En sak som hände (jag skriver av mig).

[supersonic]

Samma svar fick jag höra när min son blev mobbad. han bytte skola 2 veckor senare.

Helt sjukt Många år senare var det en 11- åring som tog sitt liv efter skolan. En släkting försökte rädda barnet men det var försent. Släktingen fick skjuts av polisen till skolan för att hämta storasyskonet. När släktingen pratade med rektorn och undrade var storasyskonet var blev svaret "var du tvungen att ta med polisen, du vet hur folk snackar"

De ville inte heller ta itu med min systers mobbare, men min pappa kan vara väldigt otrevlig så till slut fick hon byta klass och det hjälpte henne. Och då snackar vi -07.

 

[EmmaW]

Ja, ett par gånger. när jag var som mest självdestruktiv. Eller hamnade på akuten av någon anledning. Skolans kurator var som en blöt handduk och det kändes mest som att de tyckte att det var mitt fel.

Men det är inte ditt fel och det tror jag du innerst inne vet.

Kan du hitta nåt bra som kommit av allt det här? En styrka du fått genom allt du gått igenom?

Det har hjälp mig en hel del att analysera händelser i min uppväxt för att hitta en styrka i det som varit och på så vis se att det inte var helt förgäves det som hänt.

 

[Tranan]

Jag fick höra samma av rektorn på min skola när mina föräldrar lyfte att jag var mobbad.
Min lärare kom hem till oss och bröt ihop och grät för att hon inte lyckades stoppa mobbinhen mot mig och inte fick nåt stöd av skolan.

Förr fanns så mycket förnekelse och det var andra tider då. Var och en skötte sitt mer. I dag har vi mer kunskap och hjälp att få även om just mobbning är väldigt eftersatt där den utsatta tyvärr som i @Tranan s sons fall får byta skola för att det ska upphöra. Även jag fick byta skola till sist eftersom inget annat fungerande.
Men det är inte aå det ska behöva gå till tycker jag.

Vill de inte göra något på riktigt så får man reagera snabbt och effektivt. Skolan kunde inte, deras svar vi har fridens programmet.

 

[EmmaW]

Helt sjukt Många år senare var det en 11- åring som tog sitt liv efter skolan. En släkting försökte rädda barnet men det var försent. Släktingen fick skjuts av polisen till skolan för att hämta storasyskonet. När släktingen pratade med rektorn och undrade var storasyskonet var blev svaret "var du tvungen att ta med polisen, du vet hur folk snackar"

De ville inte heller ta itu med min systers mobbare, men min pappa kan vara väldigt otrevlig så till slut fick hon byta klass och det hjälpte henne. Och då snackar vi -07.

Förjävligt rent ut sagt!

 

[supersonic]

Jag fick höra samma av rektorn på min skola när mina föräldrar lyfte att jag var mobbad.
Min lärare kom hem till oss och bröt ihop och grät för att hon inte lyckades stoppa mobbinhen mot mig och inte fick nåt stöd av skolan.

Förr fanns så mycket förnekelse och det var andra tider då. Var och en skötte sitt mer. I dag har vi mer kunskap och hjälp att få även om just mobbning är väldigt eftersatt där den utsatta tyvärr som i @Tranan s sons fall får byta skola för att det ska upphöra. Även jag fick byta skola till sist eftersom inget annat fungerande.
Men det är inte aå det ska behöva gå till tycker jag.

Se mitt svar ovan till @Tranan. Den här skolan var tyvärr katastrof. När min syster gick ut nian drog mina föräldrar en lättnadens suck. Äntligen skulle de slippa bråka mer.

Och jag håller med dig. Det ska inte gå till så.

 

[EmmaW]

Vill de inte göra något på riktigt så får man reagera snabbt och effektivt. Skolan kunde inte, deras svar vi har fridens programmet.

Låter mer som en dålig ursäkt av dom

 

[Tranan]

Men det är inte ditt fel och det tror jag du innerst inne vet.

Kan du hitta nåt bra som kommit av allt det här? En styrka du fått genom allt du gått igenom?

Det har hjälp mig en hel del att analysera händelser i min uppväxt för att hitta en styrka i det som varit och på så vis se att det inte var helt förgäves det som hänt.

Styrkan är väl svår funnen. Antar att jag överlevde.

 

[Tranan]

Helt sjukt Många år senare var det en 11- åring som tog sitt liv efter skolan. En släkting försökte rädda barnet men det var försent. Släktingen fick skjuts av polisen till skolan för att hämta storasyskonet. När släktingen pratade med rektorn och undrade var storasyskonet var blev svaret "var du tvungen att ta med polisen, du vet hur folk snackar"

De ville inte heller ta itu med min systers mobbare, men min pappa kan vara väldigt otrevlig så till slut fick hon byta klass och det hjälpte henne. Och då snackar vi -07.

det är för djävligt.

 

[EmmaW]

Styrkan är väl svår funnen. Antar att jag överlevde.

Leta. Du överlevde, varför och hur?

 

[karamelldrottningen]

Och detta har du burit på fram tills nu?
Var det ingen som hjälpte dig där? Ingen lärare? Vad gjorde din mamma då?

 

[supersonic]

det är för djävligt.

Verkligen

 

[supersonic]

Styrkan är väl svår funnen. Antar att jag överlevde.

