Dopgåva till "gudbarn"

[Okeydokey]

Jag har precis blivit gudmor/fadder till en liten flicka. Hon har tre äldre syskon som jag känt hela deras liv. Jag kan inte gå in på detaljer, men familjen har inte mycket pengar och deras kontaktnät är mycket begränsat. Om ett par månader är det dags för dop och jag skulle vilja öppna ett fondsparande till flickan som dopgåva. Tanken är att jag sätter in kanske 2000:- till att börja med och sedan sätter in en mindre summa någon/några gånger per år. Problemet är att jag inte känner att jag har råd att göra likadant för de andra tre barnen, som jag inte är fadder åt. Jag har en nära relation till dem (de är fortfarande i förskoleåldern alla tre) och köper presenter och julklappar, men jag vill kunna göra ngt extra för mitt gudbarn. Tanken är inte att varje år skylta med att jag sätter in pengar, utan att jag ska förvalta pengarna själv och bara skriva ett slags gåvobrev till henne som hon får vid dopet, där jag skriver att jag startat ett litet sparande som jag kommer bidra till varje år tills hon är vuxen och får tillgång till pengarna. Att föräldrarna har tillgång till pengarna är av olika anledningar inte ett alternativ.

I dagsläget kommer inte de äldre syskonen förstå, men en dag i framtiden kan de ju komma att göra det. Inget av barnen har några sparpengar öht och kommer med stor sannolikhet inte heller att få det. Är det en dålig idé att särbehandla gudbarnet på det här sättet? Jag känner mig kluven!

 

[SaraXX]

Jag hade inte gjort det. Men väldigt fint tänkt!
Jag vet inte hur jag som förälder hade förklarat för mina barn att den ena har en massa sparpengar och den andra inte.

 

[krus]

Håller med! Fin tanke men blir nog typiskt obra i framtiden.

 

[Okeydokey]

Ni har förmodligen rätt! Frågan är om jag i stället ska starta ett sparande till alla barn tillsammans (och köpa en mer traditionell dopgåva). Men då misstänker jag att föräldrarna skulle kunna ta illa upp, ffa om de själva inte har tillgång till pengarna. Blir det väldigt dumt om jag som dopgåva till flickan ger ett fondsparande som ska delas lika mellan henne och syskonen i framtiden? Om man tänker att de rör sig om kanske 10000:- var i slutänden? Ett ytterligare problem är att det mycket väl kan komma att bli fler syskon med tiden...

 

[Eloise]

Är ett alternativ att sluta med presenter helt och öppna sparande åt alla barn?
säg att du hädanefter sätter in en slant till födelsedag och jul åt dem alla, men nu som doppresent sätter in en lite större summa åt fadderbarnet?

 

[Okeydokey]

Är ett alternativ att sluta med presenter helt och öppna sparande åt alla barn?
säg att du hädanefter sätter in en slant till födelsedag och jul åt dem alla, men nu som doppresent sätter in en lite större summa åt fadderbarnet?

Ett bra alternativ! Det tråkiga är att de här barnen får väldigt få presenter överlag, så jag har ofta varit den enda utanför familjen som kommit med något paket. Men man kan ju ge en mer symbolisk sak också så att det blir ett paket att öppna också.

 

[Springer]

Har de 3 äldre barnen någon fadder? Hur har de faddrarna gjort?

 

[Okeydokey]

Har de 3 äldre barnen någon fadder? Hur har de faddrarna gjort?

Det här de (samma). De har ingen kontakt öht idag.

 

[TinyWiny]

Jag skulle faktiskt inte se något fel med det. Min ena bror fick rika faddrar som sparade/gav ganska mycket pengar till honom. Inget jag någonsin har stört mig på på något sätt trots mycket fattig uppväxt och trots att vi aldrig har haft någon kärleksfull syskonrelation. Det var ändå mycket tydligt då de gav 50 kr i födelsedagspresent till övriga barn medans han fick 200 kr (mycket pengar på 70-talet, även 50 kr var mycket då). Jag ser så mycket hellre ett sparande än att köpa för köpandets skull.

