Det här inlägget handlar om abort

[Xantippa]

Sen fyller jag ut med lite text och mellanrum så att folk som inte vill slipper läsa...
Vad ska jag mer skriva här uppe? Jag är så jäkla förbannad!



Jag har via kringelkrokar fått reda på att min lilla-lillasyster ska göra abort. Nu i veckan!

Hon är nyinflyttad till en stad och känner inte så många. Hon har inget större socialt nätverk eller direkta kompisar i sin nya stad. Så hon ska göra det helt själv. Hur kommer hon må efter det?? Vem ska stötta henne om hon behöver gråta och har ont?

Men det sjuka är... Jag vill bara dumförklara henne. Hon har blivit gravid för att testa att hon verkligen KAN bli med barn För mig känns det helt ofattbart och jag vet inte om jag vill kräkas, slå eller gråta.

Den dumma jävla ungen. Vad hände om ett år? Ska hon de testa om hon kan bli gravid efter TVÅ aborter, eller om tre år kanske hon måste testa om hon kan bli gravid efter TRE aborter. Eller vad???

Hon vet inte ens vilken vecka hon är i och det ska säkerställas med ultraljud. Mina egna UL flimrar förbi mina ögon. Vårt första UL som var helt magiskt. Vi fattade inte ens att jag var gravid och så sprattlade det en liten unge där i magen... Vi var så glada och häpna. Hon ska göra samma sak men för en helt annan anledning Allt känns så grymt.

Men hon är vuxen och myndig. Mest av allt vill jag bara ringa till mamma och be henne skälla ut syrran. Men det kan jag väl inte göra? Gör jag rätt som bara kniper och låtsas som ingenting? Vår mamma ska jag väl ändå inte dra in. Eller ska jag? Det enda som håller emot är att det nog inte är okej

Fan fan fan fan...

 

[Snuffsan]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Den där dumma ungen? Du skriver att hon är myndig, dvs minst 18 år.

Nej du har ingen rätt att skälla eller att dra in er mamma i det här. Hennes graviditet har ingenting att göra med din, önskade, graviditet. Du har fått höra på kringelkrokar om aborten så hur har du mage att påstå att hon blivit gravid för att testa? Hur vet du det!!

Lägg ner, tänk om och om du klarar det så stötta din syster. Klarar du inte det utan fortsätter att skuldbelägga henne så håll dig långt ifrån henne.

 

[turbofling]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Kan bara halla med Snuffsan.
Om din syster valt att inte berätta ngt om det sa lat henne vara.

 

[TinyWiny]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Om du inte har fått höra det av henne så hur kan du då med någon större säkerhet veta att hon frivilligt har blivit gravid för att testa om hon kan bli gravid? Vad säger att hon inte är djupt olycklig och att preventivmedlen har fallerat?

När jag fick missfall så sa många att de hade hört att jag hade gjort abort. För mej som ville ha barnet var det som att få ett slag i ansiktet.
Med detta vill jag säga att om du inte har hört det ifrån henne själv så tro inte en massa.
Om du har bra kontakt med din syster så hade hon själv berättat att hon var gravid och har hon inte gjort det så har du inte med det att göra.

Behöver hon stöd av dej så hör hon säkert av sig till dej men jag gissar att med din inställning som hon säkert vet, så lär hon aldrig berätta om vare sig aborten eller orsaken till att hon blev gravid.

Döm inte, du vet inte.

 

[Xantippa]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Jag förstod att den största frågan i denna tråd skulle bli "sanningshalten" i det jag hört. Men då måste jag väl skriva det då: Jag har själv läst vad hon skrivit.

Finns det verkligen ingen annan som förstår att jag har ont i magen som kan skriva här? Jag behöver få lufta det. Jag är arg, ledsen och upprörd.

 

[Xantippa]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Ja det är därför jag skriver anonymt. Jag har ingen att prata med. Jag kan inte prata med någon. Ändå mår jag dåligt. Jag behöver prata av mig

Jag kan ju inte prata med någon jag känner eftersom jag inte vill att det ska komma ut så klart... Ingen som förstår det? Att jag behöver fräsa ur mig det.

ANONYMT! Det påverkar ju inte henne på något vis. Eller hur????

 

[vindvissla]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Du jamfor med din graviditet. Du ville ha barnet, hon vill uppenbarligen inte ha sitt. Om ni har en bra relation kanske hon kommer och pratar med dig anda?

Om det ar sa att hon har provat for att se om hon kunde bli gravid maste hon vara ratt korkad, vad sager att det gar igen bara for att det gick en gang?

 

[Snuffsan]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Nej jag kan inte förstå att du är arg på din syster. Hon är vuxen, det är hennes val. Du sätter likhetsteckan mellan din graviditet och hennes abort. Därmed anklagar och skuldbelägger du henne.

Och största frågan är inte alls sanningshalten utan din inställning till din systers liv.

 

[Hiddeous]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Nej jag kan inte förstå att du är arg på din syster.

Det hade jag varit. Gud så dumt. En 18-åring borde fatta bättre.

 

[Calazirya]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Jag har förståelse för att du känner som du gör, faktiskt.

Du känner ju även innerst inne att det är fel att kontakta er mamma, din syster räknas som vuxen och det är hennes beslut om abort. Men som sagt jag har förståelse för att du reagerar på din systers handling..

 

[Xantippa]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Tydligen har vi ingen bra relation

Jag är orolig för henne. Den personen det kommer via är inget självklart val.

Jag vet inte om det är för att hon tar så jäkla lätt på det som hon säger eller att hon helt enkelt inte törs. Jag är orolig för hur hon kommer att må efteråt. Mår hon inte dåligt är det fine, men tänk om hon INTE gör det och inte törs vända sig till någon?? Ska hon sitta där ensam. Sen sitter jag och vet om det och inte gör något... Jag bara skrattar och låtsas som ingenting. Det känns också helt ruttet. Men samtidig hennes val och det måste jag respektera!? För det måste jag väl? Det är ju där förnuft och känsla går isär. När vet man att man måste "bryta sig in"? När vet man att det är dags? Det finns folk som mår oändligt dåligt. Hur vet jag om hon kommer att tillhöra en av dem? Är det alltid upp till var och en och signalera om hur dåligt man mår? Finns det verkligen inget ansvar från andra bara för att en person är myndig? Jag känner mig samtidigt flak. Jag har fått reda på det här nyss och därför virvalr det 1000 tankar som jag inte kan ta upp med någon...

 

[Xantippa]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Jag tycker att situatonen känns helt absurd. Så här trodde jag inte att det var mellan oss. Men tydligen. Jag känner lite: Ja ja, nu vet jag det... (Att vi bara är ytliga och glättiga med varandra)

 

[Hiddeous]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Finns det verkligen inget ansvar från andra bara för att en person är myndig?

Det låter ju som rent tonårstrots från hennes sida, antaget att det stämmer att hon ville testa om det verkligen funkade. Det är ju som att be om att bli dömd. Visst, vem har inte förundrats över hur liv blir till, men de flesta av oss skulle ha tänkt ett steg till. Problemet med den där åldern är att ungdomarna bara är vuxna när det passar dem, barn när är mer lägligt. Hon lär ju knappast försörja sig själv, till exempel. Som mor hade jag blivit redigt irriterad. Men jag tycker inte att du behöver bry dig om ifall hon hade mår dåligt eller inte. Det är hennes bekymmer och läxa.

 

[Kimz0r]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Vårt första UL som var helt magiskt. Vi fattade inte ens att jag var gravid och så sprattlade det en liten unge där i magen... Vi var så glada och häpna. Hon ska göra samma sak men för en helt annan anledning Allt känns så grymt..

Din graviditet har ABSOLUT INGENTING att göra med hennes. Ja, hon gjorde kanske ett mindre genomtänkt val, men du kan inte applicera dina känslor på de val hon gör och konsekvenserna därav. Du liksom förutsätter att hon kommer att må skit för att du skulle ha mått skit om du gjort abort. Det går inte. Ser du inte det?

Du måste även inse att din syster är myndig och VUXEN och att du inte har några som helst rättigheter att dra in era föräldrar i något som inte angår dem och, som det verkar, angår dig ännu mindre. Vill hon ha ditt stöd så är det rimligt att anta att hon frågar dig: har hon inte berättat om det här för dig så vill hon sannolikt inte att du ska veta heller. M.a.o. borde du lämna henne i fred.

 

[Xantippa]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Men jag tycker inte att du behöver bry dig om ifall hon hade mår dåligt eller inte. Det är hennes bekymmer och läxa.

Det är den biten som är så svår att släppa... Jag har ju själv mått så jävla piss. Jag önskar att någon hade hjälpt mig då. Det slutade ju bara med att botten blev nådd och det tog ett par år att klättra upp igen. Känns sjukt att bara sitta och se på. OM hon nu skulle må dåligt. Kanske gör hon det inte alls och då är det som sagt inte så mycket att bekymra sig över... Men OM (åt andra hållet) så är det ju en jäkligt dum sak att "leka" med...

Ja man får anta hur mycket man vill och behöver inte vara PK heller... Helt onödigt eftersom jag skriver själv utan någons inblandning och det är meningen det också. Hade jag kunnat prata med någon så...

 

[Kimz0r]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Det finns en alltid en jäkla massa OM, och att agera på dessa OM kan ibland göra mer skada än nytta.

 

[TinyWiny]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Jag förstod att den största frågan i denna tråd skulle bli "sanningshalten" i det jag hört. Men då måste jag väl skriva det då: Jag har själv läst vad hon skrivit.

Finns det verkligen ingen annan som förstår att jag har ont i magen som kan skriva här? Jag behöver få lufta det. Jag är arg, ledsen och upprörd.

Med skrivit menar du på en blogg eller dylikt? Vad är sanningshalten i en blogg? Skriver verkligen alla sanningen där eller är den ofta förskönad, förskonande, tillsnyggad osv.?
Om det nu är så att det är sant så ja, då är det hemskt, ur din synpunkt men även ur min. Jag kan mycket väl förstå att du jämför med dina egna graviditeter för vi har ju bara våra egna referens ramar. Men tänk så här, hon är inte du, det är inte du som gör det här eller utsätter dej för detta.
Det är inte du som gör valen i det här läget utan det är hon.

Jag kan förstå att du är arg och har ont imagen och jag kan förstå att du kallar henne saker och du har rätt att känna så. Alla har rätt till sina egna känslor.

Men, om hon nu mår dåligt över detta så är det hennes uppgift att söka hjälp och stöd. Du kan inte komma och berätta vad hon ska känna precis som hon inte kan berätta vad du ska känna.

Blanda inte in eran mamma i det här, om hon vill att mamma ska veta så ska hon få berätta det själv.

Du får gärna ventilera dina känslor men tänk på att din syster har rätt till sina känslor och hon har rätt att göra sina val i livet.

 

[Ewa-Lena]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Du får kontakta din syster och berätta det du vet, även källan, och höra om det stämmer. Sen kan du säga till henne att du finns vid hennes sida om hon behöver stöd men att du accepterar om hon vill köra sitt race själv. Det kan räcka för henne att veta att du finns tillgänglig även om hon inte utnyttjar din hjälp.

Använd inte henne som en mottagare av dina egna subjektiva känslor kring aborter, i så fall måste hon fråga om din åsikt först.

Bit ihop angående skuldbeläggning, det gagnar ingen av er.



Sen får du bläa och diskutera dina åsikter här på buke, men lämna syster utanför.

 

[Hiddeous]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Det är den biten som är så svår att släppa... Jag har ju själv mått så jävla piss. Jag önskar att någon hade hjälpt mig då.

Du kanske kan prata med någon objektiv person, med tystnadsplikt? För din egen skull.

 

[Görel]

Sv: Det här inlägget handlar om abort

Du får försöka separera dina egna känslor från hennes. Hon kanske tycker att det är en underbar befrielse att få göra abort?
Bara för att man själv reagerar på ett visst sätt för en situation betyder inte att resten av världen gör det.