En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida DEL 3

[Girasol]

Och jag kan inte testa på ett tag ännu, eftersom jag kan testa positivt p.g.a. pregnylen. Vill alltså absolut inte testa förrän det gått några dagar efter BIM... Ifall inte mensen kommer alltså.

Jag hade ovitrell men har för mig det är samma sak som pregnyl dvs ägglossningssprutan? Eftersom jag är av den nyfiknare sorten som bl.a testat om gravtest för människor funkar på häst så var jag ju tvungen att kolla om ovitrellen gav utslag, gjorde det inte på mig två dagar efter den tagits. I alla fall inte för två gånger sen

 

[vilse]

Eftersom jag är av den nyfiknare sorten som bl.a testat om gravtest för människor funkar på häst

Funkade det?

 

[Girasol]

Funkade det?

Nope, ja eller testet i sig men gav inte utslag. Gjorde då en liten forskning i frågan. HcG och EcG hormon borde ju vara lika i min värld, samma hormon i grund och botten. Men EcG-hormonets molekyler är större än HcG och därför klarar inte humantesterna scanna det.

 

[lil-sis]

Idag är en dålig dag

Jag vet inte vad jag vill och det är skitjobbigt.

Det är hyfsat väder iaf så jag ska ta tag i både ungponnyn och gammelman så fort jag läst klart "Blood of Dragons".

 

[Flixon]

@Blueberry du är inte ensam! Jag är i precis samma sits, dvs fullständig chock. Herregud, låter de verkligen folk bli föräldrar så här lättvindigt?! Har de träffat mig och min man? Och vilka är egentligen "de"?

 

[Blueberry]

Tack snälla fina @Kethets, @Flixon, @Mois, @sandra87_ och @TeamLundVer för att ni delar med er av er.
Jag har känt mig så himla ensam och eländig de senaste två veckorna och hela den här nyheten är så vansinnigt omtumlande. Jag har liksom inte ens varit glad än... Just nu fäster jag mitt hopp vid att om några veckor så kommer fler att veta, och då borde jag känna mig mindre ensam och mer glad.

Min man är överlycklig och uppspelt och kelsjuk och mer kärleksfull än någonsin. Jag förstår att han inte förstår, och jag har insett att det som jag behöver hjälp med inte är något som han kan hjälpa mig med. Ganska skön insikt ändå.
Hade årets meltdown i går när jag låg i sängen och grät i en timme för att jag känner mig så himla vilsen. Jag är inte direkt lycklig just nu, men inte olycklig heller. Det är typ som att jag sörjer, men jag har liksom inte förlorat något – snarare tvärt om, det har ju tillkommit något. Så himla förvirrande. Kul med hormoner!

Jag kan förresten inte ens tänka på en förlossning utan att börja ångestgråta av skräck, så jag lär väl behöva ringa någon verksamhet som är proffs på att hantera vrak som jag...

 

[WBanna]

Tack snälla fina @Kethets, @Flixon, @Mois, @sandra87_ och @TeamLundVer för att ni delar med er av er.
Jag har känt mig så himla ensam och eländig de senaste två veckorna och hela den här nyheten är så vansinnigt omtumlande. Jag har liksom inte ens varit glad än... Just nu fäster jag mitt hopp vid att om några veckor så kommer fler att veta, och då borde jag känna mig mindre ensam och mer glad.

Min man är överlycklig och uppspelt och kelsjuk och mer kärleksfull än någonsin. Jag förstår att han inte förstår, och jag har insett att det som jag behöver hjälp med inte är något som han kan hjälpa mig med. Ganska skön insikt ändå.
Hade årets meltdown i går när jag låg i sängen och grät i en timme för att jag känner mig så himla vilsen. Jag är inte direkt lycklig just nu, men inte olycklig heller. Det är typ som att jag sörjer, men jag har liksom inte förlorat något – snarare tvärt om, det har ju tillkommit något. Så himla förvirrande. Kul med hormoner!

Jag kan förresten inte ens tänka på en förlossning utan att börja ångestgråta av skräck, så jag lär väl behöva ringa någon verksamhet som är proffs på att hantera vrak som jag...

