Sv: Dummar sig när ja rider ut
Delar med mig av mina tankar!
Har två systrar vars hästar är svåra att rida på ensamma. Även min kan dumma sig lite och det är tre helt olika taktiker som fungerar.
Häst nr 1 är en ängslig kallblodstravare som är extremt stressad. När hon tycker att det räcker stegrar hon rakt upp och tvärvänder hemåt. Det GÅR inte att få förbi henne, men det blir tusen gånger värre om man hoppar av och leder. Syrran brukar ha med sig påsar med vatten i och smäller i huvudet på henne så hon ger sig. Det är viktigt att berömma när hon går!
Häst nr 2 är en ungponny på fem år. Hon är EXTREMT bakskygg och är därför lite svår att rida själv på då hon plötsligt kan dra iväg när hon ser nåt osynligt hundra meter bakom...
Syrran brukar rida på, gärna jobba mycket med formen och ha ett litet stöd i handen där hon får gå (hon är en sån där knasig liten häst som gillar när man har lite stöd) och så är det mycket tempoväxlingar.
Innan hon ska vända hemåt hoppar hon av, klappar hästen och går hem. Det funkar bäst och det blir sällan några vansinnesgalopper.
Häst nr 3 är min häst, en tioårig D-ponny. Hon är lydig och snäll men gillar sina kompisar och kan därför hitta på en massa idéer om hur hon vill ha saker. Hon brukar börja backa eller försöka vända ibland.
Då brukar jag bara låta henne backa. Jag ger henne hjälperna och backar, backar, backar i minst tio meter. Det ska bli riktigt jobbigt! Sen när jag skänklar på igen brukar hon oftast vilja fortsätta framåt, då det är väldigt mycket enklare. Vill hon inte det får hon fortsätta backa en bra bit till.
Vet att vissa är emot backande som (vad de kallar) "bestraffning" men enligt mig är det hästen som gör ett enkelt val: lyda mig eller så blir det rätt jobbigt. Är helt emot att skrika och slå hästar. Det stödjer inte mitt tänk om samarbete och frihet alls.
Hästen har en stor frihet! Gör den rätt blir allt enkelt. Den får gå med huvudet fritt och inget tryck i munnen, jag sitter stilla och slappnar av. Men om den själv väljer att göra fel kan det bli rejält jobbigt, till exempel genom att jag backar hästen eller flyttar åt sidan.
Min häst är oftast samarbetsvillig och vill göra rätt!
Delar med mig av mina tankar!
Har två systrar vars hästar är svåra att rida på ensamma. Även min kan dumma sig lite och det är tre helt olika taktiker som fungerar.
Häst nr 1 är en ängslig kallblodstravare som är extremt stressad. När hon tycker att det räcker stegrar hon rakt upp och tvärvänder hemåt. Det GÅR inte att få förbi henne, men det blir tusen gånger värre om man hoppar av och leder. Syrran brukar ha med sig påsar med vatten i och smäller i huvudet på henne så hon ger sig. Det är viktigt att berömma när hon går!
Häst nr 2 är en ungponny på fem år. Hon är EXTREMT bakskygg och är därför lite svår att rida själv på då hon plötsligt kan dra iväg när hon ser nåt osynligt hundra meter bakom...
Syrran brukar rida på, gärna jobba mycket med formen och ha ett litet stöd i handen där hon får gå (hon är en sån där knasig liten häst som gillar när man har lite stöd) och så är det mycket tempoväxlingar.
Innan hon ska vända hemåt hoppar hon av, klappar hästen och går hem. Det funkar bäst och det blir sällan några vansinnesgalopper.
Häst nr 3 är min häst, en tioårig D-ponny. Hon är lydig och snäll men gillar sina kompisar och kan därför hitta på en massa idéer om hur hon vill ha saker. Hon brukar börja backa eller försöka vända ibland.
Då brukar jag bara låta henne backa. Jag ger henne hjälperna och backar, backar, backar i minst tio meter. Det ska bli riktigt jobbigt! Sen när jag skänklar på igen brukar hon oftast vilja fortsätta framåt, då det är väldigt mycket enklare. Vill hon inte det får hon fortsätta backa en bra bit till.
Vet att vissa är emot backande som (vad de kallar) "bestraffning" men enligt mig är det hästen som gör ett enkelt val: lyda mig eller så blir det rätt jobbigt. Är helt emot att skrika och slå hästar. Det stödjer inte mitt tänk om samarbete och frihet alls.
Hästen har en stor frihet! Gör den rätt blir allt enkelt. Den får gå med huvudet fritt och inget tryck i munnen, jag sitter stilla och slappnar av. Men om den själv väljer att göra fel kan det bli rejält jobbigt, till exempel genom att jag backar hästen eller flyttar åt sidan.
Min häst är oftast samarbetsvillig och vill göra rätt!