Du och din danska?

[Enya]

Orden är en hel del olika, ja. ”Vaedåå ’heee’?”, undrade skåningen tex under min praktik på Flyinge, när jag undrade var jag skulle he (hänga) grimman.

För att vara lite effektiv svarar jag på ditt svar till mig tidigare, i detta inlägg Och jomenvisst är Danmark ett grannland och jag känner en relation som… till huset längst bort i byn. Men med rötterna i tornedalen är Finland mitt närmaste grannland, och Danmark sådär en 160 mil bort. Jag är inte ointresserad av danska, jag har ett gott språköra och lätt för språk, men jag blir lite brydd över ordvalet ”ovärdigt”, i att inte försöka kommunicera med danskar på danska.

Du behöver inte vara det minsta brydd. Det var ett ord som beskriv min känsla, min. Den får jag ha. Precis som andra får använda engelska istället för att låta danskarna tala danska.

 

[Brie]

Pratar svenska i Norge och Danmark. Svenska eller engelska i Finland. Tycker att en del svenska dialekter är svårare faktiskt men tycker att det är lite ovärdigt att börja prata engelska. Om konversationen är långsam och att ord förklaras vid behov så kan man ändå förstå varandra.

Ovärdigt. Det sätter lite ord på det jag känner och varför jag aldrig skulle prata engelska i Danmark. Svenska, norska och danska är ju ändå väldigt likt varandra, så det borde gå att komma runt utan att ta till ett helt annat språk, tänker jag.

Men å andra sidan, tittar jag på en tv-serie elelr film där både danskar och svenskar är med så textar jag helst. Inte för att danskan är svår att fatta utan för att svenskan är det. Ljudkvaliten suger om produktionen mest är svensk, svenskar mumlar och värst är det när de är upprörda och skriker eller halvskriker, jag förstår inte mitt eget språk alls då.

Du behöver inte vara det minsta brydd. Det var ett ord som beskriv min känsla, min. Den får jag ha. Precis som andra får använda engelska istället för att låta danskarna tala danska.

Och naturligtvis får du känna vad du känner Men på samma sätt får citaten ovan skava för mig.

Jag kunde ju tycka att det är ovärdigt att inte fler lär sig meänkieli, som ligger nära mig både geografiskt och socialt. Men jag tror jag skippar det.

 

[Motacilla]

Den här debattartikeln, författad av prof emeritus i svenska vid GU har en intressant poäng och ledtråd till angående varför även grannspråken uppfattas som svåra att förstå:

"Svenskar är i gemen inte speciellt bra på att förstå olika varianter av svenska. Det gäller både svenska dialekter och olika typer av andraspråkssvenska. Många undersökningar visar att norrmän förstår svenska mycket bättre än svenskar förstår norska. En förklaring till detta är att norrmän är vana vid att höra olika norska dialekter i offentligheten. Eller som en norsk kollega uttryckte saken: ”Att höra svenska i radion är ju inte konstigare än att höra någon norsk dialekt.”
Poängen är alltså att många svenskar är ovana vid att höra svenska talas på olika sätt. Många lever i en värld där den språkliga variationen är liten, trots att den språkliga variationen är stor i det omgivande samhället."

https://www.gp.se/kultur/kultur/detta-innebär-det-att-kunna-svenska-1.52412732

 

[Tilly_85]

Jag (min alldeles egna personliga observation) upplever det som att norrmän får höra mer svenska i sin uppväxt än vad vi svenskar gör norska. I Norge verkar det som att alla har sett, hört och kanske ibland tom läst Astrid Lindgrens och Elsa Beskows sagor på svenska. Man ser mer svenska serier och annat här, lyssnar på svensk musik etc. Jag har inte läst, sett eller hört så mycket norskt i min uppväxt, på sin höjd kanske Karius och Baktus från skolsköterskan men då fortfarande på svenska, också lite Kurt Nilsen på radion till jul kanske. Klas Klättermus trodde jag fram till vuxen ålder var skriven av en svensk författare då det för mig alltid varit på svenska och jag inte tänkt så mkt på det som barn.

