Du och din danska?

[hagel]

Jag tänker sticka ut hakan ordentligt och säga att ju större ordförråd du har av ditt eget språk, desto lättare är det att förstå våra grannar då väldigt många ord har samma betydelse i språken, men används mer eller mindre till vardags.

Jag har fått "översätta" ord till synonymer då mina svenska kollegor inte fattat vad som sägs och mina norska kollegor tror jag är jätteduktig på norska. Det ÄR dock samma ord som finns i det svenska språket och med exakt samma betydelse som i det norska! Jag har insett att flera av mina kollegor har ett ganska fattigt ordförråd ... Vilket även gäller danskan, uttalet av ett ord kan vara förvirrande men samma sak här, det är många gånger ett nordiskt ord, inte ett "danskt".

Tror att du är något på spåret här! Jag har alltid haft ett intresse för svenska och ett stort ordförråd. Det hjälpte mig helt klart när jag skulle lära mig de andra skandinaviska språken. Jag hade ganska lätt för att spåra ordens gemensamma ursprung genom etymologin och därmed lista ut vad de betyder .

 

[Nahar]

Och jag som är uppvuxen i Lund hade svårt att förstå vad de sa i Tomelilla när jag flyttade dit för att gå på Bollerup. Men jag lyckades lära mig. Det är bara att försöka.

Ja, alltså, svårt att förstå är ju inte lika med att jag inte kan/vill förstå. Bara att jag får anstränga mig för att bena ut vad som sägs. Det får jag göra med folk som är t.ex. fulla, danska, tystlåtna, eller islänningar också.

 

[hagel]

Trevligt med dialekter och dialekthistoria ju!
Kan tycka att det är lite tråkigt att dialekten i Köpenhamn har blivit så urvattnad, moderniserad och utjämnad och liksom mer kantig, det är därför jag skrev försvenskad, även om du nu förklarade att den inte är det. Det är så jag uppfattar den, mer som att den fått svenskans kantiga ord och språk istället för danskans mjuka och runda på något vis.

Svenska är kantigt och danska är runt! Svenska är hårt och danska är mjukt.

I din text kan jag inte förstå och utläsa skillnaderna mellan Köpenhamns dialekt och Lollands men jag kan absolut höra den!

Fynsk är min favoritdialekt . Jag bor i Odense och brukar kalla Fyn för Danmarks Norge (det är en väldigt sjungande dialekt) . Tycker det är jättetråkigt att de flesta yngre här talar riksdansk istället för fynsk. Många unga tycker nog att dialekter är lite "bonnigt" .

 

[Enya]

Men nog är det rätt stor skillnad på danska och kalixmål eller pitmål? Eller annan valfri annan ”nordsvensk” dialekt. Känns inte det minsta ovärdigt för mig som född i Norrbotten, att ha svårt att förstå danskan.

Allmänt, och som svar på TS: Jag pratar svenska i Norge, engelska i Danmark pch Finland. Har (tyvärr) aldrig haft anledning att prata med någon från Island, Grönland eller Färöarna men skulle förmodligen ta engelska där med.

edit: läsa danska går rätt bra däremot.

För mig känns det så. För mig känns det lite som att man inte riktigt är intresserad av att försöka förstå, utan bara byter till engelska.
Danmark är vårt grannland, danska vårt grannspråk. Att försöka prata med varandra, mellan två språk från samma språkträd behöver inte vara jättesvårt om man är intresserad. Men visst förstår jag att man inte är intresserad. Jag önskar dock att fler var engagerade och ville försöka förstå varandra, att byta till engelska markera på något vis, för mig, hur stora olikheter som finns, vilket också för mig, rimma gräsligt illa med alla svenskar som envist hävdar att "danskar är ju som vi, ingen större skillnad".

Då har man inte träffat en dansk, varit i Danmark tänker jag.

 

[Milosari]

Fynsk är min favoritdialekt . Jag bor i Odense och brukar kalla Fyn för Danmarks Norge (det är en väldigt sjungande dialekt) . Tycker det är jättetråkigt att de flesta yngre här talar riksdansk istället för fynsk. Många unga tycker nog att dialekter är lite "bonnigt" .

