Du får hitta en annan Karl som inte vill ha barn sa han

[vallhund]

Jag svarade dig bara.

Du får nog ta o läsa om o läsa rätt. Min fråga besvarade du inte.

 

[Raderad medlem 6459]

Du får nog ta o läsa om o läsa rätt. Min fråga besvarade du inte.

Snälla du, tänk på hur du svarar människor här inne. Det här är fel person att hacka på.

 

[mandalaki]

Du får nog ta o läsa om o läsa rätt. Min fråga besvarade du inte.

Din fråga till TS var så syrlig att det bara var bra att hon missförstod den. Kan du inte släppa det nu?

 

[Badger]

Men där lär de ju inte vara mellan 21 och 17.30?

Jag förstår inte hur du menar? Menar du att ts man är något extra specialfall som inte existerar fysiskt utom mellan 17:30 och 21, till skillnad från alla andra?
Vi pratar väl om en människa?

Dvs skulle just han sakna förmåga att tänka, planera och existera utanför den tiden. Tror inte det är det ts menar helt. Men om det är det hon menar så är det såklart ett problem. Antog att han är som folk är mest och jobbar till 17:30 och hänger hemma mellan 21 och 06:30. Medan han jobbar kan han tänka och oroa sig över barnet och när han sover kan han vakna och gå in till ett barn. Och när barnet sover efter 21, kan han läsa en bok eller sticka eller vad han nu har för hobby, men ändå klara av att bryta aktiviteten lite hastigt för att hämta ett glas vatten till barnet.

Dvs rimligen innehar han liksom många andra män möjligheten att vara en far, om han vill. Ts har sagt att han vill ha barn, men jobbar heltid. Någon annan i tråden sa att det finns kvinnor som vill ha barn och nu jobbar heltid och att det kan fungera att vara förälder och jobba heltid. Jag håller med om det. Dvs att en förälder kan också ha ett jobb.

Jag är inte upprörd eller så eller sur, utan bara förvånad över frågan.

 

[monster1]

Jag förstår inte hur du menar? Menar du att ts man är något extra specialfall som inte existerar fysiskt utom mellan 17:30 och 21, till skillnad från alla andra?
Vi pratar väl om en människa?

Dvs skulle just han sakna förmåga att tänka, planera och existera utanför den tiden. Tror inte det är det ts menar helt. Men om det är det hon menar så är det såklart ett problem. Antog att han är som folk är mest och jobbar till 17:30 och hänger hemma mellan 21 och 06:30. Medan han jobbar kan han tänka och oroa sig över barnet och när han sover kan han vakna och gå in till ett barn. Och när barnet sover efter 21, kan han läsa en bok eller sticka eller vad han nu har för hobby, men ändå klara av att bryta aktiviteten lite hastigt för att hämta ett glas vatten till barnet.

Dvs rimligen innehar han förmågan att vara en far, om han vill. Ts har sagt att han vill ha barn, men jobbar heltid. Någon annan i tråden sa att det finns kvinnor som vill ha barn och nu jobbar heltid och att det kan fungera att vara förälder och jobba heltid. Jag håller med om det. Dvs att en förälder kan också ha ett jobb.

Jag är inte upprörd eller så eller sur, utan bara förvånad över frågan.

På ts så låter ju mannen väldigt upptagen och eftersom ts är hemma dagtid kommer mannen då eventuellt att förvänta sig att hon tar det större ansvaret för barnet tex för alla sjukdagar som barnet kan tänkas få och för nattvak, samt morgonrutiner vardagar iom att TS inte ska någonstans på dagen. Typ den klassiska kvinnorfällan, där kvinnan tar större ansvar för barnet än vad mannen gör. Det är ju även ganska få personer som har barnen i förskolan eller skolan så långa dagar som 6.30-17.30.

 

[hollypolly]

Du får nog ta o läsa om o läsa rätt. Min fråga besvarade du inte.

Jag minns inte det nu.
Har varit många frågor .
Förlåt om jag blandat ihop dom.

 

[hollypolly]

På ts så låter ju mannen väldigt upptagen och eftersom ts är hemma dagtid kommer mannen då eventuellt att förvänta sig att hon tar det större ansvaret för barnet tex för alla sjukdagar som barnet kan tänkas få och för nattvak, samt morgonrutiner vardagar iom att TS inte ska någonstans på dagen. Typ den klassiska kvinnorfällan, där kvinnan tar större ansvar för barnet än vad mannen gör. Det är ju även ganska få personer som har barnen i förskolan eller skolan så långa dagar som 6.30-17.30.

Ja det stämmer helt.
Han är ju så upptagen.
Han jobbar från tidig morgon till kväll och även ett pass mellan klockan 21-22.
Min ända fritid hade blivit mellan 18 - 21 och då brukar nog barn sova tror jag.
Jag är inte intresserad av att sköta barn varje dag.
Tycker det är kul att gå till parken och leka med ett barn ibland bara.

