Ensamma människor.

[Inte_Ung]

Du verkar ha en ganska så taskig in ställning om andra. Det finns JÄTTE MÅNGA som kanske försöker såmycket dom kan men så är dom ÄNDÅ ensamma. Och det är inte så enkelt för alla att bara göra nåt åt det som du verkar tro men du har nog haft VÄLDIGT mycket tur som tror så.

Är det tur att ha vänner?
Är det inte en fråga om ömsesidig omtänksamhet?
Eller något som man själv kan påverka?

Hur tycker du att en riktigt bra vän skall vara?
En sådan som man ser till att hålla kontakten med.
Hur vill du att dina vänner skall vara?

 

[LiviaFilippa]

Är det tur att ha vänner?
Är det inte en fråga om ömsesidig omtänksamhet?
Eller något som man själv kan påverka?

Hur tycker du att en riktigt bra vän skall vara?
En sådan som man ser till att hålla kontakten med.
Hur vill du att dina vänner skall vara?

Ja det är tur att ha så många vänner så man inte orkar eller hinner ha kontakt med alla och att man inte ens kan fatta hur andra kan vara ensamma. Och det är väldigt mycket tur att inte ha dom problemen som många har med att få vänner. Och nej det är inte bara nåt man kan på verka själv och om man tror det så har man haft väldigt mycket tur.

 

[Inte_Ung]

För att man inte klickar? För att man inte har något gemensamt med dem? Och för att man inte bor nära varann.

Jag har provat Gofrendly som är en app för de som vill träffa nya vänner. Och jag har inte hittat folk nära mig om gillar det jag gillar.

Kan det vara så att ensamma människor inte klickar med så många andra människor?
Eller har en mindre uppsättning av intressen än de med många vänner?

Att det som @EmmaFilippa kallar tur när de gäller vänner egentligen är ett resultat av massor av olika intressen och att klicka med många människor?

 

[LiviaFilippa]

Kan det vara så att ensamma människor inte klickar med så många andra människor?
Eller har en mindre uppsättning av intressen än de med många vänner?

Att det som @EmmaFilippa kallar tur när de gäller vänner egentligen är ett resultat av massor av olika intressen och att klicka med många människor?

Då har man fort farande tur om man klickar med många och har jätte många intressen som andra också gillar och att man har många vänner därför.

 

[Inte_Ung]

Dom kanske inte passar som vänner? Eller så kanske ingen vågar bara försöka att ta kontakt med nånannan för den är rädd för att alla kommer tycka att den är jätte konstig som är ensam. Och dom kanske inte är så bra på att ha vänner så kanske det är för svårt att vara vän med andra som inte heller är bra på det.

Att det där med vänner är något som man skulle behöva både lära sig och träna på?
Är det vad du menar?
Så att min tur när det gäller vänner delvis skulle bero på att jag har tränat och lärt mig?

Du kan vara något på spåret här tror jag.

 

[LiviaFilippa]

Att det där med vänner är något som man skulle behöva både lära sig och träna på?
Är det vad du menar?
Så att min tur när det gäller vänner delvis skulle bero på att jag har tränat och lärt mig?

Du kan vara något på spåret här tror jag.

Men nej. För efter som du inte ens fattar att andra kan vara ensamma fast dom FÖRSÖKER jätte mycket att få vänner så har ju du uppen bart aldrig haft så svårt för det ellerhur? Men ja alla kanske kan träna på det och bli bättre men det är ändå o lika svårt och att man be höver träna o lika mycket. Och har man väldigt lätt för det och har jätte många vänner så är det nog inte bara att man har tränat mera utan man har haft TUR att ha haft många vänner och många möjlig heter att träna på att vara en bra vän och be hålla vän skap och allt sånt.

 

[Inte_Ung]

Då har man fort farande tur om man klickar med många och har jätte många intressen som andra också gillar och att man har många vänner därför.

Men går inte det att påverka själv?
Att vara intresserad av massor av saker menar jag då.
Eller tror du att det är ett personlighetsdrag?