Du behöver ju inte heller påtala för övriga familjen att du fortsätter med sparandet utan det kan bli en trevlig överraskning för barnet när hen är vuxen.

Det blir oavsett aldrig helt rättvist hur man än vänder och vrider på det.

 

[Okeydokey]

Jag skulle faktiskt inte se något fel med det. Min ena bror fick rika faddrar som sparade/gav ganska mycket pengar till honom. Inget jag någonsin har stört mig på på något sätt trots mycket fattig uppväxt och trots att vi aldrig har haft någon kärleksfull syskonrelation. Det var ändå mycket tydligt då de gav 50 kr i födelsedagspresent till övriga barn medans han fick 200 kr (mycket pengar på 70-talet, även 50 kr var mycket då). Jag ser så mycket hellre ett sparande än att köpa för köpandets skull.

Du behöver ju inte heller påtala för övriga familjen att du fortsätter med sparandet utan det kan bli en trevlig överraskning för barnet när hen är vuxen.

Det blir oavsett aldrig helt rättvist hur man än vänder och vrider på det.

Tack för input! Precis, det blir inte rättvist och jag tänker att jag hellre gör någonting för någon än ingenting. Samtidigt bryr jag mig mycket om alla dessa barn och tankarna snurrar mkt kring hur jag bäst kan hjälpa dem utan att föräldrarna ska känna sig förolämpade.

Jag tänker att ekonomisk hjälp förstås inte är det viktigaste sättet att stötta dem på, men att en liten extra slant som start på livet som vuxen, som kanske kan betala ett körkort t ex, ändå kan göra skillnad. Problemet är att de kanske blir ytterligare två, tre eller fyra barn i syskonskaran inom några år och då har jag inte möjlighet att ge en betydande summa till alla barn. Jag har några månader på mig att vända och vrida på detta innan det är dags för dopet som tur är...

 

[TinyWiny]

Tack för input! Precis, det blir inte rättvist och jag tänker att jag hellre gör någonting för någon än ingenting. Samtidigt bryr jag mig mycket om alla dessa barn och tankarna snurrar mkt kring hur jag bäst kan hjälpa dem utan att föräldrarna ska känna sig förolämpade.

Jag tänker att ekonomisk hjälp förstås inte är det viktigaste sättet att stötta dem på, men att en liten extra slant som start på livet som vuxen, som kanske kan betala ett körkort t ex, ändå kan göra skillnad. Problemet är att de kanske blir ytterligare två, tre eller fyra barn i syskonskaran inom några år och då har jag inte möjlighet att ge en betydande summa till alla barn. Jag har några månader på mig att vända och vrida på detta innan det är dags för dopet som tur är...

Jag tror att det viktiga är att föräldrarna inte känner sig omyndigförklarade eller överkörda. Jag kan inte tänka mig att de gör det om barnet (eller barnen) när hen blir vuxet får tillgång till ett konto som kan ge vuxenlivet en lite bättre start som hen/de inte visste om förut. Däremot om de uppfattar det som att du ger för att du ser ner på deras fattighet om du hänger med på hur jag menar, att de inte får tillgång till ett konto de vet om under barnets uppväxt kan det bli dumt. Är det en studentpresent så är det liksom medans om det blir tydligt att du sparar till deras barn och de inte får tillgång till kontot just för att de är fattiga och du är rädd att de tar ut pengarna så kan det bli väldigt fel.

Nu vet jag inte vilka summor du tänker spara eller förädlarnas förmåga att tjäna egna pengar men det kan bli dumt om det finns mycket pengar i barnet/barnens namn. Föräldrarna kan med hänvisning till det bli nekade hjälp av samhället. Just därför kan det också vara bra att pengarna dyker upp som en överraskning när det är dags att flytta hemifrån så de får bli den guldkant du har tänkt och slipper gå till mat och hyra för familjen.

