det här med sönderavlade raser

[liloleo]

Sv: det här med sönderavlade raser

Han är en av få rottisar som haft 90p i skyddet haft 94 i spår över 80p i lydnad inte så illa med en sån grön förare som jag är. Med den hunden tar du dig till VM med en bra förare så hunden sätter inte gränserna i detta fall utan föraren.

det var bara en parantes, en liten tankeställare har absolut ingenting att säga om rottis dom jag träffat är bla fredriks nora och en utav mina mentorer´s rottisar och dom är har varit trevliga,

men tycker du att du har något att tillföra aveln så är det bara att gratulera till en bra hund, där det inte var så lysande poäng var på rottissm-05 det är det jag sett har ej haft något intresse att se något mer

 

[liloleo]

Sv: det här med sönderavlade raser

Jo det ska jag tala om för dig han har saker som många rottisar saknar o det är för det första en väldigt sund hund lite mindre typ som håller bättre för bruks, han har ett temprament som jag aldrig sett en Rottweiler haft innan vilket är kanon till brukshundar sen en kamplust man får också leta långt efter sen ett fint aggressions paket. Men framförallt så har han en av knapp han kan slappa hemma med vem som helst aldrig nåt tjafs en rak o ärlig hund. Ja de som träffat han säger att han är nog den bästa Rottweiler dom sett.

Tikar ser man väldigt ofta bara IPO/BHPI på
speciellt när det gäller utställning.

det är riktigt, men det är mestadels så på brukssidan oxså, ska man vänta på att tiken skall ha meriter såsom schh 3, ipo 3, sbch så hinner tiden rinna iväg, och risken för komplikationer är större, och det vill man väl knappast utsätta sin hund för,

men nu är det så att detta tar för mycket av min tid, på bekostnad av mina hundar hästar och barn och jag har ett par stycken som kräver sitt om dagarna:smirk:

men jag hoppas diskussionerna fortsätter inte för att problem kommer lösas här, olika åsikter har vi alla och det är bra!!,

 

[PIRU]

Sv: det här med sönderavlade raser

Att inte poängen var dom bästa på SMet är jag fullt medveten om men om du var där och kolla så skulle du fårstått varför alla hundar fick dåliga skyddspoäng för sämre figurant får man leta efter. Nu skyller jag inte enbart på Figgen utan vi var helt enkelt inte färdiga med skyddsarbetet helt enkelt inte nog genom arbetat. Men Spår poängen där är 94p inte så illa. i IPOIII fick viu högre poäng då hunden är mer genom arbetad i skyddet o då funkar han också i alla faser. och IPOIII så höjs ju nivån för bedömningen ändå fick vi mer poäng.

Men som jag sa med en mer erfaren hundförare skulle man komma mycket längre, att vi inte fick max poäng är långt ifrån hans fel utan mitt.

Sen är Piru som Mrsscabtree sa en mycket driftstark hund som är helt otroligt stark i miljö. Klättrar i lodrätta stegar går på alla underlag. och funkar lika bra i skyddet vart vi än kör det och det är det över huvudtaget få hundar som gör.

 

[Jadzia]

Sv: det här med sönderavlade raser

Om vi nu ska gå in och diskutera Piru specifikt så kan jag säga att hans styrkor ligger där Rottweilerrasen brister idag. Rasen dras med ökande rädslor, nerver som ligger mer utanpå än inuti, feghet, skärpa i övermått, brist på arbetslust, dåliga gripanden och allmän obalans eller, alternativet, en "död" hund som är slappare än den värsta Bullmastiff.

Det Piru kan tillföra är inga 300 poäng i IPO eller någon SUCH-titel, men han har en mentalitet som tyvärr blir mer och mer sällsynt. Piru är en aktiv och vaken hund helt i avsaknad av rädslor. Han är miljöstark, icke ljudkänslig och avreagerar på ett högst önskvärt sätt. Det här är en hund som orkar och som håller ihop. Det finns inget stressigt eller nervigt i honom. Hunden är tillgänglig och social. Blir han hotad gör han tack och lov inte som så många andra rottisar och går igång i skärpa/biter utan med den här hunden undersöks det första och bits sedan. Då handlar det dessutom om reella hot och inget som bara är upplevt av hunden som hotfullt. För att vara Rottweiler är han dessutom väldigt samarbetsvillig. Rent arbetsmässigt ligger han trots sina "dåliga resultat" ändå i toppskiktet. Du hittar inte så många rottisar i IPO III eller Ekl bruks. De flesta duger helt enkelt inte.

Nu är inte Piru en perfekt Rottweiler. Han brister lite exteriört, men det är egalt i dagsläget. Alltför länge har exteriören fått styra aveln och vill man få till en ordentligt arbetshund igen måse man ge avkall på det estetiska. Om en hund är snygg eller inte ska komma sist på listan. Man skulle också kunna önska bättre bett/gripanden men sett till rasen så finns det sällan bättre att tillgå.

För att återgå till den egenrella diskussionen om Schäfrar så är man mer än lovligt blind om man påstår att det bara finns en enda variant av Schäfern idag. Till och med en treåring kan se att rasen är delad och kommer så förbli tills utställningsfolket inser att rasstandarden finns där för att säkerställa en optimal arbetsexteriör och inte för att avgöra vad som är estetiskt tilltalande. En utställningschäfer har långt ifrån optimal arbetsexteriör och mentaliteten lämnar en del att önska. Tittar man rent historiskt så är bruksschäfern grunden ur vilken utställningsvarianten utvecklat sig som en avart någon gång på 70-, 80-talet och framåt. Schäfern var en gång en enda, ringfolket gjorde den till två.