Ekonomiskt rättvist mellan syskon

[Björk]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Jag tror förresten att den där fixeringen vid ekonomisk rättvisa faktiskt kan skapa en del negativa följdeffekter hos barnen. De lär sig kanske att i väldigt hög grad koppla ekonomi/pengar till bevis på kärlek.

Om man ständigt blivit informerad om att "nu fick syrran 1000 kr till stallhyra så då får du 1000 kr till ditt konto" så blir det ju jättejobbigt när man kanske blir vuxen och syrran får hjälp ekonomiskt för att hon just skilt sig och är sjukskriven. Om föräldrarna då inte ger samma summa pengar som hon får (och hur ska de räkna om det känslomässiga stödet som de ger henne?) till mig så är ju risken att det väcker känslor av att de faktiskt inte riktigt älskar mig lika mycket som henne. Pengar = beviset att föräldrarna älskar en....

 

[Ranger]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Om man har två barn så vill man förstås ge dem samma möjligheter till att göra det de vill. Och då är det DET man ska fokusera på; inte vad just det där "det de vill" kostar. Det viktiga är att man får möjligheten, att man får uppmuntran, att man får tid (mamma/pappa som kommer o tittar och intresserar sig för ens intresse). Inte vad aktiviteten kostar.

Instämmer till 200%! Föräldrarnas engagemang och intresse är det som man bär med sig sedan som vuxen, inte hur många kronor och ören det ena eller det andra syskonet fick. Jag är allergisk mot ekonomisk "kompensation" till barn.

 

[Litenvit]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

*kl*

Min svärmor är sådär märkligt rättvis.
När hon ger bort något i födelsedagspresent eller liknande så får man alltid gåvn + upplysningen om att "jag gav 50 kronor extra till XX:s fästmö för din present var dyrare än hennes". Eller tvärtom.

Vem BRYR sig?????

Barnen behandlar hon likadant, de får alltid mellanskillnaden om hon köpt något dyrare eller billigare till någon och hon berättar alltid det så det blir ju ännu konstigare. Min mans säger åt henne att sluta göra så och att han inte bryr sig om ifall hans bröder får dyrare grejer än han, men hon kan inte sluta.

Jag har tänkt att det kanske måste ha att göra med att hon själv blivit grymt särbehandlad åt det negativa hållet när hon var liten och att hon kompensera det nu eller aldrig göra samma misstag själv. Men jag säger som de flesta andra här: det handlar ju inte om kronor och ören, om man känner sig älskad av sina föräldrar och får uppmärksamhet och tid av dem, det är det man minns och det är väl det man saknar om man INTE får. Inte pengarna eller att man sitter och räknar ut värdet av vad ens syskon får och jämför.

Om man har egna barn så kan det dessutom vara så att de "kostar" olika mycket vid olika tillfällen i livet. Dyra intressen kan bytas mot billiga och tvärtom.

 

[Ylva86]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

kl

Livet är inte rättvist. Hade en gång i tiden en arbetskamrat som använde sig av tekniken att medvetet göra skillnad mellan syskonen när det gällde ekonomi. Dock var han så rättvis att den ene fick mer ena gången och den andre fick mer gången därpå. Han tyckte att det var en bra erfarenhet att visa barnen att livet var orättvist. Men det var inte konstant orättvist utan det kunde jämna ut sig i långa loppet, kanske.

 

[No1]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Jag tycker personligen att det är galet och frågan är om det påverkar positivt?

Jag är uppväxt i en familj med god ekonomi.
Jag och mitt syskon har var för sig fått hjälp när och om vi behövt ekonomiskt stöd.
Vet inte hur mina föräldrar lyckades men det uppstod aldrig någon avundsjuka. Solidaritet och tacksamhet blev något naturligt.

Min mormor och morfar var däremot millimeterrättvisa. Det blev rätt stor grej och kändes märkligt. Blev det någon gång motsättningar så var det pga deras fördelningsidé.