På senare tid har det ju kommit en del norskt på tv i Sverige som tex Skam och Aber Bergen, Skavlan också såklart, en bra mix ^^ säkert mer? Kanske det alltid varit så men att jag missade det?

Tycker det är kul att hitta nordiska serier och annan underhållning. Språk, humor och de olika miljöerna är väldigt kul.

Såg en dansk komedi när jag bodde på kollegie i dk som jag inte kommer ihåg vad den heter. Det är så frustrerande, hade gärna sett om den då jag minns den som hysteriskt rolig.

Men ok, spårade lite där, men tror att norrmän hör mer svenska så dom har lättare att förstå oss än vi dom tack vare det. Och jag har också hört många norrmän (alla^^) säga att olika norska dialekter är svåra att förstå, speciellt dom i norr men samtidigt är det ett mindre land så då blir det väl mer variation av dialekter på tv/radio och mindre "riksnorska" kanske än i Sverige, så dom kanske får övat sina språköron mer. Jag blir rätt förvirrad av nynorsk och bokmål iaf

 

[Mia_R]

Jag roar mig med att se Hundra procent bonde på SVTplay och lyckan var stor förra året när de var i Skalmodalen. Jag kände genast igen naturen innan jag visste var de var och språket, så härligt att höra.

Jag förstår både norskan och danskan i den serien.

 

[Milosari]

Den här debattartikeln, författad av prof emeritus i svenska vid GU har en intressant poäng och ledtråd till angående varför även grannspråken uppfattas som svåra att förstå:

"Svenskar är i gemen inte speciellt bra på att förstå olika varianter av svenska. Det gäller både svenska dialekter och olika typer av andraspråkssvenska. Många undersökningar visar att norrmän förstår svenska mycket bättre än svenskar förstår norska. En förklaring till detta är att norrmän är vana vid att höra olika norska dialekter i offentligheten. Eller som en norsk kollega uttryckte saken: ”Att höra svenska i radion är ju inte konstigare än att höra någon norsk dialekt.”
Poängen är alltså att många svenskar är ovana vid att höra svenska talas på olika sätt. Många lever i en värld där den språkliga variationen är liten, trots att den språkliga variationen är stor i det omgivande samhället."

https://www.gp.se/kultur/kultur/detta-innebär-det-att-kunna-svenska-1.52412732

Min kusin som är flygvärdinna säger att en del svenskar inte förstår när hon frågar om de vill ha" melk i kaffet ". Det är som om de verkligen anstränger sig för att inte förstå något annat än rikssvenska.

 

[sjoberga]

Min kusin som är flygvärdinna säger att en del svenskar inte förstår när hon frågar om de vill ha" melk i kaffet ". Det är som om de verkligen anstränger sig för att inte förstå något annat än rikssvenska.

Risken är nog att de flesta förstår det även om det skulle uttalas på något aboriginspråk, när man precis fått koppen påfylld och mjölkkannan visas fram. Fast man måste ju veta hur man ska svara för att inte få kaffet förstört!

 

[Tilly_85]

Risken är nog att de flesta förstår det även om det skulle uttalas på något aboriginspråk, när man precis fått koppen påfylld och mjölkkannan visas fram. Fast man måste ju veta hur man ska svara för att inte få kaffet förstört!

Men att nicka eller skaka på huvudet funkar väl ändå ^^ och nån som säger "melk i kaffet" får man väl anta förstår ja/nei?

Eller blir man så låst i tidsrummet innan man tror personen ska börja hälla i mjölken och förstöra ens kaffe att man blir helt tyst i chock? ^^

 

[SaraXX]

Jag hade viss kurslitteratur på danska under agronomutbildningen. Inga som helst problem. Jag säger som andra, det är inte läsförståelsen som är problemet, det är att höra orden.

När jag var på konferens i Köpenhamn var jag stolt eftersom jag kunde stå och prata med danskarna. När de sedan började prata med varandra insåg jag hur mycket de hade tillrättalagt för min skull.