De som min bror fick som faddrar visste inte och fick heller aldrig veta under vilka fattiga förhållanden vi växte upp. Det handlade om oförmåga att prioritera för mina föräldrar, inte om dåliga inkomster i sig.

 

[Okeydokey]

Jag tror att det viktiga är att föräldrarna inte känner sig omyndigförklarade eller överkörda. Jag kan inte tänka mig att de gör det om barnet (eller barnen) när hen blir vuxet får tillgång till ett konto som kan ge vuxenlivet en lite bättre start som hen/de inte visste om förut. Däremot om de uppfattar det som att du ger för att du ser ner på deras fattighet om du hänger med på hur jag menar, att de inte får tillgång till ett konto de vet om under barnets uppväxt kan det bli dumt. Är det en studentpresent så är det liksom medans om det blir tydligt att du sparar till deras barn och de inte får tillgång till kontot just för att de är fattiga och du är rädd att de tar ut pengarna så kan det bli väldigt fel.

Nu vet jag inte vilka summor du tänker spara eller förädlarnas förmåga att tjäna egna pengar men det kan bli dumt om det finns mycket pengar i barnet/barnens namn. Föräldrarna kan med hänvisning till det bli nekade hjälp av samhället. Just därför kan det också vara bra att pengarna dyker upp som en överraskning när det är dags att flytta hemifrån så de får bli den guldkant du har tänkt och slipper gå till mat och hyra för familjen.

De som min bror fick som faddrar visste inte och fick heller aldrig veta under vilka fattiga förhållanden vi växte upp. Det handlade om oförmåga att prioritera för mina föräldrar, inte om dåliga inkomster i sig.

Jag kommer definitivt att spara i eget namn oavsett. Det är en ganska komplicerad historia kring denna familj som inte primärt rör ekonomisk utsatthet även om det är en pusselbit s a s. Jag funderar på om jag inte ska göra så att jag startar ett sparande till alla barn gemensamt och ser tiden an. Det händer ju en del på 18-20 år. Kanske kan jag i slutänden ge t ex körkortsbidrag till allihop, kanske får jag nöja mig med att ge ett startkapital till min guddotter. Oavsett är det nog en god idé att inte "annonsera" sparandet i förväg utan välja en annan dopgåva.

 

[TinyWiny]

Jag kommer definitivt att spara i eget namn oavsett. Det är en ganska komplicerad historia kring denna familj som inte primärt rör ekonomisk utsatthet även om det är en pusselbit s a s. Jag funderar på om jag inte ska göra så att jag startar ett sparande till alla barn gemensamt och ser tiden an. Det händer ju en del på 18-20 år. Kanske kan jag i slutänden ge t ex körkortsbidrag till allihop, kanske får jag nöja mig med att ge ett startkapital till min guddotter. Oavsett är det nog en god idé att inte "annonsera" sparandet i förväg utan välja en annan dopgåva.

Det tycker jag låter som en mycket bra idé

 

[Asko]

Jag kommer definitivt att spara i eget namn oavsett. Det är en ganska komplicerad historia kring denna familj som inte primärt rör ekonomisk utsatthet även om det är en pusselbit s a s. Jag funderar på om jag inte ska göra så att jag startar ett sparande till alla barn gemensamt och ser tiden an. Det händer ju en del på 18-20 år. Kanske kan jag i slutänden ge t ex körkortsbidrag till allihop, kanske får jag nöja mig med att ge ett startkapital till min guddotter. Oavsett är det nog en god idé att inte "annonsera" sparandet i förväg utan välja en annan dopgåva.

Detta tycker jag låter som en bra idé! Och så blir det en trevlig överraskning för barnen i framtiden också

 

[julgrisen]

Jag kommer definitivt att spara i eget namn oavsett. Det är en ganska komplicerad historia kring denna familj som inte primärt rör ekonomisk utsatthet även om det är en pusselbit s a s. Jag funderar på om jag inte ska göra så att jag startar ett sparande till alla barn gemensamt och ser tiden an. Det händer ju en del på 18-20 år. Kanske kan jag i slutänden ge t ex körkortsbidrag till allihop, kanske får jag nöja mig med att ge ett startkapital till min guddotter. Oavsett är det nog en god idé att inte "annonsera" sparandet i förväg utan välja en annan dopgåva.

Vilken fin idé!

 

[Derivata]

Jag kommer definitivt att spara i eget namn oavsett. Det är en ganska komplicerad historia kring denna familj som inte primärt rör ekonomisk utsatthet även om det är en pusselbit s a s. Jag funderar på om jag inte ska göra så att jag startar ett sparande till alla barn gemensamt och ser tiden an. Det händer ju en del på 18-20 år. Kanske kan jag i slutänden ge t ex körkortsbidrag till allihop, kanske får jag nöja mig med att ge ett startkapital till min guddotter. Oavsett är det nog en god idé att inte "annonsera" sparandet i förväg utan välja en annan dopgåva.

Låter som en jättebra idé! Sedan om det kommer fler syskon kan ju sparandet förlängas.

 

[BornAgain]

Vilken underbar, omtänksam Gudmor du är!

Tack

 

[Thaliaste]

Jag kommer definitivt att spara i eget namn oavsett. Det är en ganska komplicerad historia kring denna familj som inte primärt rör ekonomisk utsatthet även om det är en pusselbit s a s. Jag funderar på om jag inte ska göra så att jag startar ett sparande till alla barn gemensamt och ser tiden an. Det händer ju en del på 18-20 år. Kanske kan jag i slutänden ge t ex körkortsbidrag till allihop, kanske får jag nöja mig med att ge ett startkapital till min guddotter. Oavsett är det nog en god idé att inte "annonsera" sparandet i förväg utan välja en annan dopgåva.

Tycker du landade i ett jättebra förslag, att låta det vara gemensamt och se vad som händer. Både i hur många barn det till slut blir och hur mycket pengar det blir, och hur relationen då är till dig och guddotter och de övriga barnen i familjen.

Nu verkar det inte längre vara aktuellt men jag säger ändå att jag absolut inte öppet skulle spara så mycket extra till bara ett av barnen. Nu var inte gudföräldrar något vi körde så hårt på eller ens pratade om i min släkt, och det var en annan relationsfaktor som var gällande hos oss, men jag kunde som barn aldrig riktigt förstå varför mitt syskon "var utvald" till att få så mycket mer, även om jag accepterade att det var så det var. "Att livet inte är rättvist" var naturligt för oss som barn, men det ständiga favoriserandet av ett specifikt syskon från en del av släkten var något annat som är väldigt svårt att tolka som (litet) barn. Om du om 18-20 år fortfarande kommer fram till att det är enbart hon som ska få pengarna så är det en helt annan sak, och hennes syskon har en annan möjlighet att förstå det utifrån er särskilda relation. (Även om jag personligen fortfarande har lite svårt för tydlig favorisering av ett syskon i en barnaskara, men det är en annan sak. När de alla är vuxna kan de hantera det på ett annat sätt.)

Sen tänker jag också att du hamnar i en knepig sits om du skulle bli tillfrågad om att bli gudmor åt fler barn. Nej, du gör rätt i att spara men inte annonsera det nu utan avvakta

 

[MiaMia]

Ser en anledning till att inte berätta om sparandet när det sker i ditt namn. Du vet inte vad som händer innan barnet är 18. I värsta fall kan du hamna i en situation där du är tvungen att förbruka dina sparpengar och då är ju detta formellt sett också ditt. En liten risk men OM barnet vet att det ska finnas ett sparande som sedan inte finns så blir det väldigt tråkigt.

 

[Okeydokey]

Tack för all input allihop! Jag har faktiskt gjort så att jag redan startat ett ISK-sparande efter att ha rådgjort med min bankkvinna. Det är i mitt namn, men jag har låtit min familj veta vem/vilka pengarna ska gå till om ngt skulle hända mig. Mina egna barn har redan olika former av sparande och är i jämförelse med dessa barn födda med silversked i mun och många släktingar som bryr sig om dem.