Drakar och enhörningar, del III

Status
Stängd för vidare inlägg.
Allt för att få sluta städa... :p.
vafalls?! Försöker du insinuera att min historia inte är så intressant genom att påstå att den skulle vara en ursäkt för att slippa städa?! Jag är förolämpad, min gode @Scata , svårt förolämpad och känner mig manad att kalla till duell för att försvara min heder i gryningen. Tyvärr har vi ingen gryning här just nu så om vi kan vänta till någon gång på våren vore det förträffligt.

Anyways... Min resa
Vi hade tänkt ta bil men pga halkvarningar så blev det tåg. Med fem (sex till en början men en ramlade av längs vägen) pigga dalmatiner, två stora utställningsburar och typ fyra väskor. På två personer. När man bokar tågresa med hund så borde de verkligen fråga hur stora hundar man har. Vi fick en sån där trång tvåsits-plats. Helt omöjligt att trycka in alla hundarna där. Som tur var fanns det lite plats att bre' ut sig. Inte mycket, mind you. Vi var drygt 18-20 hundar och 14 pers i vagnen på resan ner. Tur att vi alla kände varandra så vi kunde hjälpas åt. Liten prick skulle spendera helgen hos sin kullbror i Jokkmokk och skulle därför hämtas upp av hans matte i Murjek. Överlämningen gick problemfritt men fick höra sen att liten prick hade tjutit från det att vi lämnade av henne till ca 2-3 på natten... Bara första natten dock, sedan verkar hon ha upptäckt alla sätt man kunde jävlas med brorsan på (sno hans favoritben på hans favoritmatta, sno hans favoritplats och -kudde i soffan osv.). Vår tågresa var relativt händelselös i jämförelse, lång men händelselös...

Så anlände vi då till den stora staden. Jag, de fem dalmatinerna och deras uppfödare skulle spendera natten hos min mamma eftersom vårt sista minuten-beslut att ta tåget innebar att vi inte hunnit fixa boende på annat sätt. Vi kunde inte få tag på en stortaxi som hade plats för oss allihop (taxivärden ville skicka oss i två separata bilar, vilket skulle ha inneburit dubbel taxa och en jävla massa krångel). Så... från långfärdståget släpade vi packning och hundar genom Stockholms central (stor prick passade på att sätta sig och bajsa mitt framför ett av de där matställena som finns där) till pendeltåget. Upp på perrrongen just i tid till att hinna med tåget mot Västerhaninge. Väl på tåget kunde vi pusta ut lite, enda som hände var att stor prick spydde upp några koppelrester (troligtvis från det söndertuggade kopplet som liten prick fick skulden för i onsdags). Sen blev det buss... Det gick också över förväntan även om övriga resenärer nog tyckte att vi blockerade vägen litegrann. Till slut, och efter en ishal promenad uppför en brant backe, anlände vi hem till mamma och kollapsade vid köksbordet... [to be continued]
 
Jävla skit helvetes förbannade elände :cry: Min fina älskade syster som skulle få sitt första barn måste istället genomgå en abort... :cry: De var på ultraljud idag och barnet har inget skallben. :cry: Just nu känns allt bara skit....
 
Jävla skit helvetes förbannade elände :cry: Min fina älskade syster som skulle få sitt första barn måste istället genomgå en abort... :cry: De var på ultraljud idag och barnet har inget skallben. :cry: Just nu känns allt bara skit....
Fy så hemskt, extra sorgligt nu inför jul när man bara vill få glädjas, fast det hade ju varit extra sorgligt när som helst. :cry:
 