Jag tycker att nordjysk är förvånande likt svenska jämfört med de dialekterna som geografiskt är närmare. Lustigt . Lika nära är listerlandet i Blekinge och där får man nog verkligen anstränga sig när man är ovan och någon äldre pratar.

Jag tycker att det är jättekul att människor har så olika dialekter och tycker också att det är härligt att det får höras mer på radio och TV numera. Nu skulle man bara få titta på DR play i Sverige så hade det varit perfekt.

 

[aiquen]

Jag tänker sticka ut hakan ordentligt och säga att ju större ordförråd du har av ditt eget språk, desto lättare är det att förstå våra grannar då väldigt många ord har samma betydelse i språken, men används mer eller mindre till vardags.

Fast det jag har ”problem” med och tycker är allra svårast är ju uttalet. Jag kan läsa en text och även om jag måhända inte förstår vartenda ord, så ändå kunna förstå innebörden i vad jag läser. Men i längre samtal kan jag liksom bara inte med att uppfatta vad som faktiskt sägs.

Jag kan turista mig genom Danmark på svenska (jag) och danska (danska invånare), men ska jag till att konversera med en dansk (och det är inte främst typ Köpenhamnsbor som jag har kontakt med) på danska, så lyckas jag inte hänga med. I min bok är det bättre då att tala ett språk (engelska) som båda förstår för att komma någon vart och undvika missförstånd, än att vara fullkomligt begränsad för att man helt enkelt inte förstår vad motparten säger.

(Och menar alltså framför allt i lite mer professionella sammanhang nu än att man försöker snicksnacka lite lättsamt med någon på krogen, liksom.)

 

[Enya]

Haha det gör jag också. Har på text alltså. På tv pratar de ju aldrig som jag är van vid och jag både hör lite dåligt och tycker det låter skränigt när TV'n är på för högt. Dålig kombo

Jag kommer ihåg när jag skulle se tv-serien "The Rain", som ju är dansk, med svenskar i. Såg den mycket pga att den är dansk, språket, landet, allt! Läste kommentarer på FB till serien och häpnade över alla dumma kommentarer om det danska språket. Det får mig att gå i taket varje gång, så jag förklarade att jag, precis som de flesta andra där, också ville ha serien med text på, men detta pga att svenskar är så kassa på att prata normalt och är svåra att förstå på film/tv-serier, samt att svensk tv har så mycket skäniga bakgrundsljud att man får svårt att höra vad som sägs!

Jag är inte riktigt bra på att hantera folk som kritiserar danska språket

 

[MiaMia]

Jag tänker sticka ut hakan ordentligt och säga att ju större ordförråd du har av ditt eget språk, desto lättare är det att förstå våra grannar då väldigt många ord har samma betydelse i språken, men används mer eller mindre till vardags.

Jag har fått "översätta" ord till synonymer då mina svenska kollegor inte fattat vad som sägs och mina norska kollegor tror jag är jätteduktig på norska. Det ÄR dock samma ord som finns i det svenska språket och med exakt samma betydelse som i det norska! Jag har insett att flera av mina kollegor har ett ganska fattigt ordförråd ... Vilket även gäller danskan, uttalet av ett ord kan vara förvirrande men samma sak här, det är många gånger ett nordiskt ord, inte ett "danskt".

Även om man har vana av att hantera olika varianter inom det egna språket - olika sociolekter, olika dialekter, olika åldrar, olika strikt/ledigt tal och även om en t.ex. läser texter som är lite äldre ibland.
Svenskar är relativt dåliga på sin inomspråkliga förståelse, och därmed även sämre på den nordiska förståelsen. Där har ju Norge en fördel genom att de saknar en talspråksnorm.