Precis, du överlevde! Du har en inre styrka som tagit dig igenom allt det här.

 

[Tranan]

Leta. Du överlevde, varför och hur?

Jag tränade, orientering, skytte, ridning och simning.

 

[EmmaW]

Jag tränade, orientering, skytte, ridning och simning.

Kan du se styrkorna du fått med mig genom att träna dessa sporter?

Imponerad

 

[Tranan]

Kan du se styrkorna du fått med mig genom att träna dessa sporter?

Imponerad

Det var länge sedan och nu är jag otränad.

 

[EmmaW]

Det var länge sedan och nu är jag otränad.

Jag tänker att du lärde dig läsa kartor i springande tempo, ridning kräver en hel del som kan bli styrkor, simningen handlar mycket om teknik och skyttet handlar oxå mycket om teknik och precision.

 

[ginnies]

. Skolans kurator var som en blöt handduk och det kändes mest som att de tyckte att det var mitt fel.

Det har jag funderat på nu i väldigt många år, hur kan så många bli så j-a dåliga?

Ja menar om man läser till kurator så måste det väl finnas ett driv i personen som då läser till kurator att hjälpa, förstå utsatta och ta tag i problem?, att hela tiden utvecklas o bli bättre?

Strida för att det ska bli rätt. Vad fattas så många? har de ingen egen erfarenhet av mobbning utan att de varit en sådan elev som själva glidit igenom och inget råkat ut för och inget sett och förstått?, och därför finns inte problemet.

De kuratorerna i mitt barns skola har inte varit riktigt kloka. Bl a så förbjöd jag kuratorn att kalla mitt barn ensam till möte om mobbning ihop med gruppen som mobbade. Jag förklarade för kuratorn att du kan inte låta den mobbade sitta själv och mobbargruppen vara ihop och då liksom "stötta" varandra.
Ändå gjorde hon så.
Tänk er själva att tvingas sitta på ett möte och säga att man blir mobbad ( och då dra upp händelserna som det ändå fanns vittnen till)när mobbargruppen sitter ihop och försvarar sig och kuratorn bara för samtalet utan att förklara problemet?

 

[Tranan]

Det har jag funderat på nu i väldigt många år, hur kan så många bli så j-a dåliga?

Ja menar om man läser till kurator så måste det väl finnas ett driv i personen som då läser till kurator att hjälpa, förstå utsatta och ta tag i problem?, att hela tiden utvecklas o bli bättre?

Strida för att det ska bli rätt. Vad fattas så många? har de ingen egen erfarenhet av mobbning utan att de varit en sådan elev som själva glidit igenom och inget råkat ut för och inget sett och förstått?, och därför finns inte problemet.

De kuratorerna i mitt barns skola har inte varit riktigt kloka. Bl a så förbjöd jag kuratorn att kalla mitt barn ensam till möte om mobbning ihop med gruppen som mobbade. Jag förklarade för kuratorn att du kan inte låta den mobbade sitta själv och mobbargruppen vara ihop och då liksom "stötta" varandra.
Ändå gjorde hon så.
Tänk er själva att tvingas sitta på ett möte och säga att man blir mobbad ( och då dra upp händelserna som det ändå fanns vittnen till)när mobbargruppen sitter ihop och försvarar sig och kuratorn bara för samtalet utan att förklara problemet?

Mobbare har alltid bra förklaringar men lite förståelse.

 

[Problematisk]

Bl a så förbjöd jag kuratorn att kalla mitt barn ensam till möte om mobbning ihop med gruppen som mobbade. Jag förklarade för kuratorn att du kan inte låta den mobbade sitta själv och mobbargruppen vara ihop och då liksom "stötta" varandra.
Ändå gjorde hon så.
Tänk er själva att tvingas sitta på ett möte och säga att man blir mobbad ( och då dra upp händelserna som det ändå fanns vittnen till)när mobbargruppen sitter ihop och försvarar sig och kuratorn bara för samtalet utan att förklara problemet?

Ungefär detsamma hände mig. Det var jag, min kompis (som också var mobbad, men mest för att hon var min kompis så inte lika mycket som mig), en lärare som vi knappt kände, och de ca 6-7 värsta mobbarna. Där dessutom "ledaren" satt med en hammare i handen och slog hotfullt med Mig veterligen hade mina föräldrar aldrig någon aning om vad som hände i skolan heller.

En annan gång blev det ett högljutt bråk i korridoren och en hel klass nior (jag gick i sjuan) kom ut och tittade vad som hände. Läraren kom också ut, och jag fick höra att "Du får ha lite förståelse för XX, hon har det inte så lätt hemma"
Så jag skulle ha förståelse för min mobbare, medans ingen hade förståelse för mig eller brydde sig om att ta reda på hur jag hade det hemma (det var inte bra). Så det var locket på, någon mobbing förekom självklart inte och det var mobbarledaren (fast hon mobbade ju inte...) som det var synd om.

 

[svea]

Jag blir så arg. Jag möter så många fina, snälla, roliga, smarta människor som fått sitt självförtroende mosat genom mobbing. Jag har själv blivit mobbad, men inte på den nivån. Det gjorde tillräcklig skada ändå.

Hoppas att det hjälper lite att skriva av sig, Tranan. Du är bra. Håll huvudet högt, du har rätt till det och du är värd det.