Anyways... Min resa
Vi hade tänkt ta bil men pga halkvarningar så blev det tåg. Med fem (sex till en början men en ramlade av längs vägen) pigga dalmatiner, två stora utställningsburar och typ fyra väskor. På två personer. När man bokar tågresa med hund så borde de verkligen fråga hur stora hundar man har. Vi fick en sån där trång tvåsits-plats. Helt omöjligt att trycka in alla hundarna där. Som tur var fanns det lite plats att bre' ut sig. Inte mycket, mind you. Vi var drygt 18-20 hundar och 14 pers i vagnen på resan ner. Tur att vi alla kände varandra så vi kunde hjälpas åt. Liten prick skulle spendera helgen hos sin kullbror i Jokkmokk och skulle därför hämtas upp av hans matte i Murjek. Överlämningen gick problemfritt men fick höra sen att liten prick hade tjutit från det att vi lämnade av henne till ca 2-3 på natten... Bara första natten dock, sedan verkar hon ha upptäckt alla sätt man kunde jävlas med brorsan på (sno hans favoritben på hans favoritmatta, sno hans favoritplats och -kudde i soffan osv.). Vår tågresa var relativt händelselös i jämförelse, lång men händelselös...

Så anlände vi då till den stora staden. Jag, de fem dalmatinerna och deras uppfödare skulle spendera natten hos min mamma eftersom vårt sista minuten-beslut att ta tåget innebar att vi inte hunnit fixa boende på annat sätt. Vi kunde inte få tag på en stortaxi som hade plats för oss allihop (taxivärden ville skicka oss i två separata bilar, vilket skulle ha inneburit dubbel taxa och en jävla massa krångel). Så... från långfärdståget släpade vi packning och hundar genom Stockholms central (stor prick passade på att sätta sig och bajsa mitt framför ett av de där matställena som finns där) till pendeltåget. Upp på perrrongen just i tid till att hinna med tåget mot Västerhaninge. Väl på tåget kunde vi pusta ut lite, enda som hände var att stor prick spydde upp några koppelrester (troligtvis från det söndertuggade kopplet som liten prick fick skulden för i onsdags). Sen blev det buss... Det gick också över förväntan även om övriga resenärer nog tyckte att vi blockerade vägen litegrann. Till slut, och efter en ishal promenad uppför en brant backe, anlände vi hem till mamma och kollapsade vid köksbordet... [to be continued]
Jag blundar, håller för öronen och gungar fram och tillbaka medans jag mässar... "jag vet inte vem det här är"... "jag vet ingen som kallar sig @Barret " .... "alls" .... "vojne vojne" ....
(samtidigt som jag ser allt det här hända och skakar av skratt...)
:rofl::rofl::rofl::rofl:
 
vafalls?! Försöker du insinuera att min historia inte är så intressant genom att påstå att den skulle vara en ursäkt för att slippa städa?! Jag är förolämpad, min gode @Scata , svårt förolämpad och känner mig manad att kalla till duell för att försvara min heder i gryningen. Tyvärr har vi ingen gryning här just nu så om vi kan vänta till någon gång på våren vore det förträffligt.
HA! Jag backar aldrig från en duell :devil: - so be it - duell i norrländsk gryning (aka våren).
Välj vapen o du Barriga granruska!
 
Det jobbigaste är att hon bor så långt bort... Hon skulle komma hit i jul men nu får vi se om hon orkar... :(
Usch så hemskt! Många styrkekramar till dig, din syster och er familj <3

HA! Jag backar aldrig från en duell :devil: - so be it - duell i norrländsk gryning (aka våren).
Välj vapen o du Barriga granruska!
Jag ska fundera på saken och återkommer till våren.

Såg på Qi att det har duellerats med luftballonger, om @Barret väljer luftballong så kan vi väl få komma och titta på? :bump::bump::bump:
Nä, inte luftballong. Barrträd föredrar att hålla rötterna stadigt i marken. Och nej @Scata , inte prickikorvar heller. Jag sa aldrig något om att duellera på liv och död... Eventuellt kan det bli något Jeopardy-liknande, men jag måste få tid att skaka av mig julen så förvänta dig inget nytt på den fronten innan tjugonde dag knut.
 
Förresten... Fortsättning på resan.
Efter att vi totaldäckat hemma hos mamma i några timmar så tvingade vi oss att vakna till såpass att vi hann duscha fem, inte så glada, hundar, se över packningen, handla frukost och något att ha på mässan och komma i säng på tok för sent igen. Jag hann även med att skära upp knogen på höger pekfinger med haken till en packlina...