 

[parellikusken]

För mig känns det så. För mig känns det lite som att man inte riktigt är intresserad av att försöka förstå, utan bara byter till engelska.
Danmark är vårt grannland, danska vårt grannspråk. Att försöka prata med varandra, mellan två språk från samma språkträd behöver inte vara jättesvårt om man är intresserad. Men visst förstår jag att man inte är intresserad. Jag önskar dock att fler var engagerade och ville försöka förstå varandra, att byta till engelska markera på något vis, för mig, hur stora olikheter som finns, vilket också för mig, rimma gräsligt illa med alla svenskar som envist hävdar att "danskar är ju som vi, ingen större skillnad".

Då har man inte träffat en dansk, varit i Danmark tänker jag.

Jag är norrlänning i grunden och jag har bott med danskar i ett år. Självklart försökte jag förstå dom, jättemycket. Men det fungerade inte.
Jag tycker det är oförskämt mot den andra parten i ett samtal att tjura på med ett språk som man inte förstår. Mycket bättre att prata engelska då som båda är flytande i.
Det är ovärdigt att ha en konversation som snubblar hela tiden.

 

[hagel]

Jag tycker att nordjysk är förvånande likt svenska jämfört med de dialekterna som geografiskt är närmare. Lustigt . Lika nära är listerlandet i Blekinge och där får man nog verkligen anstränga sig när man är ovan och någon äldre pratar.

Jag tycker att det är jättekul att människor har så olika dialekter och tycker också att det är härligt att det får höras mer på radio och TV numera. Nu skulle man bara få titta på DR play i Sverige så hade det varit perfekt.

Sønderjysk var det jag först förstod när jag flyttade hit! Jag var på fredagsbar på universitetet (i Köpenhamn) och nån snubbe som läste något inom jordbruk försökte ragga upp mig genom att berätta om vilka traktorer hans pappa hade hemma på gården i Sønderjylland . Jag var totalt ointresserad av snubbe och traktorer, men var superpepp på att prata med någon jag faktiskt förstod .

 

[parellikusken]

Tillägger att jag är bra på mitt eget språk, men som uppväxt i norra Sverige kommer man inte naturligt i kontakt med danskar.

 

[parellikusken]

Och ja, jag blev kränkt.

 

[Mia_R]

Fast det jag har ”problem” med och tycker är allra svårast är ju uttalet. Jag kan läsa en text och även om jag måhända inte förstår vartenda ord, så ändå kunna förstå innebörden i vad jag läser. Men i längre samtal kan jag liksom bara inte med att uppfatta vad som faktiskt sägs.

Jag kan turista mig genom Danmark på svenska (jag) och danska (danska invånare), men ska jag till att konversera med en dansk (och det är inte främst typ Köpenhamnsbor som jag har kontakt med) på danska, så lyckas jag inte hänga med. I min bok är det bättre då att tala ett språk (engelska) som båda förstår för att komma någon vart och undvika missförstånd, än att vara fullkomligt begränsad för att man helt enkelt inte förstår vad motparten säger.

(Och menar alltså framför allt i lite mer professionella sammanhang nu än att man försöker snicksnacka lite lättsamt med någon på krogen, liksom.)

Mina huvudsakliga kontakter med både norskar och danskar är genom jobbet och då snackar vi nordiska, de med betoning på sitt språk och jag på mitt, men vi byter samtliga ut lite ord då och då, artikulerar och tar det lugnt. Det är mest finnarna som har problem om de har finska som modersmål och läst svenska/engelska i plugget.

Det är under de mötena som jag ibland behöver "översätta" med synonymer åt mina ordfattiga kollegor, för ordet finns på svenska med samma betydelse men används inte lika ofta som förr i svenskan.

 

[Enya]

Jag upptäckte när jag tittade på Badhotellet utan text en gång (det var något fel) hur LITE av danskan jag förstod om jag inte hade stödhjälp av den svenska texten. Jag var helt enkelt inte snabb nog för att hinna med när de pratade lite snabbare och i längre meningar..... Några ord i taget - inga problem. Men att följa med i samtalet under ett TV-program, det fixade jag inte!

