Hemkommen efter en skräckblandad förtjusning till hopplektion idag.
Var stora vattenpölar på ridbanan och så stod det en oxer vi skulle hoppa, så man landade mitt i en vattenpöl.
Det var även ett räcke som stod mitt i en vattenpöl också.
Min häst är "rädd" för vattenpölar i skogen, däremot kan hon gå i sjön med viss övertalning, men på ridbanan bryr hon sig inte om dom.
Hindren vi hoppade idag låg mellan 80-90cm och mitt självförtroende i hoppningen är inte det bästa, och det blev inte bättre när vi precis hade börjat hopplektionerna i början av terminen och tant (hästen) stannar. Så det är lite svackigt och när hindren blir höga blir jag lite osäker och speciellt oxrar har jag svårt för, har ridit en annan häst som stannat x antal gånger på just oxer så självförtroendet där är inte på topp.
Däremot idag så stannade inte tant utan hoppade ändå, det blev några konstiga hopp mellanåt, men jag satt kvar och när vi red fram tappade jag ena stigbygeln men hoppade ändå, varpå ridläraren säger "ja, ni får rida med stigbyglar". Sen fångade jag den i farten.
Det blir som bäst när jag inte tänker utan bara styr och rider och då skulle vi nog kunna hoppa högre. Vi är på gång och det känns bra.
.png)