Två av mina kompisar hade förlossningsskräck och dom fick jättebra hjälp. Dom fick prata med specialister och besöka förlossningen osv. Besöket på förlossningen hade varit väldigt givande och lugnande. Det slutade med att den ena valde att föda normalt och den andra gjorde planerat kejsarsnitt. Så be din barnmorska om hjälp, detta är mycket vanligare än vad man tror och dom är jätteduktiga på att hjälpa till med sånt här.

 

[Miks]

@Blueberry Min förra graviditet hade jag oerhörd ångest inför förlossningen. Jag panikgrinade vid tanken. Pratade med BM som skickade oss vidare till bb Stockholm för aurora samtal. Vi träffade en supergullig barnmorska som lyssnade, berättade och analyserade. Vi fick hjälp med vårt förlossningsbrev. Vi fick vara på sjukhuset så mycket vi ville. Vi fick se alla instrument, olika rum, fick prova att ligga i sängen. Allt du egentligen kan tänka dej. Vi fick verkligen superbra hjälp. Var där 5 gånger innan själva förlossningen.

Vi gick även en profylaxkurs som vi båda tyckte att vi hade väldigt bra hjälp av. De använde sig av en visualiseringsmetod som vi tyckte hjälpte mig att sätta fingret på vad som kändes så hemskt. Superbra att bena ut ångesten och placera in den i olika fack.

Inför nästa förlossning har vi bestämt tillsammans med BM att vi kör samma upplägg som förra gången. Det känns mycket bra.

Andas och ta hjälp av de som är proffs. De hjälper sånna som oss hela tiden och är superduktiga!

Kram på dej!
Miks

 

[vilse]

@Blueberry
Ta kontakt med barnmorska snarast, så kan hon hjälpa dig vidare. Min misstanke är att du troligen skulle behöva en samtalskontakt redan nu, och sen längre fram specialhjälp från förlossningen (det som flera redan berättat om)

 

[vilse]

Det viktiga är att inte skuldbelägga dig själv. Varken för att du är rädd, eller för att du inte är lycklig över att vara gravid. :-)

 

[Svetlana]

Grattis till er som fått plus! :-)
Här hemma är det väl sådär vad gäller barn, ibland undrar man om det är värt besväret så att säga att springa till läkare stup i kvarten och hela tiden hoppas och bli besviken och dessutom bli ganska nonchalerad hos läkaren :-( alla dessa olika besked hela tiden om behandlingar och hela tiden få klagomål på att man e tjock trots att man kämpar som en gris för att gå ner men hur lätt är det då när de hela tiden stoppar massa piller och hormoner i en!
Ibland känns lösningen att skippa barn som den enklaste. Men samtidigt så vet man ju att man kommer ångra sig senare i livet så fall, jag beundrar de som orkar kämpa i en massa år, vi har ju "bara" försökt i snart två år.
Är iaf inne på andra kuren med nå piller som börjar på L men glömmer hela tiden namnet, de har faktiskt gjort att jag fått äl, gör sjukt ont att få äl ju :-/ tur det går över fort. Nu är vi precis mellan äl och mens och väntar. Mannen min presterade fin fint denna månaden hehe :-P men känner inget alls nu förutom lite lite svag mens värk ibland till och från och det kan ju bero på vad som liksom.

Förlåt för gnälligt långt inlägg men kände att jag ville skriva av mig lite.

 

[Blueberry]

Jag har pratat med min barnmorska och fått kontaktuppgifter till Viktoriaverksamheten, som motsvarar Aurora här. Jag ska ringa dem och boka en tid när jag har samlat lite kraft.

I går var första dagen jag var illamående. Satans perkele vilket elände! Både på morgonen och eftermiddagen, var helt yr och kände mig fruktansvärt sjuk, men kräktes aldrig. Tror att knepet är att äta, det verkar fungera för mig i alla fall...

Är överlag väldigt trött, så träningen blir lidande. Behöver skärpa mig på den fronten, och tar nog en sväng på mtb efter jobbet om det inte ösregnar.

