Man får även skilja på kall-, varm- och fullblod eftersom de både växer och utvecklas olika fort och tränas olika. Att visas på 3-års är ingen större belastning med lite träning innan som löshoppning, alla behöver inte visas under ryttare heller så det kan man stryka helt om man vill. Det viktiga som jag ser det är att låta unghästen vila både fysiskt och psykiskt efteråt och smälta sina intryck innan man fortsätter utbilda.
Min ena häst som lånades ut och som jag hämtade hem var spöad så hon var blodig, hade ärr efter sporrar, halt och med problem resten av livet efter den misshandel hon hade utsatts för även om det blev mycket bättre med tiden. Hon höll inte på att svimma efter två år om hon råkade göra något fel när jag red för instruktör och hon slutade springa på bakbenen med ett rusande hjärta när jag skulle rida en volt i galopp. Jag kunde vifta bort en fluga utan att hon trodde jag skulle slå henne.
Han "tränar" fortfarande både hästar och ekipage.
Ärren efter piskrappen bar hon resten av livet, både på kroppen och mentalt, ibland kunde hon nästan segna ner i gången av någon flashback utan att jag visste vad som utlöste det, men var jag snabb att leda fram henne ett par steg släppte det. Vi fick ändå många roliga år tillsammans och visst hade vi diskussioner ibland men aldrig med våld, vi var varandras trygghet och gick genom både eld och vatten om det behövdes.