 

[FeatherCloud]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

min mamma gjorde så när jag var liten. jag var det "dyra" barnet som red en gång i veckan, och min bror fick samma summa i handen varje vecka jag red (eller om mamma slog ut det till en gång i månaden eller hur det nu var, jag minns inte så noga).
jag tror inte att min bror brydde sig speciellt mycket, men för mamma var det viktigt att vi skulle ha "lika".

jag brydde mig nog inte speciellt mycket om att han fick pengar och jag fick rida heller, däremot hade jag lite ångest över att jag kostade min mamma så mycket pengar, och dessutom indirekt DUBBLA summan eftersom min bror skulle ha samma.
(det var nog också därför jag började betala mina ridlektioner själv så snart jag kunde, för då slapp ju mamma ge mig och min bror pengar)

när jag och brorsan (som är 3,5 år äldre) blev äldre tror ajg att dom slutade med millimeterrättvisan. vi började båda jobba och tjäna egna pengar någonstans runt 16 års ålder, när någon av oss tog körkort fick den andre inga pengar trots att mamma och pappa hjälpte till ekonomiskt. när jag köpte häst (dvs. jag fick halva av pappa) fick min bror inte några pengar etc.

jag vet inte om jag tycker det är varken bra eller dåligt att resonera på det viset, varken jag eller min bror har ju tagit någon "skada" av det. nuförtiden är det individuell hjälp som gäller. jag fick som student pengar av mina föräldrar ibland för att få det att gå ihop, medans brorsan (också student) försörjde sig väldigt bra själv med välbetalda extrajobb men han får istället ofta hjälp genom att mamma gör matlådor han kan ta med sig när han varit hemma och hälsat på, hon tvättar hans kläder när han kommer hem, etc...
(sen kan man iofs säga vad manv ill om DEN saken, men det är ju inte vad tråden handlar om )

 

[Björk]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

*kl*

Min svärmor är sådär märkligt rättvis.
När hon ger bort något i födelsedagspresent eller liknande så får man alltid gåvn + upplysningen om att "jag gav 50 kronor extra till XX:s fästmö för din present var dyrare än hennes". Eller tvärtom.

Vem BRYR sig?????

Känner igen det där... från svärfar i vårt fall. Fast i "värre" version. Jag och sambons brorsas respektive (alltså vi två svärdöttrar) får exakt likadana presenter och/eller julklappar. Alltså; likadana halsband, likadana handdukar, likadana ljuslyktor eller vad det nu är. Sist jag fick födelsedagspresent fick jag upplysningen att "B fick samma sak fast gröna istället".

Det lustiga är att det där överdrivna rättvisetänket inte verkar vara något som funnits hela sambons uppväxt. Han är inte alls sådär "petig" och tycker nog mest att hans farsa är superfånig.

För egen del tycker jag inte ens de behöver köpa något alls till mig när jag fyller år eller till jul! I sommar fyller jag 40 - det känns rätt skitlöjligt att jag i denna ålder ska få "rättvisa" presenter/klappar.

Mina egna föräldrar ger alltid något som de tycker passar. Och jag o brorsan sitter ju liksom aldrig och jämför "pengavärde". Det är liksom ointressant. Sånt där jämnar ju ändå ut sig i slutänden. Och om det inte gör det; än sen?!

 

[Björk]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Jag är uppväxt i en familj med god ekonomi.
Jag och mitt syskon har var för sig fått hjälp när och om vi behövt ekonomiskt stöd.
Vet inte hur mina föräldrar lyckades men det uppstod aldrig någon avundsjuka. Solidaritet och tacksamhet blev något naturligt.

Känner igen mig från min egen uppväxt. Även om vår familj kanske inte hade så god ekonomi när vi var små. Det var väl först när vi var tonåringar som de fick vad jag kallar "god ekonomi".

Jag har heller aldrig känt någon avundsjuka mellan oss syskon. Jag minns att när jag flyttat hemifrån så sa min far en gång: "Tänk, Björk, nu har ju Brorsan fått bo med eget vardagsrum och egen ingång hemma .... (han bodde i en ände av huset och hade även toa/dusch/bastu i den delen). Det fick ju aldrig du..." Och han menade väl på att det var lite "orättvist". Det är nog enda gången han sagt så.
Jag svarade att "vaddå? När jag bodde hemma fanns ju inte den platsen helt enkelt. Det är väl bra att han kan få lite lyxigt innan han flyttar!". Och så har det känts hela livet. Jag unnar honom och han unnar mig.

Tacksamhet nämner du också. Släktingen jag nämnde tidigare som alltid är "offer"; hon har aldrig haft någon toppenekonomi. Hennes dotter önskade sig som tonåring en jättedyr märkesparfym i julklapp. Eftersom modern inte hade råd så köpte hon någon billig kopia istället. HELA julen var dottern tjurig, sur och jättebitter över att hon inte fått det hon ville ha. Jag tyckte det var jättemärkligt. Vissa år har jag o brorsan fått dyra gåvor, andra år har vi fått billiga saker. Jag/vi har varit lika glada för vilket som!