 

[sjoberga]

Jag hade viss kurslitteratur på danska under agronomutbildningen. Inga som helst problem. Jag säger som andra, det är inte läsförståelsen som är problemet, det är att höra orden.

När jag var på konferens i Köpenhamn var jag stolt eftersom jag kunde stå och prata med danskarna. När de sedan började prata med varandra insåg jag hur mycket de hade tillrättalagt för min skull.

När jag har varit i Frankrike på jobb har jag insett att det är ett land där man gärna blir behandlad som ett mindre barn med hörselsvårigheter och långsam processning av ord när man blir tilltalad. Annars har man ingen nytta av sina språkkunskaper som mest förvärvats på skolbänken.

Sen pratar de med varandra och förståelsen sjunker från 80 till 20 procent….

 

[Törnrosa]

När jag var på konferens i Köpenhamn var jag stolt eftersom jag kunde stå och prata med danskarna. När de sedan började prata med varandra insåg jag hur mycket de hade tillrättalagt för min skull.

Upplevt liknande. Efter många och långa kontakter med danskar via mitt arbete, där vi oftast talade en korsning av engelska/danska/svenska så pratade jag med en kille som jag plötsligt förstod jättebra. Mycket nöjd med mig själv till jag insåg att han pratade svenska med dansk brytning :-).

Sen så var det faktiskt så att danskarna hade precis lika svårt att förstå svenska och helst talade engelska med mig, på tal om att det skulle vara ovärdigt att inte försöka prata danska med danskar. Detta sista till Enya.

 

[Enya]

Upplevt liknande. Efter många och långa kontakter med danskar via mitt arbete, där vi oftast talade en korsning av engelska/danska/svenska så pratade jag med en kille som jag plötsligt förstod jättebra. Mycket nöjd med mig själv till jag insåg att han pratade svenska med dansk brytning :-).

Sen så var det faktiskt så att danskarna hade precis lika svårt att förstå svenska och helst talade engelska med mig, på tal om att det skulle vara ovärdigt att inte försöka prata danska med danskar. Detta sista till Enya.

Jag har aldrig påstått att man ska prata danska med danskar. Det går oftast utmärkt med svenska. Jag har varit i Danmark ganska mycket i mitt liv och tagit mig fram med svenska, precis som mina svenska släktingar har gjort. Den jag pratade danska medmest var min pappa, andra är det öveergripande svenska alltså. ibland fick jag hjälpa till med danska när jag pratade med farmor, men bara när det var något som hon inte förstod på svenska. Det var svenska med pappa också, men han föredrog danska så klart. Min pappa har varit död sedan jag var tonåring, så mitt behov av att prata danska har inte funnits så ofta efter det trots att jag varit i Danmark och träffat danskar efter det, min flytande danska är med andra ord inte lika flytande när jag talar längre, rätt pinsamt, så jag föredrar svenska, med stöd av danska vid behov. Dock förstår jag fortfarande danska lika bra som svenska.

Faktum är att jag aldrig stött på problem i Danmark när jag pratat svenska, men här i Sverige har mina danska släktingar stött på problem, värst den gången vi var i Stockholm, men då var ju en del dialektmobbning inblandad också. Jag har aldrig mött en dansk som säger till en svensk "Ursäkta, vill du ta det på engelska istället, jag förstår inte", det har snarare låtit "förlåt, det gick nog lite fort, jag tar det långsammare" och så försöker man på nytt samtala med varandra. Det är alltså det som jag märker att svenskar mötts mest av när jag varit i närheten, inte att en dansk vill ha engelska pga språkproblem. Därför tappade jag hakan när jag här på forumet för några år sedan för första gången läste om någon som pratade engelska med en dansk...

 

[Enya]

Min kusin som är flygvärdinna säger att en del svenskar inte förstår när hon frågar om de vill ha" melk i kaffet ". Det är som om de verkligen anstränger sig för att inte förstå något annat än rikssvenska.