Sedan upp kl 5 på lördag morgon, slänga i oss frukost och släpa två vagnar med packning samt fem pigga hundar till bussen, följt av pendeltåget, till mässan. Väl på mässan ockuperade vi fräckt en hel vägg och spred ut oss i ett totalt kaos. Sedan satte vi oss att vänta... och vänta. dalmatinerna var sist in i ringen och domaren var... well, skräckhistorierna var inte få ifall ni undrar. Dock tror jag att någon hade snott min och uppfödarens idé om att mata domaren med pepparkakor så hon blev snäll, för hon var faktiskt rätt trevlig, något som tydligen inte hör till vanligheterna. Dock var hon enormt snål med betygen. Alla utom en av våra hundar fick VG, uppfödarens championhane fick exc och CK men det var allt. Man kan väl säga att sett till tidigare resultat och så, så gick det nog bäst för mig och stor prick. Vi fick VG och blev tvåa i öppen klass, och slog därmed stor pricks kullsyster och moster. Jag hade velat tagga till henne lite då hon varit rätt tråkig i ringen de senaste utställningarna så dum som jag var hade jag tagit med korv och köttbullar (som hon annars aldrig får) plus att hon bantat lite innan... Hundskrället blev heltokig och tuggade sånär sönder alla mina fingrar i sin iver...

I grupperna gick det bättre. Jag slapp springa i uppfödarens grupp då stor prick är svartprickig och alla de andra var brunprickiga, så hon skulle inte ha passat in. Däremot fick vi springa i stor pricks pappas avelsgrupp... Som kom tvåa efter hennes mammas grupp. Anyway, efter det var det i princip över för stor prick medan jag fick hoppa in och handla en av liten pricks kullbröder när vi skulle in i stora finalringen (som även sändes på webb-tv). Dagarna innan hade vi slitit våra hår över vad vi skulle ha på oss då uppfödaren fått en galen idé om en typ bronsfärgad kavaj. Brons är inte på modet idag så till slut fick vi lösa det som så att två av oss fick vara helsvarta med scarves som i princip matchade de övriga tre kavajerna. Avelsgruppen fick en BIS-3-placering (superkul!!) och en stor gul rosett. Efter det var det dock över även för mig medan de övriga fyra gick in och snodde åt sig en BIS-3-placering även i uppfödargruppen. Så allt som allt gick det väl ändå rätt bra.

Vi hade tänkt hinna shoppa lite när vi ändå var där men allt hände så fort. I slutänden kom jag därifrån med ett nytt läderkoppel, en visselpipa och två blingiga nummerlappshållare (jag som planerat att shoppa lite snygga halsband och kanske några roliga leksaker m.m...). Sedan fick vi rusa ut med packning och allt eftersom arrangörerna uppenbarligen inte planerat så bra. Mässhallen stängde typ mindre än en halvtimme efter att finalerna var över :(. Så jag fick ingen chans att gå på toa eller byta om förrän vi satt på tåget igen.

Återigen hoppade vi på pendeln, vid det här laget verkade hundarna rätt vana och lade sig ner för att helt sonika blockera en stor del av framkomligheten för övriga i vagnen, på väg till centralen. Väl på centralen fick vi känna på hur det är att vara en cirkusakt. Folk stod helt fräckt och fotade hejvilt... Ett, något överförfriskad, karl kom fram och frågade hur många hundar det var, 12 eller 14? varpå jag svarade att det var 5 st. han ställde sig då och räknade dem!.. Sedan rusa till hissarna för att ta oss till perrongen. På vägen svängde en av hissdörrarna upp och klämde en av valparnas stackars små tassar så frågan är nu om hon bröt något. Såg inte så ut men hon har haft riktigt ont sedan dess. För att undvika något liknande när jag och de två jag höll i skulle på, bestämde jag mig för att öppna dörrarna för hand. Slutade med att jag slog i tumnageln på vänster hand så den slets av hela vägen in till nagelbädden... Så jag är rätt handikappad såhär två dagar efter. resten av resan löpte på fint. Vi hämtade upp liten prick i Murjek och sedan hem och däcka...

Så. Långt med nu har ni fått höra allt om vår resa :grin::sneaky:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp