En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 13

[vemsomhelst123]

Tack. Känner mig så ofantligt ledsen, helt säker på att det främst är gravhormonerna (då jag känt sån oerhörd nedstämdhet första veckorna varje gång jag varit gravid, och jag kände likadant redan för ett par veckor sedan innan jag ens visste att jag var gravid). Situationen spär såklart på känslorna antar jag. Känner mig så uppgiven, trött och ledsen. Inget driv kvar. Känns helt hopplöst denna tanke om fler barn nu, hur ska det någonsin gå när åldern redan är hög och tiden tickar med alla graviditeter som blir fel?

Har massa saker som hänger i luften, på jobbet tex, men jag har ingen initiativförmåga kvar till det heller. Och idag tappade jag det på dottern när hon var lite strulig med tandborstningen, och sen bröt jag ihop och bara grät och grät och stackars lillan fick trösta sin mamma som precis skällt på henne.

Ingen lust, ingen ork, ingen glädje att öht gå till jobb imorgon eller åka iväg och bada med kompis på em/kvällen. Jag får ju inte ens bada nu och jag älskar att bada. Vet samtidigt att jag inte mår bättre av att gå hemma.

Känns så jobbigt att det hormonella ger sån påverkan på måendet också. Både psykiskt och fysiskt med illamående. Bara vänta och stå ut men oklart hur länge och vad vägen framåt är. Blä. Nu ska jag tröstäta ostbågar och gråta en skvätt till

Det lät som en bra idé. Och jag vet att det inte är någon tröst men det kan vara ett bra liv med ett barn också. Vi valde att stanna vid ett (ingen aning om vi ens hade kunnat få fler men hon var en hoppsan) och nu börjar vi bli för gamla och jag står på en medicin man måste pausa ett år innan man ska försöka. Ibland kan jag känna viss sorg över att vi inte kunde/orkade ge henne ett syskon, men jag kan också se hur fint det är att hon får så mycket tid med oss tillsammans och var för sig, hur hon knutit an till ffa ett annat ensambarn på ett syskonliknande sätt och testar konflikter och att vi nu när hon snart är fem har helt andra möjligheter till att vara oss igen. Jag har aldrig känt någon längtan efter barn, så det kan jag inte sätta mig in i, men jag förstår lite av sorgen du känner. Tillåt dig att känna den och ha inte dåligt samvete för att du mår som du mår just nu, jag är övertygad om att din lilla mår bra och det är väldigt empatiskt och fint att hon tröstar dig, känslor är inte farliga, det är bra att barn lär sig det tror jag.

 

[Roheryn]

@cherie det låter jättejobbigt - att liksom hänga i limbo och inte ens veta på riktigt om man är gravid eller inte. Hoppas - oavsett om det blir ett barn till eller inte - att du slipper fler utomkvedshavandeskap och får må bra Och precis som @vemsomhelst123 kan jag intyga att livet med endast ett barn kan vara hur fint som helst! En klen tröst, kanske, om man nu verkligen VILL ha ett barn till, men ändå ett bra och fint liv!

 

[Wenniz]

Har haft ett jäkla mental break down över mensen. Mensen är sen med 1v trots Provera och ökad dos. Hinner den inte komma innan onsdag, vilket jag har en stark känsla av att den inte gör så får vi avbryta denna IVF och får vänta till Augusti när kliniken öppnar igen, vilket känns skit men det var väl väntat.
Är så sjukt besviken på min kropp som konstant arbetar mot en och jag känner mig så dålig som näst intill aldrig får spontan mens.

 

[Poppan]

Har ju haft (ovanligt) dålig magkänsla ända sen plusset här, allt från seg stegring på gravtesterna (dock blev de ju starka till slut), småblödningar, och var på VUL förra veckan (v 7+1) då han tyckte det såg ut som v 5-6 och nu blöder det pyttelite igen.

Nytt VUL på fredag för att få det bekräftat, ser ändå nästan fram emot det nu för att kunna boka skrapning och försöka igen. Är mest livrädd nu att det ska börja störtblöda innan dess på jobbet (vilket verkligen INTE kan/får hända, det vore katastrof på riktigt).

Så jäkla pissigt det här!!!

 

[cherie]

Har ju haft (ovanligt) dålig magkänsla ända sen plusset här, allt från seg stegring på gravtesterna (dock blev de ju starka till slut), småblödningar, och var på VUL förra veckan (v 7+1) då han tyckte det såg ut som v 5-6 och nu blöder det pyttelite igen.

Nytt VUL på fredag för att få det bekräftat, ser ändå nästan fram emot det nu för att kunna boka skrapning och försöka igen. Är mest livrädd nu att det ska börja störtblöda innan dess på jobbet (vilket verkligen INTE kan/får hända, det vore katastrof på riktigt).

Så jäkla pissigt det här!!!

Hur har det gått för dig? Även om VUL ännu inte är gjort. Så jobbigt med väntan.

 

[Poppan]

Hur har det gått för dig? Även om VUL ännu inte är gjort. Så jobbigt med väntan.

Jo, det blev bara några droppar denna gång med..förstår inte varför det inte sätter igång bara?

Väntan är nästan outhärdlig, varje dag känns som en vecka ungefär..ett jobb-pass kvar nu med skräcken att börja störtblöda.

Hur går det för dig?

 

[cherie]

Jo, det blev bara några droppar denna gång med..förstår inte varför det inte sätter igång bara?

Väntan är nästan outhärdlig, varje dag känns som en vecka ungefär..ett jobb-pass kvar nu med skräcken att börja störtblöda.

Hur går det för dig?

Förstår att väntan och ovissheten är det värsta att stå ut med! Håller tummarna att det går bra på måndag. Några droppar blod behöver ju inte vara någonn fara, men förstår när du gjort VUL som visat färre graviditetsveckor att det känns oroligt. Vet du hur din ägglossning ligger i cykeln? Jag har t.ex. sen ägglossning så mina graviditetsveckor blir alltid ca 2 veckor färre än när vården utgår från sitt standardsätt att räkna.

Det har gått bra för mig. Senast blodprovet visade att mina gravhormoner börjat vända neråt, så de skulle avvakta en vecka och sen ta nytt prov. Jag vaknade dock igår morse med riklig, färsk blödning och mycket mensvärk, så de ville de att jag skulle komma in fast en vecka inte gått. Då tog de blodprov och gjorde ultraljud som inte visade något konstigt. Blodprovet visade att gravhormonerna nu nästan är helt borta nu. Så de sa att det nog bara var min mens som kom igång igen.med tillhörande mensvärk, vilket ju är positivt.

 

[Poppan]

Förstår att väntan och ovissheten är det värsta att stå ut med! Håller tummarna att det går bra på måndag. Några droppar blod behöver ju inte vara någonn fara, men förstår när du gjort VUL som visat färre graviditetsveckor att det känns oroligt. Vet du hur din ägglossning ligger i cykeln? Jag har t.ex. sen ägglossning så mina graviditetsveckor blir alltid ca 2 veckor färre än när vården utgår från sitt standardsätt att räkna.

Det har gått bra för mig. Senast blodprovet visade att mina gravhormoner börjat vända neråt, så de skulle avvakta en vecka och sen ta nytt prov. Jag vaknade dock igår morse med riklig, färsk blödning och mycket mensvärk, så de ville de att jag skulle komma in fast en vecka inte gått. Då tog de blodprov och gjorde ultraljud som inte visade något konstigt. Blodprovet visade att gravhormonerna nu nästan är helt borta nu. Så de sa att det nog bara var min mens som kom igång igen.med tillhörande mensvärk, vilket ju är positivt.

Så är det verkligen, vill bara få detta ur världen nu. Det är så dubbelt det där, på ett sätt känns det ju bra att iallafall BLI gravid. Men så jobbigt detta att få ut det när det inte blir något, då hade det ju varit mycket enklare om det aldrig blev nåt.

Imorgon är VUL, så nu är det nära iallafall. Jag har tyvärr bra koll på min cykel, väldigt regelbunden och åt det kortare hållet så känns helt omöjligt tyvärr. Framförallt kombinationen av blod, dåliga tester och dåligt UL tyder ju inte på nåt bra direkt..

Skönt att det går åt rätt håll! Men finns det indikationer på utomkveds, men att kroppen löste det själv? Har vården sagt nåt om framtiden?

 

[Poppan]

Idag var ju då äntligen den vidriga väntan över..men det sjukaste?

DE VET FORTFARANDE INTE!

Hinnsäcken hade vuxit mycket och nu finns det en fosterstruktur som de tycker har hjärt-eko. Läkaren kallade in en till läkare till och med, och de båda kollade länge och väl. Absolut inte v. 8 (enligt senaste mens v. 8+5 idag), utan 6+nånting och "det är så svårt att se såhär tidigt". Jo men jag kan ju inte vara i v. 6+nånting?! Men ändå har det växt adekvat mot förra besöket? Vad ska jag tänka nu?

Visst, borde väl vara glad att det inte är kört men det är väl helt omöjligt att detta kan vara nåt friskt? Läkarna sa "vi ser det heeela tiden, att man är kortare gången än man tror". Jo men kanske inte när man har klockren cykel och ligger på schema? Man kan ju inte heller få positivt gravtest hur tidigt som helst?

Nytt besök om 1 vecka, som kommer kännas som 1 år.

 

[vemsomhelst123]

Idag var ju då äntligen den vidriga väntan över..men det sjukaste?

DE VET FORTFARANDE INTE!

Hinnsäcken hade vuxit mycket och nu finns det en fosterstruktur som de tycker har hjärt-eko. Läkaren kallade in en till läkare till och med, och de båda kollade länge och väl. Absolut inte v. 8 (enligt senaste mens v. 8+5 idag), utan 6+nånting och "det är så svårt att se såhär tidigt". Jo men jag kan ju inte vara i v. 6+nånting?! Men ändå har det växt adekvat mot förra besöket? Vad ska jag tänka nu?

Visst, borde väl vara glad att det inte är kört men det är väl helt omöjligt att detta kan vara nåt friskt? Läkarna sa "vi ser det heeela tiden, att man är kortare gången än man tror". Jo men kanske inte när man har klockren cykel och ligger på schema? Man kan ju inte heller få positivt gravtest hur tidigt som helst?

Nytt besök om 1 vecka, som kommer kännas som 1 år.

Jag bedömdes vara i v6 något när jag visste att jag verkligen inte kunde vara det då min sambo är bortrest i jobbet. Men köpte läget, det blev ett friskt barn men jag hade mest panik på slutet för att gå över tiden då jag visste att det var 2 veckor äldre. Men kan ju ha fäst sent. Hade också blödningar både tidigt och senare i graviditeten, tog inte ens ett test förrän vad som då blev v.6 (därav det tidiga ultraljudet för att åldersbestämma) eftersom jag tyckte jag hade haft mens som vanligt och vi inte aktivt försökt skaffa barn.

 

[Poppan]

Jag bedömdes vara i v6 något när jag visste att jag verkligen inte kunde vara det då min sambo är bortrest i jobbet. Men köpte läget, det blev ett friskt barn men jag hade mest panik på slutet för att gå över tiden då jag visste att det var 2 veckor äldre. Men kan ju ha fäst sent. Hade också blödningar både tidigt och senare i graviditeten, tog inte ens ett test förrän vad som då blev v.6 (därav det tidiga ultraljudet för att åldersbestämma) eftersom jag tyckte jag hade haft mens som vanligt och vi inte aktivt försökt skaffa barn.

Aha där ser man, då KAN det alltså gå till så. Var det ungefär 2 veckor mindre än du själv trodde då alltså?

Det kan ju absolut fästa sent har man ju förstått, men om deras mätning stämmer så plussade jag isåfall typ någon dag eller två efter att det fäste..

 

[cherie]

Aha där ser man, då KAN det alltså gå till så. Var det ungefär 2 veckor mindre än du själv trodde då alltså?

Det kan ju absolut fästa sent har man ju förstått, men om deras mätning stämmer så plussade jag isåfall typ någon dag eller två efter att det fäste..

Men är det så tokigt att plussa bara några dagar efter att ägget fäst? Det är väl då gravhormonerna börjar produceras? Jag vet förstås inte om det är så, men med mitt första barn hade jag en liten liten blödning på dag 10 efter ägglossning, det tolkade jag som det som kallas nidblödning (teori är väl att det är en blödning när ägget fäster). Jag visade positivt på gravtest dagen efter den lilla blödningen, dvs kanske dagen efter ägget fäste. Det var inte heller förrän efter den nidblödningen som gravsymtomen kom.

 

[Poppan]

Men är det så tokigt att plussa bara några dagar efter att ägget fäst? Det är väl då gravhormonerna börjar produceras? Jag vet förstås inte om det är så, men med mitt första barn hade jag en liten liten blödning på dag 10 efter ägglossning, det tolkade jag som det som kallas nidblödning (teori är väl att det är en blödning när ägget fäster). Jag visade positivt på gravtest dagen efter den lilla blödningen, dvs kanske dagen efter ägget fäste. Det var inte heller förrän efter den nidblödningen som gravsymtomen kom.

Egentligen vet jag ju inte men tror att jag har läst att det behöver gå någon vecka från att det fäst iallafall..?

Låter ju sannolikt med din nidblödning dock.

 

[Bracco]

Klar med utredningen nu. Maken har bra spermier enligt det tests som gjort. Jag har bra sköldkörtelvärden, amh på 2,2 vilket jag förstod var normalt för min ålder, gjorde äggledarspolning och båda äggledarna var öppna.

Dock upptäcktes en misstänkt dermoidcysta på ca 2 cm på ena äggstocken vilket gör mig sjukt nervös, då man aldrig sett något på tidigare ultraljud. Enligt läkaren är dock de (hans team) väldigt bra på att upptäcka cystor, så han tror inte att det ska vara någon fara, och inget som borde påverka fertiliteten. Man ska hursomhelst följa upp den på nytt ultraljud efter sommaren.

Nu är vi officiellt "oförklarligt barnlösa". De har 2 års gräns för ivf, så har vi inte fått till det i slutet av det här året så kommer vi få hjälp med ivf.

Funderar på att kolla bakteriefloran i livmordern samt ev. utreda om det skulle kunna vara överaktivt immunförsvar innan vi hoppar på ivf. Men allt kostar ju pengar...

 

[vemsomhelst123]

Aha där ser man, då KAN det alltså gå till så. Var det ungefär 2 veckor mindre än du själv trodde då alltså?

Det kan ju absolut fästa sent har man ju förstått, men om deras mätning stämmer så plussade jag isåfall typ någon dag eller två efter att det fäste..

Ja 10-14 dagar mindre. Var dessutom hos gyn av annan anledning ungefär när hon ”borde” blivit till enligt ultraljud, vilket var när pappan var borta och han var imponerad av min starka ägglossning tilläggas kan att han inte kollade på äggen utan bara på sekretet (tmi ) då det inte var fertiliteten jag var där för. Så ingenting stämde och barnet är otroligt likt sin farmor som barn så jag kan inte ha råkat bli gravid med någon random man via toalettsits . Kan också ha varit två veckor åt andra hållet då barnet var normalstort när det föddes i v.42. Ingen aning vem som daterat fel men det blev ett friskt barn iaf.

 

[Wenniz]

Jag hann få mensen på det berömda så nu är vi igång, nästa vecka blir det äggplock, förmodligen lagom till Midsommar.
Får se om vi hinner med att sätta in något innan sommarstängningen.

 

[Poppan]

Ja 10-14 dagar mindre. Var dessutom hos gyn av annan anledning ungefär när hon ”borde” blivit till enligt ultraljud, vilket var när pappan var borta och han var imponerad av min starka ägglossning tilläggas kan att han inte kollade på äggen utan bara på sekretet (tmi ) då det inte var fertiliteten jag var där för. Så ingenting stämde och barnet är otroligt likt sin farmor som barn så jag kan inte ha råkat bli gravid med någon random man via toalettsits . Kan också ha varit två veckor åt andra hållet då barnet var normalstort när det föddes i v.42. Ingen aning vem som daterat fel men det blev ett friskt barn iaf.

Haha random man via toalettsits

Ja då kan det ju uppenbarligen ske, men känns som en på miljonen typ. Har ju (såklart) varvat internet i detta ämne och för de allra flesta slutar det ju inte bra. Vilket jag som sagt förlikat mig med, även om det verkligen suger stenhårt. Men nu vill jag bara veta!

Igår blödde jag igen också. Tredje gången och verkar ske typ var 8:e dag. Kommer från ingenstans och avtar snabbt. Har inte helt slutat än dock..

 

[vemsomhelst123]

Haha random man via toalettsits

Ja då kan det ju uppenbarligen ske, men känns som en på miljonen typ. Har ju (såklart) varvat internet i detta ämne och för de allra flesta slutar det ju inte bra. Vilket jag som sagt förlikat mig med, även om det verkligen suger stenhårt. Men nu vill jag bara veta!

Igår blödde jag igen också. Tredje gången och verkar ske typ var 8:e dag. Kommer från ingenstans och avtar snabbt. Har inte helt slutat än dock..

Jag blödde som sagt flera gånger som gravid, haft flera bekanta som gjort det också. Jag fick en störtblödning så sent som i v.20, det var obehagligt och jag kollade upp det. Säger inte att det kommer bli bra, men att det gått bra för andra med liknande historia som du

 

[Poppan]

Fått MA bekräftat nu iallafall till slut, suger såklart men har ju varit helt inställd på det.

Blöder fortfarande sparsamt så får se vad som händer..skrapning inom 10 dagar om det inte drar igång av sig självt.

Tack alla för stöttning! Hoppas vi får ny chans sen och att det inte är kört för syskon.

 

[cherie]

@Poppan Beklagar, det är ändå tufft när slutgiltiga beskedet kommer, hoppet är ju verkligen det sista som lämnar en. Hur har det gått, har du börjat blöda mer eller blir det skrapning? Hoppas kroppen återhämtar sig snart.