Du och din danska?

[Enya]

golit tänkte ta sig en tur till kongens by och kom att tänka på några pre-pandemiska upplevelser. Som när golit senast var i Danmark efter ett långt ideologiskt och valutakursmässigt uppehåll, hade det danska folk börjat prata engelska med golit när de förstått att golit troligen hade svenska som modersmål.

golit antar att danskar precis som svenskar kraftigt överskattar sin förmåga att prata engelska, men eftersom vi förmodligen gör ungefär samma fel, blir det ändå någorlunda begripligt, men utrycker man sig ändå inte bättre på sitt modersmål och är det ändå inte lättare att uppfatta nyanserna i språket på vår närmaste språkliga granne?

Vad pratar du i Danmark, Norge, Finland, Färöarna, Island och Grönland?

Jag har bara varit i Danmark av de du räknade upp och jag pratar svenska och om inte det fungerar så självklart danska. Jag är halvdansk och förstår danska utom några som helst problem. Har till och med lite svårt att förstå de svenskar som absolut inte förstår ett ord danska....

 

[Enya]

Jag pratar svenska där det förstås. Och annars oftast engelska.
Min mamma är finlandssvensk, alltså svenskspråkig. Så jag har varit hos familj i Finland en del. Det var aningens knepigt med språk om tex jag och min svenska pappa åkte och behövde fråga om vägbeskrivning i de finskspråkiga områdena. Ingen kunde ju engelska då heller. Hade man tur kunde någon ett par svenska ord.

Jag har haft väldiga problem att fatta danska, främst de från Jylland med extra grötig dialekt. Men sambon pratar danska flytande, jobbar där någon v i månaden och har mycket vänner där. Jag har fått höra en hel del danska IOM det. Och förstår nu oftast även jyllandsdanska och kan en del ord och fraser. Så när jag är med dit eller vi har danskar hitbjudna så pratar jag mest svenska och de danska. Jag kan använda vissa danska ord. Men det är med en tydlig svensk brytning.
Kul språk dock! Väldigt roligt!

Nord-norska kan jag ha svårt för. Då kan jag behöva köra engelska ibland.

Den jylländska dialekten är lättare än den i Köpenhamn tycker jag. Och så otroligt mycket finare!

 

[tuaphua]

Den jylländska dialekten är lättare än den i Köpenhamn tycker jag. Och så otroligt mycket finare!

Vad lustigt hur olika man kan tycka!

 

[hastflicka]

Jag pratar uteslutande engelska om jag är i Danmark. Upptäcker de att jag är svensk verkar de ta för givet att jag förstår danska, och det gör jag inte.
De få gånger jag varit i Norge har jag pratat svenska.

Maken hade en kollega fran en annan del av det Svenska foretaget som lag i Danmark. Han kom med nagra manaders intervall nar vi bodde utomlands. Vi borjade med Danska och Svenska innan han med latt rodnande kindar foreslog Engelska da han inte alls forstod Svenska. Tack och Lov sa jag som inte fattade nagot alls innan.

Bott med två stycken från Danmark ett år, när jag var full trodde jag att jag förstod danska.. Nyktra pratade vi mest engelska då jag har svårt att förstå danska.

EXACT sa ar det

 

[Tranan]

Mynekeli funkar uruselt i Mariehamn, knappast i Jakobstad...

Ja men mycket bra i Kiviranta och Kantojärvi.

 

[Red_Chili]

Enda gången jag på riktigt minns att jag pratat med en dansk så slog vi snabbt över till engelska, jag förstod helt enkelt inte ett smack av vad hon sa Alla namn uttalades också så att jag fick svårigheter att förstå vilka som menades (vi pratade om hundar).

Norska har jag inga problem med generellt.

I Finland pratar jag svenska, men då har jag bara varit i de delar av landet där det fungerar bra. Skulle någon försöka prata finska med mig så hade det inte gått så bra.

Färöarna, Grönland och Island har jag aldrig varit i närheten av.

 

[Elo]

Jag pratar svenska med inslag av danska ord i Danmark.

I norge pratar jag svenska och hoppas på det bästa (har jättesvårt för norska).

I övrigt engelska.

 

[MiniLi]

Jag förstår inte danska alls, helt omöjligt. Uppskattar engelska där. Norska kan vara begripligt beroende på dialekt.

 

[Halfrek]

Pratar svenskdanskt ihopkok i Danmark, har inga problem med att förstå danskan (man är väl skåning )

Har jobbat gentemot Norge i en kundtjänst förr i världen så norska är inte heller några problem, blir lite ihopkok där också.

 

[sthu]

Jag förstår inte ens alla skåningar, så träffar jag en dansk föredrar jag engelska.
Norska går rätt bra åtminstone vissa dialekter. Finska kan jag inte så där blir det engelska.

 

[Lingon]

Jag pratar svenska i både Danmark och Norge. Inga problem. Övriga länder du nämner har väl språk som är så pass olika svenskan att jag troligtvis hade valt engelska.

 

[MiaMia]

Jag skulle som första alternativ prata svenska i de sammanhang där det är ett möjligt alternativ.

