Det här med byteshandel och bytesmedvetenhet?

[Elegant machinery]

Läste tråden om valpen som åt bajs och tänkte på vår valp Ivar. Han är oftast ovillig att släppa saker och vi håller på att öva på loss genom att träna med två likvärdiga leksaker där den ena är rolig och den andra "dör", och det är ju en hyfsat skojjig lek tycker han.

Problemet kommer när det är saker som tycker är betydligt mer värdefulla än en leksak, t.ex. en klöv efter tränat spår. Vi vill att han ska vara bytesmedveten och värdera klöven väldigt högt i sin roll som framtida eftersökshund, men redan nu vid 6 månader så morrar han åt oss och försöker att moffa i klöv eller skinn så mycket det bara går i munnen och vägra släppa det. Att byta mot skinka, små köttbitar eller dyl är bara att glömma. Det enda som går är att byta mot matskålen med middagsmat, men även där är han medveten om att om han byter så blir han av med klöven, så han hetsäter middagen och springer sen tillbaka och letar efter sin klöv. Jag försöker låta glad och kvittrig på rösten, men han genomskådar det direkt.

Hur kan vi fortsätta träna för att inte få problem i framtiden?

Jag vill helst inte byta mot en annan klöv för han försöker äta upp den så fort det bara går, och jag vill inte att en benbit sätter sig på tvären i tarmen.

 

[Åsa A]

Skulle det funka att byta mot något annat "köttigt", typ köttiga broskben eller liknande, som är ofarliga att tugga på?

Får han in vanan att frivilligt lämna ifrån sig klöven mot något riktigt gott så kan man förmodligen så småningom byta till något med lite mindre värde (köttbullar, skinka etc) när beteendet är befäst och sen då och då stärka upp värdet igen med hjälp av något riktigt gott köttigt ben eller liknande.

 

[Elegant machinery]

@Åsa A Absolut värt ett försök! Jag får försöka spara mer slaktrester nästa gång

 

[animalasia]

Läste tråden om valpen som åt bajs och tänkte på vår valp Ivar. Han är oftast ovillig att släppa saker och vi håller på att öva på loss genom att träna med två likvärdiga leksaker där den ena är rolig och den andra "dör", och det är ju en hyfsat skojjig lek tycker han.

Problemet kommer när det är saker som tycker är betydligt mer värdefulla än en leksak, t.ex. en klöv efter tränat spår. Vi vill att han ska vara bytesmedveten och värdera klöven väldigt högt i sin roll som framtida eftersökshund, men redan nu vid 6 månader så morrar han åt oss och försöker att moffa i klöv eller skinn så mycket det bara går i munnen och vägra släppa det. Att byta mot skinka, små köttbitar eller dyl är bara att glömma. Det enda som går är att byta mot matskålen med middagsmat, men även där är han medveten om att om han byter så blir han av med klöven, så han hetsäter middagen och springer sen tillbaka och letar efter sin klöv. Jag försöker låta glad och kvittrig på rösten, men han genomskådar det direkt.

Hur kan vi fortsätta träna för att inte få problem i framtiden?

Jag vill helst inte byta mot en annan klöv för han försöker äta upp den så fort det bara går, och jag vill inte att en benbit sätter sig på tvären i tarmen.

En bra eftersökshund behöver inte vara bytesmedveten, så det hade jag inte premierat. En eftersökshund älskar arbetet och behöver inte vara så intresserad av ”resultatet” dvs kroppen.

Hunden får ju absolut inte få för sig att viltet är mitt och vakta, tänk om det är ett skadat vilt som måste avfångas med ett skott eller kniv, då måste hunden vara lydig och kunna stanna eller lägga sig på kommando för att kunna kopplas upp. Vid eftersök av vildsvin är en lydig och uppmärksam hund helt avgörande för att hunden inte skall falla offer för grisar som gärna lägger sig i bakhåll för att försvarar sig.

Om din hund hade varit min, hade jag avdramatiserat slutet. Göm klöven, uppe i ett träd dit valpen inte når, och när valpen markerar och visar att den hittat slutet. Beröm lite lagom och gå hem. Klöven hämtar du sedan, utan hunden.

 

[Elegant machinery]

@animalasia Intressant synvinkel, i de eftersökskurser vi gått har de gått har bytesmedvetenheten alltid lyfts som något positivt. Inte till den grad att hunden blir arg och försvarar bytet mot föraren såklart, men att den låser på viltet och inte lämnar det efter att det har blivit avfångat. Vår förra hund värderade viltet väldigt högt, men det var aldrig problem att gå fram och avfånga med kniv eller kalla in honom för att kunna skjuta avfångsskott. Däremot ville han alltid lugga hårt och ordentligt, och nåde om någon annan kund kom fram till "hans" vilt.

Att avdramatisera spårslutet kan också vara något att pröva, just nu varvar han upp och blir superexalterad bara vi tar fram spårlinan så vi kan absolut testa att ta det lite mer med en axelryckning.

 

[Wingates]

Det går inte att träna in loss utan byteshandel få?
Jag har delvis lärt in det med krav/"obehag" men det är ju på leksaker.

Det viktiga har dock varit då att det inte är så att man alltid blir av med grejen utan man kan få den igen.
Dvs om nu klöven har så högt värde - lära in loss men att man ibland får den en stund till? Eller han kommer gluffsa i sig den oavsett? Tänker om ätandet är för att förhindra att någon ska sno den sas.
Jag har ju bara haft problem med loss när det gäller leksaken iom hög kampdrift jag vet inte om detta hjälper dig ett dugg

 

[animalasia]

@animalasia Intressant synvinkel, i de eftersökskurser vi gått har de gått har bytesmedvetenheten alltid lyfts som något positivt. Inte till den grad att hunden blir arg och försvarar bytet mot föraren såklart, men att den låser på viltet och inte lämnar det efter att det har blivit avfångat. Vår förra hund värderade viltet väldigt högt, men det var aldrig problem att gå fram och avfånga med kniv eller kalla in honom för att kunna skjuta avfångsskott. Däremot ville han alltid lugga hårt och ordentligt, och nåde om någon annan kund kom fram till "hans" vilt.

Att avdramatisera spårslutet kan också vara något att pröva, just nu varvar han upp och blir superexalterad bara vi tar fram spårlinan så vi kan absolut testa att ta det lite mer med en axelryckning.

Ja, det finns olika skolor, men jag tänker att din hund visar redan tillräckligt intresse och behöver inte tändas mer.

 

[AraSlei]

Kan du ”hjärntvätta” in ett loss på andra saker, där han alltid får tillbaka det han släppt flera gånger innan ni till slut tar det och byter med något supergott? Tänker att man börjar med mindre värdefulla saker då så klart

Jag gör ofta så med Finn, han hade mycket bytesmedvetenhet som valp, men det är nästan helt borta nu. Varje gång han har tuggben, köttben eller andra smaskiga grejer så ber jag honom att släppa det åtminstone ett par gånger, bara för att ge tillbaka det direkt. Nu släpper han allt utan att blinka, även supersmarriga saker som små köttbitar som hade varit enkla att svälja i stället för att lämna ifrån sig.