Det mina vänner brukar säga är det bästa med mig är att jag är på precis allt och det med ett gott humör.
Är det tur?
Att jag blev sådan.
Eller är det påverkan utifrån att prova många olika saker?

 

[Cattis_E]

Om man inte är sådan att andra människor ser en som

Jag hör till dem som oftast är ensam, fastän jag känner en hel del folk. Jag har ingen dragningskraft på folk, trots att de flesta nog ändå verkar trivas i mitt sällskap då vi träffas. Men jag är ingens första eller självklara val av sällskap, och är tvungen att ta alla initiativ till umgänge själv, vilket kan vara tröttsamt i längden, och då får det ofta vara.

På sätt och vis känner jag igen det där. MEN jag kan väl inte kalla mig ensam då jag har en make. Även om jag tillbringar en hel del av min tid ensam.

I mitt fall ledde en flytt till det. Jag har ganska många vänner, men de bor 1-3h bort hela bunten.
Och det krävs ofta initiativ från mig för att ses. Åker på lite klubbaktiviteter ett par gånger om året. Snackar med grannarna mm. Men det blir liksom inget djupare. Så det är jag ensam med hästarna stor del av min tid.

@Inte_Ung Hur definierar du ensam i detta fallet? Tillbringa stor del av sin tid ensam?
Vara helt utan familj och vänner att ens prata med?
Eller något annat?

 

[Wille]

Men går inte det att påverka själv?
Att vara intresserad av massor av saker menar jag då.
Eller tror du att det är ett personlighetsdrag?

Det mina vänner brukar säga är det bästa med mig är att jag är på precis allt och det med ett gott humör.
Är det tur?
Att jag blev sådan.
Eller är det påverkan utifrån att prova många olika saker?

Jag har genom åren varit intresserad av en massa olika saker. Det har inte hjälpt mig.

Jag följer också grupper på fb som handlar om saker som intresserar mig trots att jag inte ägnar mig åt det själv.

 

[Inte_Ung]

Det enda mönstret som jag kan se hos mig själv är att jag avskyr att veta om att jag är andrahandsvalet. Det vill säga berätta aldrig för mig att du ringt Anna, Stina och Pelle innan du frågar mig om jag vill göra någonting i helgen. Annars kan jag inte direkt se några tydliga mönster på att jag drar mig undan eller skrämmer bort folk.

Det där brukar jag lösa genom att försöka dra ihop så många att ett visst manfall inte sabbar aktiviteten.
Då blir ingen vare sig ett första eller andrahandsval.
Det är fullt att göra så att man liksom väljer umgänge efter prioritetsordning.
I min värld så har varje vän sin egen plats där de inte konkurrerar med andra vänner.

Men för egen del så skulle jag inte ta illa vid mig om någon gjorde så.
Britta, Kalle och Lisa kunde inte och jag har två biljetter så jag kom att tänka på dig.
Vill jag gå på vad det nu är och har tid, så gör jag det och försöker att ha så roligt som möjligt.

 

[tanten]

Det är för mig konstigt att inte göra något åt en situation som man inte trivs med.
Inte just att vara ensam.
Prioriteringen bland mina vänner skiftar och nya kommer till samtidigt som gamla faller ifrån mer eller mindre.
Vi får olika livssituationer varefter tiden flyter framåt och vi möts och skiljs och möts igen beroende på vad som händer för stunden.

Det är lite Marie Antionette över det du skriver faktiskt....

Du fattar inte för du lever inte den sortens liv och har inte den sortens människor omkring dig.

Jag lever ett rikt liv med kultur, föreningsarbete och intressen. Men vänner? Nä, de är få. Umgänget ännu mindre.
Jag har massor av bekanta. Men umgås gör vi inte.

Det var betydligt lättare att bjuda hem vänner när jag levde i tvåsamhet. Även om det bara var för att umgås med mig, inte tillsammans med maken.

Allt var enklare när jag var ung och man gick på lokal ihop eller på fest.

