Jag tror nog att han vill strunta i allt, det kommer ju onekligen röra upp mkt. Jag gissar att hans familj är ovetande om min son.
Dock kan han inte avfärda mig på det viset som funkade för 18 år sedan. Men jag vill verkligen gå försiktigt fram och låta saker ta tid, för troligt är väl att även om 18 år gått så kanske pappan aldrig trodde att den här dagen skulle komma. Så chocken lär väl infinna sig oavsett.
Jag är sååå sugen på att skriva sms som första kontakt men jag har bestämt mig. Det blir telefonsamtal.
Min syster tyckte jag skulle börja med sms för hon tänkte att om jag ringer så kanske han sitter med telefonen uppkopplad i bilen och hela familjen där
Men tänkte att jag kan undvika det genom att ringa på kontorstid