 

[vilse]

Illamående och en fruktansvärd trötthet är ganska vanligt de första veckorna. Låt kroppen vila om den behöver det

 

[WBanna]

Jag har pratat med min barnmorska och fått kontaktuppgifter till Viktoriaverksamheten, som motsvarar Aurora här. Jag ska ringa dem och boka en tid när jag har samlat lite kraft.

I går var första dagen jag var illamående. Satans perkele vilket elände! Både på morgonen och eftermiddagen, var helt yr och kände mig fruktansvärt sjuk, men kräktes aldrig. Tror att knepet är att äta, det verkar fungera för mig i alla fall...

Är överlag väldigt trött, så träningen blir lidande. Behöver skärpa mig på den fronten, och tar nog en sväng på mtb efter jobbet om det inte ösregnar.

Jag mådde illa hela min graviditet och testade det mesta, det enda som funkade hyfsat för mig också var att äta. Men det jag vill komma fram till är att jag har ett par seaband (som inte funkade på mig) och om du vill testa så får du dem gärna. Kan skicka dem med posten, måste bara leta fram dem.

 

[Blueberry]

Jag mådde illa hela min graviditet och testade det mesta, det enda som funkade hyfsat för mig också var att äta. Men det jag vill komma fram till är att jag har ett par seaband (som inte funkade på mig) och om du vill testa så får du dem gärna. Kan skicka dem med posten, måste bara leta fram dem.

De fungerar inte på mig när jag är åksjuk (är en typisk åksjuk person...) så jag tror tyvärr inte att det är någon idé.
Däremot fungerar ingefära bra, så jag har ett stort glas med vatten och skivor av ingefära i kylen hela tiden. Det är underbart! Och jag klarade av att gå på poledance under de första veckorna, då är det mycket snurrar och lätt att bli yr, men ingefärsvatten räddade mig varje gång

Jag tror att det är viktigt för mig att inte bli hungrig eller att det inte får gå för lång tid mellan måltiderna. Just nu känns det så i alla fall. Vilket ger mig något att klura på, jag räknar kalorier för att fortsätta gå ner i vikt. Eller i alla fall stå still, det beror lite på. Jag har kämpat med vikten hela våren (eller typ hela mitt liv) och tänker inte släppa allt bara för att jag är gravid, då kommer jag sluta som en gigantisk marshmallow på drygt 100 kilo, och det blir det inget med.

Nu funderar jag mycket på KUB, jag är 29 så jag är inte riktigt målgruppen men i mitt landsting erbjuds alla gravida att göra det – utom under semesterperioden, det vill säga när jag i så fall ska jag göra det.
Kul.
Verkligen.

 

[AgentCarter]

@Blueberry Tricket är att äta, jag spydde och mådde illa så mycket under första delen att jag ändå gick ner.
Men du får leta fram något lågkalori och äta på, jag levde på knäckebröd. Om du bara visste vad mycket skit min sambo fick om det inte fanns några hemma. Han drömmer fortfarande mardrömmar om det.
Bra dessutom att du redan börjat ta kontakt! Värmland är bra när det gäller mammor och deras psykiska hälsa.

 

[Rhinos]

Grattis, @Blueberry ! Jag förstår att det känns omtumlande och att du inte glädjs åt det just nu. Det är viktigt att du inte känner någon skuld över det, även fast jag förstår att det är lätt att ändå känna så. Jag hoppas att du får det stöd som behövs och att du kommer till ro .

Håller tummarna för dig @Svetlana. Hoppas att ni får ett plus snart.

Vad spännande, @Girasol. Kan ju knappt vänta till testdatum, hoppas verkligen det tar sig .

 

[em-pirre]

@Blueberry kolla upp hur det är med poledancingen, då vissa ställen menar att man inte ska dansa som gravid. Vet alltså inte om det gäller då magen är stor eller redan i början.

 

[Girasol]

@Rhinos ja det är grymt drygt n och eftersom man stoppar i sig en massa progesteron varenda dag så maskeras ev tidiga gravsymtom. Känner ingenting mer än kissenödig ofta, ömma bröst och lite lätt irriterad = alla kända biverkningar på medicinen

 

[Girasol]

Föresten, GRATTIS ni som plussat...