 

[No1]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Tacksamhet nämner du också. Släktingen jag nämnde tidigare som alltid är "offer"; hon har aldrig haft någon toppenekonomi. Hennes dotter önskade sig som tonåring en jättedyr märkesparfym i julklapp. Eftersom modern inte hade råd så köpte hon någon billig kopia istället. HELA julen var dottern tjurig, sur och jättebitter över att hon inte fått det hon ville ha. Jag tyckte det var jättemärkligt. Vissa år har jag o brorsan fått dyra gåvor, andra år har vi fått billiga saker. Jag/vi har varit lika glada för vilket som!

Ja, någon gång minns jag emellertid några besvikelser. Ex när jag önskade mig en nätt liten svart sammetsklädd "kask" men fick en gigantiskt klumpis säkerhetsklassad hjälm istället. Detta höll jag dock för mig själv just för att jag skämdes för min otacksamhet.

Denna tråd gjorde att jag igår tog upp ämnet med mamma och blev i samma stund informerad om att jag vid ett tillfälle faktiskt hade uttryckt stor avundsjuka gentemot mitt syskon.
Lustigt nog var det en av de få gånger som presenterna var lika många i antal och kostade på öret lika mycket.
Det var när min syster fick fick "isbarbie" och jag fick "kärleksbarbie". Jag ville ha kärleksbarbien och försökte både byta, stjäla och lura mig till isbarbie. När inget fungerade grät jag som om det gällde livet
Fick en skarp tillsägelse att stanna på mitt rum till jag hade sansat mig. Detta hade jag förträngt men när mamma nämnde det så ringde det en klocka

 

[lobell]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

KL*

Tänkte se vad ni tycker om detta. om jag tänker fel...

Mina barn har sen ca 7 år tillbaka bott delade hos oss, dvs sonen hos pappan och dottern hos mej. Detta var nåt vi kom överens om då och det har funkat väldigt bra.
Mitt ex tjänar väldigt bra och jag och min sambo har helt ok nu, men har haft det tufft tidigare.
I början vid jul och födelsedagar köpte jag nåt för ca 500 kr till sonen och exet gjorde samma med dottern. Men nu på senare år då dels de vill ha pengar dels jag har flyttat och inte alltid vi träffas de dagarna, så föreslog jag till exet att istället för att byta pengar fram och tillbaka så ger jag dottern 500 från honom vid jul och han samma med sonen.. Visst, tyckte han.

Det jag inte menade då var att det är det enda hon får från oss två utan det hon får av honom, plus att jag köper nåt hon önskar plus en summa pengar.
och jag antog att han gjorde likadant till sonen.

Sen nu i jul fick jag reda på att han ialla år gett sonen mina 500kr i julklapp från oss båda istället för 500 från mej och sen köpt nåt själv...
Jag blev ganska ställd då sonen alltså är snart 18 år.. Vad får man för 250 då?
När jag frågade varför han gjort så blev han skitsur för han sa att det minsann var jag som bestämt det..
och ändå visste han att dottern förra julen fick en bärbar dator och en mobil av mej o sambon i jul, och 18-åringen fick då 500 av oss båda...

Jag sa att vad jag köper till dottern som bor här är ju min sak då det är jag som vet vad hon har för behov, medans jag antar att han tänker samma med sonen. Men då var det tydligen orättvist helt plötsligt då jag köper saker till dottern. Sen att sonen fått dyra märkeskläder och spelat golf med sin pappa räknas inte. Min dotter har aldrig haft dyra kläder då jag prioterat annat för henne.
Skulle jag då gnälla över det?

Vet inte om jag tänker fel, men ska jag behöva redovisa över vad dottern får när exet tjänar lika mkt själv som jag och sambon gör ihop?
Kan tillägga att sonen fick sina 500 sen och en ursäkt.

 

[mino]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Jag tycker inte att det behöver vara millimeterrättvisa på det sättet men jag tycker nog att det är bra att föräldrar försöker vara någorlunda rättvisa med det ekonomiska. Det är inte okej att att den ena ungen som är om sig och kring sig och testar flera olika hobbyer ska få allt betalt medan ungen som är mer av en hemmakatt ska stå helt utan. Men allra helst skulle man ju vilja att det är så att alla barnen får någon motsvarande sak/upplevelse och inte "ersätts" med pengar så att ena barnet har 75 000 på banken när den är 18 och den andra har 5 000 för den har haft häst, det är inte heller helt lyckat. Jag tycker också att det är ganska rimligt att man kompenserar barnen ungefär samtidigt, det blir svårare om man tex gör så att barn A får ha häst när den är 13 och barn B får körkortet betalt när hon är 18, barnen måste kunna känna att de väljer då de väljer, så att de inte ångrar sig fem år senare när syskonet får motsvarande pott för den där språkresan som var i nian.

 

[Litenvit]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Jag tycker inte att det behöver vara millimeterrättvisa på det sättet men jag tycker nog att det är bra att föräldrar försöker vara någorlunda rättvisa med det ekonomiska. Det är inte okej att att den ena ungen som är om sig och kring sig och testar flera olika hobbyer ska få allt betalt medan ungen som är mer av en hemmakatt ska stå helt utan. Men allra helst skulle man ju vilja att det är så att alla barnen får någon motsvarande sak/upplevelse och inte "ersätts" med pengar så att ena barnet har 75 000 på banken när den är 18 och den andra har 5 000 för den har haft häst, det är inte heller helt lyckat. Jag tycker också att det är ganska rimligt att man kompenserar barnen ungefär samtidigt, det blir svårare om man tex gör så att barn A får ha häst när den är 13 och barn B får körkortet betalt när hon är 18, barnen måste kunna känna att de väljer då de väljer, så att de inte ångrar sig fem år senare när syskonet får motsvarande pott för den där språkresan som var i nian.

Men blir det verkligen så att en blir utan och den andra får allt?

Jag har två barn som det visserligen är rätt många år emellan, men det har generellt varit så att den ena kostat en massa under vissa perioder då den andra var "billig" och sedan tvärtom.
Det kan ha handlat om intressen eller om resor. Vi har aldrig haft råd att ge dem lika mycket, skulle aldrig kunnat kompensera den andra samtidigt som den ena gjorde eller behövde dyra saker, men det har ändå jämnat ut sig hyfsat genom åren.

Jag tror dessutom att det är en smärre omöjlighet att låta barnen välja att antingen få det de just nu vill, eller få pengarna hopsparade i någon pott som ger utdelning längre fram. För mig låter det lite av barnplågeri att ge sådana val. Det är svårt att välja något sådant ens som vuxen: att få ta konsekvenserna av det som kanske kommer att ha varit ett felval längre fram i tiden.

 

[Litenvit]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Mina egna föräldrar ger alltid något som de tycker passar. Och jag o brorsan sitter ju liksom aldrig och jämför "pengavärde". Det är liksom ointressant. Sånt där jämnar ju ändå ut sig i slutänden. Och om det inte gör det; än sen?!

Precis så tänker jag. Har aldrig funderat på vad mina bröder fått eller inte fått när jag var liten.
Idag gör jag precis som du: om jag köper en present till någon så ska det vara något som passar den. Det kan vara något dyrt eller något billigt. Det är inte prislappen eller rättvisan i pengar sett som styr valet av present...

 

[havreflinga]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Jag har tänkt att det kanske måste ha att göra med att hon själv blivit grymt särbehandlad åt det negativa hållet när hon var liten och att hon kompensera det nu eller aldrig göra samma misstag själv.

Så kan det säkert vara. Men det kan nog lika gärna vara så att hon lärde sig den här "metoden" hemifrån.

Eller så kanske hon har erfarenhet av att någon blivit besviken för att ha fått billigare julklapp än någon annan, och då kanske hon bestämde sig för denna strategi, för att undvika att det händer igen.

 

[*Gotlandsrusset*]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Sånt här är alltid ett dilemma. Jag har nästan alltid haft egen häst, har med familjens haft som flest nio stycken. Har under åren fått fyra egna hästar som jag inte betalat ett öre för Min bror har spelat fotboll men aldrig kunnat komma upp i den summa jag fått hästar för så när vi tog körkort fick han en mycket dyrare och finare bil än jag fick.

Inget någon av oss klagat på eller motsatt oss. Min bror ville inte ha häst utan valde då hellre en finare bil. Jag ville ha hästar och fick nöja mig med en äldre bil.

Sen har min familj aldrig haft dåligt med pengar och i dagens läge har vi det än bättre ställt. Både mamma och pappa har blivit höginkomsttagare och jag erkänner att jag är bortskämd, förblir nog också.

Så i mitt fall har båda fått ha dyra hobbies fast i olika skeden av livet.
Men det beror på ekonomin, vissa sporter är sjukt dyra andra mindre kostsamma. Jag kommer att sätta in pengar på barnens konto utefter deras hobbies. Millimeterrättvisa kmmer det aldrig bli hur man än gör.