 

[Inte_Ung]

Ja det har ja gjort.
Jag vill inte träffa en annan man.

Vad svarade han då?

 

[stjarnhimmel]

Ja det stämmer helt.
Han är ju så upptagen.
Han jobbar från tidig morgon till kväll och även ett pass mellan klockan 21-22.
Min ända fritid hade blivit mellan 18 - 21 och då brukar nog barn sova tror jag.
Jag är inte intresserad av att sköta barn varje dag.
Tycker det är kul att gå till parken och leka med ett barn ibland bara.

Jag tycker du resonerar så klokt. Heja dig!

Ett sidospår är att jag tror att även vissa av oss som vill ha barn hade backat med det upplägget dvs att sköta så mkt själv och att det är självklart att man blir primärföräldern.

 

[Badger]

På ts så låter ju mannen väldigt upptagen och eftersom ts är hemma dagtid kommer mannen då eventuellt att förvänta sig att hon tar det större ansvaret för barnet tex för alla sjukdagar som barnet kan tänkas få och för nattvak, samt morgonrutiner vardagar iom att TS inte ska någonstans på dagen. Typ den klassiska kvinnorfällan, där kvinnan tar större ansvar för barnet än vad mannen gör. Det är ju även ganska få personer som har barnen i förskolan eller skolan så långa dagar som 6.30-17.30.

Jag håller absolut med om att situationen mellan ts och hennes sambo gör att hon sannolikt skulle få väldigt mycket ansvar för barnen. Närapå allt till och med. Men jag ser inte hur det påverkar diskussionen eftersom ts inte vill ha barn. Det spelar liksom ingen roll egentligen.

Utan vad som spelar roll är Ts sambos ev förmåga att kunna vara förälder tillsammans med en annan kvinna. Ts tvivlade ju på att han skulle kunna klara det, men jag tänker att han nog har samma möjligheter till det som alla andra människor som vill ha barn. Om han är villig att ta ansvaret och dela det med en annan person. Dvs det faktum att han idag är hemma mellan 17:30 till 21:00 behöver inte diskvalificera honom som förälder mer än det diskvalificerar en kvinna som är hemma 17:30 till 21. Varpå jag även reflekterar över att det ser ut att på ett ungefär motsvara mina egna tider och min mans. Att det är få barn som är på förskola så långa dagar påverkar inte heller diskussionen eftersom det är fullt möjligt att ha dagarna.

(btw jag har inte läst bakåt i tråden nu, och ligger lite efter. Har ngt gammalt inlägg från dig att svara på också, ska leta snart.)

 

[Badger]

Barn är sjuka ofta tror jag.
Och om det händer något måste man alltid vara tillgänglig.
Jag brukar glömma min telefon hemma.
Har inte tänkt så långt som till skolåldern utan tänkt mera på när man är gravid och barnet är litet.

Det är de (sjuka alltså) Jag tycker absolut inte att någon som inte vill ha barn ska skaffa barn . Det låter som att du har väldigt realistiska föreställningar om att ha barn. Jag tror att du har helt rätt i att i nuvarande situation så tänker han sig att du skulle få ta, eller förr eller senare få, ansvaret för ett barn. Baserat på hur era livssituationer ser ut. Så du har rätt. Vill han ha barn får han skaffa det med någon annan helt simpelt, inte försöka övertala dig. (och om du plötsligt av ngn orsak skulle vilja få barn utan att någon övertalat så är det en annan sak.) (Dessutom så brukar nog barn till föräldrar som tillbringar mycket tid hemma vara just hemma mycket, inte på förskolan 6:30-17:30.)

Så jag pratar bara om hans eventuella förmågor som far oberoende av dig, rent teoretiskt. Ur ett rent män kan också vara far- perspektiv.

(Tycker inte att ha eller inte ha barn är bättre eller sämre utan det mer är så att det sannolikt är bättre att inte ha barn om man inte vill ha och att ha barn om man vill ha.)

 

[Badger]

För mig känns det som en förenkling.
Jag ser till att vara tillgänglig när barnet är i skolan om något händer. Jag är konstant medveten om ansvaret i att ha barn.
Jag planera mina aktiviteter, vad vi gör, vad vi äter, vad vi säger utefter barnet på något sätt. Det är i alla fall för mig mer eller mindre dygnet runt i någon form om jag inte åker bort på aktivitet.

Här var det!
Nej jag är inte så konstant medveten som du är.
Jag är väl såklart tillgänglig på så sätt att om någon ringer från skolan så kan jag åka direkt, och jag svarar i telefon alltid, eller ringer tillbaka direkt, (men jag svarar ju i telefon för alla och ringer tillbaka till alla -som inte är uppenbara säljsamtal) men det har inte hänt så ofta.

Jag planerar väl aktiviteter och sådant utefter min familj så att säga, dvs behöver säga till om jag ska ngnstans. Men jag planerar inte så mycket, mer gör. Vi äter inte annorlunda än vi gjorde utan barn egentligen. När jag var barn och hade en mamma så sa jag vart jag skulle och när och när jag skaffade pojkvän och sambo så gjorde jag detsamma och nu måste jag bara se till att någon är med A också.

