. Och om någon annan är i köket kan jag överlåta eldandet till denne så slipper jag .