 

[EmmaBovary]

Varför umgås inte ensamma människor med andra ensamma människor?
Då så skulle ju problemet gå över.
Med dagens digitala möjligheter så borde det ju inte vara så svårt att få kontakt.
Som en dejtingsida fast för vänner i stället för livskamrat.
Fast vänner är ju också någon form av livskamrater så det är ju egentligen ganska så lika.

Men hur lätt är det exempelvis för en person som exempelvis är så pass funktionsnedsatt att den skulle vara i behov av assistans och färdtjänst för att lämna hemmet? Det här har man ju sparat ned på ledsamt mycket. Och tror du att alla "som blir över" kommer komma överens bara för den sakens skull?

 

[hastflicka]

Jag har bott i Tyskland i snart 20 år. Har inga vänner. Har försökt med folk i stallet och på jobb utan att lyckas. Har några få vänner i Sverige.

Det kan vara mycket svart att fa vanner om man flyttar till en ny kultur. Sarskilt nar den ar tillrackligt lik ens egen for att bara framsta som lite "konstig" ibland.

 

[tanten]

Är det tur att ha vänner?
Är det inte en fråga om ömsesidig omtänksamhet?
Eller något som man själv kan påverka?

Oj så enkelt du för det att verka.
Nej, det handlar inte om ömsesidig omtänksamhet och nej, man kan inte alltid påverka det.

 

[tanten]

Och tror du att alla "som blir över" kommer komma överens bara för den sakens skull?

I mellanstadiet hade jag en lärare som parade ihop mig med en annan tjej. Involverade föräldrana och tussade ihop oss. Funkade inte alls!!

den gemensamma nämnaren som läraren trodde skulle få oss att bli bästisar - vi var överviktiga bägge två

 

[Inte_Ung]

@Inte_Ung Hur definierar du ensam i detta fallet? Tillbringa stor del av sin tid ensam?
Vara helt utan familj och vänner att ens prata med?
Eller något annat?

Som en oönskad känsla.
Att känna sig ensam och bortglömd.

Jag tillbringar mycket tid ensam men trivs oerhört bra med det, så jag är inte en ensam människa.
Den som längtar efter sällskap är ensam.
Jag söker att få vara ifred och gillar min ensamhet.

 

[anonymys22]

Det där brukar jag lösa genom att försöka dra ihop så många att ett visst manfall inte sabbar aktiviteten.
Då blir ingen vare sig ett första eller andrahandsval.
Det är fullt att göra så att man liksom väljer umgänge efter prioritetsordning.
I min värld så har varje vän sin egen plats där de inte konkurrerar med andra vänner.

Men för egen del så skulle jag inte ta illa vid mig om någon gjorde så.
Britta, Kalle och Lisa kunde inte och jag har två biljetter så jag kom att tänka på dig.
Vill jag gå på vad det nu är och har tid, så gör jag det och försöker att ha så roligt som möjligt.

Jag är inte säker på att jag förstår första stycket. Menar du att ni umgås ett helt gäng och därför kommer ingen i andra hand?
Jo så gjorde jag och mitt ex också.

Detta har kommit av att jag blivit illa behandlad många gånger av så kallade vänner, ja och naturligtvis hade det varit annorlunda om jag blivit erbjuden att gå på ett evenemang eller liknande men jag menar vanliga helger.

 

[Inte_Ung]

Du fattar inte för du lever inte den sortens liv och har inte den sortens människor omkring dig.

Vilket sorts liv lever jag då?

Som skiljer så mycket från andras.

 

[Inte_Ung]

Men hur lätt är det exempelvis för en person som exempelvis är så pass funktionsnedsatt att den skulle vara i behov av assistans och färdtjänst för att lämna hemmet? Det här har man ju sparat ned på ledsamt mycket. Och tror du att alla "som blir över" kommer komma överens bara för den sakens skull?

Jag följer en intressant person på Facebook.
Han verkar inte låta något sådant hindra honom.

Mannen i CP-trucken
Han är författare

 

[Inte_Ung]

Oj så enkelt du för det att verka.
Nej, det handlar inte om ömsesidig omtänksamhet och nej, man kan inte alltid påverka det.

Förklara gärna mera.