Detta får mig att tänka på när jag var barn och det bodde en man i vår närhet som hette Melker som vår familj umgicks med ibland.
Melk= mjölk
Melker=? Tja i min systers lilla huvud då, hon var inte så gammal, 5-6, så fick han namnet Mjölker!
Mamma förklarade att Melker är ett namn, men det blev ändå så till slut att mannen gick under det nya namnet Mjölker (han skrattade själv gott åt det och kallade sig det hos oss)!

 

[TeamLundVer]

golit tänkte ta sig en tur till kongens by och kom att tänka på några pre-pandemiska upplevelser. Som när golit senast var i Danmark efter ett långt ideologiskt och valutakursmässigt uppehåll, hade det danska folk börjat prata engelska med golit när de förstått att golit troligen hade svenska som modersmål.

golit antar att danskar precis som svenskar kraftigt överskattar sin förmåga att prata engelska, men eftersom vi förmodligen gör ungefär samma fel, blir det ändå någorlunda begripligt, men utrycker man sig ändå inte bättre på sitt modersmål och är det ändå inte lättare att uppfatta nyanserna i språket på vår närmaste språkliga granne?

Vad pratar du i Danmark, Norge, Finland, Färöarna, Island och Grönland?

Jag pratar danska i Danmark. Inte sådan där hittepådanska som många svenskar kör med utan riktig danska. Har tidigare jobbat i Danmark i 4år och helt enkelt fått lära l mig språket av arbetskamrater.

Dock har många danskar svårt att placera min dialekt eftersom jag just lärt mig språket från folk med olika dialekter så min danska är som om någon skulle prata svenska med skånsk/norrländsk och gotländsk dialekt blandat

 

[TeamLundVer]

Jag har bott i Danmark sedan 2006, så jag pratar danska . Jobbade i Norge ett år (på Vestlandet) och det tog några veckor för språkörat att ställa in sig på dialekten, även om jag verkligen var säker på att norska inte skulle vålla några som helst problem . I Norge pratade jag skandinaviska, med svensk melodi och det var aldrig någon som inte förstod mig. Skrev på danska i början, men det var lätt att lära att skriva på bokmål eftersom det tekniskt sett är samma språk, med lite annorlunda stavning. Nynorsk gav jag mig inte på att skriva, även om jag som myndighetsperson i en nynorsk kommun egentligen "borde" ha kommunicerat skriftligt med borgarna på nynorsk. Som tur är finns det ett undantag i den lagen för utlänningar, som får välja mellan målformerna . Lärde mig heller inte att prata norska, tror det låg förr tätt på danskan för min hjärna.

I Grönland hade jag pratat danska. I Island och på Färöarna hade jag först försökt på danska och så gått över till engelska om personen hade svarat på engelska. I Finland hade jag pratat svenska eller engelska beroende på var jag befann mig .

När jag började jobba i Danmark och lära mig danska så försvann min tyska. 6års tyska rätt ut genom fönstret
Jag förstår tyska och påbörjar meningar på tyska men efter 2 ord så är det danska som kommer ut

 

[Pegasus63]

Som norrman måste jag väl erkänna att vi har det oförskämt enkelt med att förstå både danska och svenska, då vi har kvar mycket av de svenska och danska orden i vårat språk efter "unionerna" med både Sverige och Danmark, Att läsa de båda språken vållar inga nämnvärda problem utan det brukar vara uttalet som ställer till det, då till exempel svenskarna ofta betonar vokalerna på "fel" ställe i förhållande till norskan, på samma sett är danskt uttal svårt pga "den varme kartoffel" danskarna har medfödd i sin hals på samma sätt som skåningarna vägrar att svälja ner gröten innan de pratar

På Färöarna och Island går det bra att prata vilket som helst av Norska, Svenska eller Danska då de flesta har studerat i något av dessa tre länder.

 

[Mia_R]

Mina danska kollegor har lättare att förstå min rikssvenska än skånska.