Åh vad tråkigt!Grät hela dagen igår och kände mig hyfsat cool när jag satte mig i bilen på väg till jobbet. Nu sitter jag dock på jobbet och gråter igen.
Har inte blött jättemycket utan har knappt stänkt på trosskydd, men det har kommit rejält med klumpar och annat gojs när jag torkat mig så jag antar att det mesta är ute? Har heller inte haft särskilt ont, mensvärk är flera gånger värre.
Känner mig så grymt besviken och ledsen över att jag efter en satans massa blanka graviditetstest inte lyckas behålla det när det väl blir ett plus. Orkar inte starta om från noll med ÄL-stickor som aldrig visar något, tempande och sekret-analyserande och inte minst att behöva känna lust på speciella dagar.
Dessutom satte åldersnojan sina vassa klor i mig inatt så har knappt sovit en blund eftersom jag funderat på om det är så att jag är för gammal för ett till barn.
Om man ska se det positivt så vet du ju att det funkar i alla fall!
Jag är typ samma ålder som dig och nojar mycket över ålder. Men jag har tre gamla klasskompisar som fått barn nu under 2015 och en vän som är över 40 och väntar sitt första barn! Så visst- man är kanske inte tjugo längre men inte lastgammal egentligen även om det känns så ibland.
Men jag vet hur tankarna går i huvudet när man tappar hoppet! Det blir lite av en livskris att känna att tiden sprungit förbi en. Men idag är det ganska vanligt att skaffa barn lite senare och du är inte för gammal:-)