Men det är bara svaret på exakt vad som är skrivet i kommentaren ovan, inte någonting annat.
I övrigt tycker jag det är en klar stor (hm jättestor) förändring att skaffa barn, tar mycket tid, osv osv. Och det känns självklart inte som någonting man gör om man inte vill ha barn.

Så om du snarare menar med kommentaren ovan, barn tar jättemycket tid och äter upp din fritid och är mycket jobb så håller jag bara med. (Jag engagerade mig i en liten bredviddiskussion som startades om ts sambo och hans ev förmåga att vara far tillsammans med någon annan än ts bara. Det var allt.)

 

[Hyacinth]

Här var det!
Nej jag är inte så konstant medveten som du är.
Jag är väl såklart tillgänglig på så sätt att om någon ringer från skolan så kan jag åka direkt, och jag svarar i telefon alltid, eller ringer tillbaka direkt, (men jag svarar ju i telefon för alla och ringer tillbaka till alla -som inte är uppenbara säljsamtal) men det har inte hänt så ofta.

Jag planerar väl aktiviteter och sådant utefter min familj så att säga, dvs behöver säga till om jag ska ngnstans. Men jag planerar inte så mycket, mer gör. Vi äter inte annorlunda än vi gjorde utan barn egentligen. När jag var barn och hade en mamma så sa jag vart jag skulle och när och när jag skaffade pojkvän och sambo så gjorde jag detsamma och nu måste jag bara se till att någon är med A också.

Men det är bara svaret på exakt vad som är skrivet i kommentaren ovan, inte någonting annat.
I övrigt tycker jag det är en klar stor (hm jättestor) förändring att skaffa barn, tar mycket tid, osv osv. Och det känns självklart inte som någonting man gör om man inte vill ha barn.

Så om du snarare menar med kommentaren ovan, barn tar jättemycket tid och äter upp din fritid och är mycket jobb så håller jag bara med. (Jag engagerade mig i en liten bredviddiskussion som startades om ts sambo och hans ev förmåga att vara far tillsammans med någon annan än ts bara. Det var allt.)

Japp, det är typ det jag menar. Att det är något som tar tid, engagemang och energi även om det ger mycket också.

 

[Badger]

Japp, det är typ det jag menar. Att det är något som tar tid, engagemang och energi även om det ger mycket också.

Då är vi överens

 

[Monstermom]

Tycker inte att ha eller inte ha barn är bättre eller sämre utan det mer är så att det sannolikt är bättre att inte ha barn om man inte vill ha och att ha barn om man vill ha.

Hm... Jag tycker det är viktigare att inte skaffa barn om man inte vill ha, än skaffa barn om man vill? Sett till det eventuella barnets position.

 

[Luff]

De är felgängade... det finns säkert vettiga också, men jag har bara snubblat över trådar med en kvinnosyn som får Trump och Idi Amin att framstå som jordens frälsare.

Hehe. Jag är en vettig man på flashback. Det är riktigt kul. Men man ska inte läsa där för mycket. Då ger man upp om mänskligheten.

 

[Hyacinth]

Hehe. Jag är en vettig man på flashback. Det är riktigt kul. Men man ska inte läsa där för mycket. Då ger man upp om mänskligheten.

Jag har alltid trott att du är kvinna
Men det är ju bra om det finns EN vettig man på Flashback.

 

[Luff]

Jag har alltid trott att du är kvinna
Men det är ju bra om det finns EN vettig man på Flashback.

Jag är kvinna. Men inte på flashback. Hehe.

 

[Hyacinth]

Jag är kvinna. Men inte på flashback. Hehe.

Ahhhhh

 

[Badger]

Hm... Jag tycker det är viktigare att inte skaffa barn om man inte vill ha, än skaffa barn om man vill? Sett till det eventuella barnets position.

Tänkte mer ur aspekten personlig lycka. Vi pratar ju ts inte om barn och det är ju inte helt säkert att en person som faktiskt vill ha barn blir en fantastisk förälder och likaså kan ju (enl inlägg ovan) en person som inte vill ha barn kunna bli en bra förälder. Så det är väl lite osäkert. Även om jag håller med egentligen.

Däremot är det väl rent statistiskt sagt (säkert massor av felkällor) att barnlösa i allmänhet är lyckligare än personer med barn. Vilket var vad jag ursprungligen tänkte skriva.

Om det inte finns felkällor kan man väl föreställa sig att det var fler ofrivilligt barnhavande än ofrivilligt barnlösa i populationen helt enkelt + att några frivilligt barnhavande blev lite chockade. Vem vet. Undersökningen är ju från USA har jag för mig så det borde väl kunna påverka den saken (med deras udda moral runt sex o preventivmedel och sexualundervisning i skolan.)