Du kanske ska passa på att träna lite
Jag njuter av att lyssna på danskan och veta hur mycket jag fattar, det är ju mitt uppväxtspråk på pappas sida, en del jag i dag inte har kontakt med alls, men saknar oerhört. Mitt första ord var på danska till och med, inte var det mamma eller något sådan kul för familjen heller!

Skulle önska man kunde välja bara textade svenskar vid sådan serier då det är danska och svenska och låta danskarna vara otextade!

 

[Hazel]

Min mamma är dansk och jag förstår således danska rätt bra även om jag inte kan prata danska alls, min mamma har inte heller pratat mycket danska runt oss direkt men vi har ju varit en del i Danmark. Min mormor som också bor i Sverige pratar något mellanting mellan danska och svenska och det kan jag många gånger ha svårare att förstå än ren danska

 

[Enya]

Tror att du är något på spåret här! Jag har alltid haft ett intresse för svenska och ett stort ordförråd. Det hjälpte mig helt klart när jag skulle lära mig de andra skandinaviska språken. Jag hade ganska lätt för att spåra ordens gemensamma ursprung genom etymologin och därmed lista ut vad de betyder .

Jag tror det är lite därför jag har så svårt att förstå att man inte kan förstå danskan till en sådan grad att man känner att man måste tala engelska istället. För mig är det ju.... typ samma?! Det är ju så lika språk, samma ursprung osv.

 

[parellikusken]

Jag tror det är lite därför jag har så svårt att förstå att man inte kan förstå danskan till en sådan grad att man känner att man måste tala engelska istället. För mig är det ju.... typ samma?! Det är ju så lika språk, samma ursprung osv.

Du bor väl i Skåne?
Det är nog därför du har svårt att förstå att alla inte förstår danska så bra som du gör.

/fortfarande kränkt

 

[hagel]

Min mamma är dansk och jag förstår således danska rätt bra även om jag inte kan prata danska alls, min mamma har inte heller pratat mycket danska runt oss direkt men vi har ju varit en del i Danmark. Min mormor som också bor i Sverige pratar något mellanting mellan danska och svenska och det kan jag många gånger ha svårare att förstå än ren danska

Det påminner mig om en av de första föreläsningarna på universitetet, med en skånsk professor som försökte fördanska sitt språk. Jag var övertygad om att föreläsaren var en extra oförstålig dansk medan mina danska medstuderande var helt säkra på att professorn var svensk (och bad mig översätta, vilket jag inte kunde ).

 

[Sel]

Det handlar ju inte om en personlig relation utan om en relation till ett språk som är så likt vårt modersmål att det nästan är att räkna som en dialekt.

Hur bemöter du människor som har svenska som andraspråk? Växlar du direkt över till engelska där med?

Jag är intresserad av språk och tycker om att utveckla mig, men när jag ska passera genom en stad eller ta mig fram i ett möte sådär på gatan använder jag mycket hellre engelska än styltiga missförstånd. Jag är väl bekväm helt enkelt, och tycker verkligen att danskan är svår.

Jag minns inte senast det hände, men om det blir problem i dialogen och den andra människan är flytande i engelska så - visst! Om jag inte vet att personen medvetet övar förstås.
Nu pratar jag alltså om möten i vardagen som jag vill ska gå snabbt och smidigt. Sitter jag ned för att faktiskt Konversera med en annan person kan anpassningen bli en annan.

 

[Hazel]

Det påminner mig om en av de första föreläsningarna på universitetet, med en skånsk professor som försökte fördanska sitt språk. Jag var övertygad om att föreläsaren var en extra oförstålig dansk medan mina danska medstuderande var helt säkra på att professorn var svensk (och bad mig översätta, vilket jag inte kunde ).

Jag tror man "ställer in sig" på ett språk och sen när det varken är danska eller svenska så bli hjärnan mos istället det funkar sålänge det är typ svenska med enstaka danskt ord inslängt men mormor har en väldigt dansk dialekt men mycket svenska ord och det tog bra många år innan jag riktigt listade ut det