I Danmark skulle jag dock ha ett behov av att folk var lite generösa med att förtydliga artikulationen och hålla nere tempot. Rent språkligt klarar jag det, bara det hörs vad som sägs s.a.s.
Norge finns inga problem alls med. Ser tv helt utan text oberoende av dialekt och kan även lyssna på radio.
Läser alla tre språken obehindrat, där bokmål dock är snäppet högre i hastighet.

På Island och Färöarna skulle jag anta att "alla" kan prata skoldanska (alt. duglig nivå av norska/svenska/hemsnickrad samnordiska) och har tillräckligt med språkhistoria och internordisk vana för att min svenska ska vara begriplig och saker kunna lösas med en flexibel språkhantering.

Har dålig koll på hur kunskaper och attityder är till språken på Grönland (inte heller hur uttalet av danskan är?) Får nog lösa sig situation för situation på plats...
I Finland får plats och sammanhang indikera om svenskan kan antas vara gångbar eller inte. I den mån vilja att använda språket finns trots att någon inte är duktig på det är jag positivt inställd till det.

 

[escodobe]

golit tänkte ta sig en tur till kongens by och kom att tänka på några pre-pandemiska upplevelser. Som när golit senast var i Danmark efter ett långt ideologiskt och valutakursmässigt uppehåll, hade det danska folk börjat prata engelska med golit när de förstått att golit troligen hade svenska som modersmål.

golit antar att danskar precis som svenskar kraftigt överskattar sin förmåga att prata engelska, men eftersom vi förmodligen gör ungefär samma fel, blir det ändå någorlunda begripligt, men utrycker man sig ändå inte bättre på sitt modersmål och är det ändå inte lättare att uppfatta nyanserna i språket på vår närmaste språkliga granne?

Vad pratar du i Danmark, Norge, Finland, Färöarna, Island och Grönland?

Svenska i Norge men engelska i Danmark och Island Hur dålig min engelska än är kan det inte vara värre än danska, jag förstår nästan finska bättre än danska...
Grönland, Färöarna Finland har jag ännu inte haft förmånen att besöka.

 

[LadyCovergirl]

I Danmark och Norge pratar jag "skandinaviska"
I Finland svenska i svenskspråkiga delarna och annars engelska. Min pappa är född i Finland men när han och hans mamma flyttade till Sverige slutade hon prata finska med honom. Således kan ingen av oss prata finska.
På Färöarna har jag inte varit men gissar att skandinaviska hade funkat.
På Island och Grönland blandade jag engelska och skandinaviska.

Jag gillar språk och önskar att jag kunde fler språk flytande

 

[SaraXX]

Svenska i Norge/med norska kollegor.
Svenska blandat med engelska med danskar.

Är det inte generellt lite avhängigt var i Sverige vi bor om vi förstår norska eller danska bäst? I Värmland har vi få problem med norska, samma med danska för skåningar inbillar jag mig. Språk och dialekter är ju inte av/på, utan lite glidande skala s.a.s.

 

[Motacilla]

Den - Engelska
Nor - Norska/svenska i en ohelig blandning
Fin - Myankeli
resten blir engelska

Jag antar att du menar meänkieli.

Jag pratar svenska i Danmark och Norge, förstår både danska och norska, har jobbat med både norrmän och danskar från olika delar av länderna och har sällan problem med språken. Förutom de danska räkneorden.

 

[Lillgrådis]

Efter att ha växt upp med dansk tv så anser mig förstå både skriven och talad "riksdanska" och även ha ett ordförråd så att jag kan tala något som i alla fall borde vara ganska likt danska. Därav en av mitt livs mest förnedrande upplevelser när jag skulle tala med en barsk kvinna hos Köpenhamns politi och mycket kort försöka ta reda på om en viss person fanns där. Först talade jag tydligt artikulerad skånska för att redogöra för varje siffra i personnumret "SJUUU FYYYRA" etc. Och sedan när det snabbt var uppenbart att det inte gick hem med svenska språket så gick jag mer och mer över till danska tills jag tyckte jag lät som en infödd med "SYV FIIIIRE".

Men möttes lik förbannat av ett helt iskallt "jeg forstår ikke hva du siger. Heder du Agnete?" NEEEEEEJ! Jag heter verkligen inte Agnete, ditt fjols! Inte ens i närheten. Jag tror att jag gav upp och la på utan att bry mig om att testa engelska den gången.

 

[sjoberga]

Jag som har daglig kontakt med danska kollegor har insett att engelska är det enda rätta för min del. Man kan väl säga att precisionen i kommunikationen ökar med några hundra procent om båda håller sig till koncernspråket. Och ja, mest är det jag som inte förstår danska än de som inte förstår svenska.

 

[SaraXX]

Känns helt okej att ha det lite knaggligt med danskan när till och med danska barn har det tufft

 

[nullo-modo]

Danskan beror på, pratar vi södra delen som gränsar till Tyskland så fattar jag inte ett jota medan andra delar av Danmark kan funkar ok.

Färöarna funkar ju svenska/skandinaviskan så inga problem.

Norska har funkat för mig, eller ja dom jag träffat iallafall.

Finland får bli svenska i svensktalande delar och annars engelska.

Isländska vet jag faktiskt inte.