 

[Waern]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Jag anser inte att du behöver redovisa ett skit. Ditt ex har inte med att göra vad du ger dottern.

Det som jag reagerar över är däremot hur man av bekvämlighetsskäl inte är intresserad av att ge sitt andra barn en juklapp från sig själv (även om det är pengar).
Jag skulle som barn bli mycket sårad av att min mamma eller pappa inte orkade bry sig om att tänka på mig, köpa en present bara för mig, en gång om året.
I detta fallet verkar ju pappan inte rikigt kunna hantera situatonen heller.

//Waern

 

[Waern]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Jag tillämpar inte millimeterrättvisa mellan barnen. Det är långt mellan mina barn varför det äldre kostar mera nu. Det yngre kommer att kosta när det äldre flyttat hemifrån.

Jag sparar inget åt mina barn men de får det de behöver varefter deras intressen och behov växlar.

Pengarna är inte så viktiga och det verkar barnen förstått. Det viktiga är att de får tid, stöd, uppmuntran och att ingen av dem känner sig förfördelad för att "mamma inte hade tid eller brydde sig".

Är själv uppvuxen i ett hem där syskonen favoriserats känslomässigt. Morsan var millimeternoga med pengarna och deklarerade bestämt att vi fått presenter etc för lika mycket pengar osv.
Ofta var mina presenter bara "nått vad som helst" som kostade lika mycket men som sällan var särskilt genomtänkt, något jag ville ha eller önskade mig. Vad mig anbelangar kunde hon lika gärna ha skitit i att ge mig något alls.

Hennes gubbar har under åren då och då stuckit åt mig en slant att rida för, plockat upp mig i stallet när det varit nermörkt och ösregn osv då de förmodligen tyckte synd om mig.

Jag har ingen kontakt med min morsa idag. Jag har valt bort henne.

//Waern

 

[lobell]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Jag anser inte att du behöver redovisa ett skit. Ditt ex har inte med att göra vad du ger dottern.

Det som jag reagerar över är däremot hur man av bekvämlighetsskäl inte är intresserad av att ge sitt andra barn en juklapp från sig själv (även om det är pengar).
Jag skulle som barn bli mycket sårad av att min mamma eller pappa inte orkade bry sig om att tänka på mig, köpa en present bara för mig, en gång om året.
I detta fallet verkar ju pappan inte rikigt kunna hantera situatonen heller.

//Waern

Jag har alltid gett nåt personligt och pengar när de fyllt år,även om de bara vill ha pengar. Sonen som fyller en vecka innan han slutat skolan och brukar komma upp då, har jag åkt och köpt nåt med då. Dottern vet jag ju vad hon vill ha/behöver.
Pengarna hon får från pappan har jag alltid lagt i ett kuvert med fint kort och skrivit från honom, antog att han gjort likadant , men tydligen har han bara slängt fram pengarna och gett ett par dagar innan.
Så denna julen köper jag hellre nåt eller skickar pengar i ett brev.

 

[Kosmostanten]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Jag tror förresten att den där fixeringen vid ekonomisk rättvisa faktiskt kan skapa en del negativa följdeffekter hos barnen. De lär sig kanske att i väldigt hög grad koppla ekonomi/pengar till bevis på kärlek.

Det där är nog en väldigt stor risk ja!

De flesta som svarat i denna tråden verkar ju anse att det är föräldrarnas stöd, tid och omtanke som huvudsakligen spelar roll - inte pengarna.
Så har jag alltid tänkt också, därför blev jag så förvånad över det här 'rättvisetänkandet' mina bekanta uppvisade.

 

[Waern]

Sv: Ekonomiskt rättvist mellan syskon

Jag har alltid gett nåt personligt och pengar när de fyllt år,även om de bara vill ha pengar. Sonen som fyller en vecka innan han slutat skolan och brukar komma upp då, har jag åkt och köpt nåt med då. Dottern vet jag ju vad hon vill ha/behöver.
Pengarna hon får från pappan har jag alltid lagt i ett kuvert med fint kort och skrivit från honom, antog att han gjort likadant , men tydligen har han bara slängt fram pengarna och gett ett par dagar innan.
Så denna julen köper jag hellre nåt eller skickar pengar i ett brev.

Ja då förstår jag bättre, det framgick inte i förra inlägget. Sorry.

Ursäkta men -Vilken skitpappa! vill jag bara säga då!

//Waern