Det finns inte bara två kön

[Ray]

Mitt enda inlägg i den här debatten, som gör mig så innerligt uppgiven och ledsen, är detta.

Det är ett privilegie att vara så säker i sin (köns)identitet, att en inte kan förstå hur andra inte "bara" kan acceptera att könas av samhället och "bara" vara människa.

Vad ska jag säga till min treåring som helt tydligt inte identifierar sig med det gender hen tilldelades vid födseln?

Har ni aldrig tvivlat på er könsidentitet? Grattis! Ni slipper helvetet med en oförstående omvärld.

Att man får vara som man är och bli älskad för att man.är människa?

Jag ifrågasätter inte att det finns människor som mår dåligt över att vara född med fel kön men jag funderar över om det blir lättare för dom om man kallas "snippbärare" istället för tjej?

 

[Brandgul]

Tack! Jag är som sagt inte påläst. Så det var intressant att höra.

Ja det var ett otroligt känslosamt samtal när mamman berättade om detta. Mamman berättade att till och med de äldre i släkten accepterade könsbytet efter en stunds betänketid för de insåg också att "det bara var så". Barnets vänner och klass ryckte bara på axlarna och tyckte att det var självklart. Barnet är inte gammalt och har börjat detta tidigare än vad jag trodde att någon ens fick börja byta kön. Så jag hoppas att detta fortsätter gå "smidigt". Ju tidigare personen byter kön ju mindre negativa upplevelser hoppas jag att personen slipper!

 

[Gry]

Mitt enda inlägg i den här debatten, som gör mig så innerligt uppgiven och ledsen, är detta.

Det är ett privilegie att vara så säker i sin (köns)identitet, att en inte kan förstå hur andra inte "bara" kan acceptera att könas av samhället och "bara" vara människa.

Vad ska jag säga till min treåring som helt tydligt inte identifierar sig med det gender hen tilldelades vid födseln?

Har ni aldrig tvivlat på er könsidentitet? Grattis! Ni slipper helvetet med en oförstående omvärld.

Min, tja, *dotter*, har gått igenom samma. När hon var tre sa hon alltid att hon var kille och att snoppen snart kommer växa ut. Väl i skolan var det jobbigt, inte minst när de skulle byta om till gympan, eller vid badet. Hon vägrade baddräkt/bikini och badade i badbyxor. En del pedagoger och kompisar tog det bra, en del... inte så bra. Rektorn var arg och krävde rosa kläder och att hon skulle acceptera att hon var flicka Nu är hen 13 år och fortfarande inte helt klar över vem hon är riktigt. För alla reaktioners skull har hon neutrala till försiktigt traditionellt flickiga kläder, aldrig kjol etc. Men hen har en pojkfrisyr och "herr"glasögon. De flesta som inte känner henne kallar henne för han/kille etc vilket hen tycker är jobbigt, för hon är ju en tjej. Men också skönt, för hon är ju ingen tjej. Ledsen blir hon ibland.

Det som gör det extra svårt är att det är en blyg och inte så modig person. Det hade kanske varit lättare om hon orkat "ta" det, eller vad man ska säga.

 

[cirkus]

Om en kille (mankön) ser sig som kvinna så gör han det. Det är hans frihet
Att de som ser honom som ngt annat har sin frihet att göra det.

Jag eller du kan inte tvinga någon att acceptera en annan uppfattning än sin egen. Så enkelt är det.
Det är ju det jag påpekat tidigare. Människan kommunicerar med fler språk än det talande ordet.
Kroppsspråk, klädsel, fysisk realitet är saker som var och en av oss läser, medvetet eller omedvetet.
Ser jag en karl i kvinnokläder så ser jag just det.
Vad ser du?

Jag tycker inte att omvärlden har en frihet att definiera andras könstillhörighet om personen tydligt talar om vilket kön de tillhör (både verbalt och med koder såsom kläder), då är det extremt kränkande och trångsynt att säga att det är en "karl i kvinnokläder" - därför att det är det inte och dessa personer är ofta mycket hudlösare i sin könsidentitet än vad de som är födda i samma kön både på insida och på utsida.

 

[Anders]

Om nu kön är så oviktigt som en del i tråden påstår, varför har det då betydelse om man kallas kvinna eller man utifrån sitt biologiska kön, det borde ju inte spela någon roll? Och varför går en del som känner att deras biologiska kön inte stämmer med det psykiska så långt att de tom. utsätter sig för potentiellt farliga hormonbehandlingar och kirurgi för att ändra det biologiska?

Det finns en väldigt stark motsägelse här som är värd att fundera över för den som anser att kön för en människa saknar betydelse.

 

[landsbygdsbo]

Jag tycker inte att omvärlden har en frihet att definiera andras könstillhörighet om personen tydligt talar om vilket kön de tillhör (både verbalt och med koder såsom kläder), då är det extremt kränkande och trångsynt att säga att det är en "karl i kvinnokläder" - därför att det är det inte och dessa personer är ofta mycket hudlösare i sin könsidentitet än vad de som är födda i samma kön både på insida och på utsida.

Varje individ har rätten, att se sig själv i den identitet han eller hon vill se sig i. Samtidigt så är det ju så att du inte kan förvägra en individ att se saker och ha en uppfattning om dem.
En man i kvinnokläder är just en man i kvinnokläder, hur du än ser på saken och hur kränkande en del än anser att det konstaterandet än är.. jag gör ingen frågeställning varför han väljer att uppträda i kvinnokläder. Eftersom det är hans sak.

Vad jag gör, är att konstatera att människor reagerar på det som är ovant. Vilket kanske ändras om och när det hela "normaliseras."

 

[landsbygdsbo]

Om nu kön är så oviktigt som en del i tråden påstår, varför har det då betydelse om man kallas kvinna eller man utifrån sitt biologiska kön, det borde ju inte spela någon roll? Och varför går en del som känner att deras biologiska kön inte stämmer med det psykiska så långt att de tom. utsätter sig för potentiellt farliga hormonbehandlingar och kirurgi för att ändra det biologiska?

Det finns en väldigt stark motsägelse här som är värd att fundera över för den som anser att kön för en människa saknar betydelse.

Därför att de flesta söker harmoni i sin tillvaro. Upplever du en stark diskrepans mellan hur en individ vill uppfattas av sin omvärld och hur han eller hon verkligen uppfattas skapar detta en stark otrygghet och otillfredsställelse. Man får svårt att bekräfta sig själv inför sin omvärld.
Därför är könsidentiteten så viktig, den är ett av de pelare vi bygger vår tillvaro på.

 

[TeamLundVer]

Kappahls newbieserie var en räddning till mitt bleka barn iaf, de har milda bebisfärger i rosa-grått-blått-beige. De blå och grå kläderna är inte särskilt flickiga, och de hade fina, könsneutrala mönster typ hus och fjädrar. Är barnet blåögt är det ju ofta väldigt fint med blå kläder, och det brukar ju gå att få tag på.

Ja kappahl är en favorit. Jag stör mig dock på att alla deras tights just nu har antingen volanger eller en gigantisk rosett på rumpan.

 

[cirkus]

En man i kvinnokläder är just en man i kvinnokläder, hur du än ser på saken och hur kränkande en del än anser att det konstaterandet än är.. jag gör ingen frågeställning varför han väljer att uppträda i kvinnokläder. Eftersom det är hans sak.

Fast många kanske tror att de ser en man i kvinnokläder när det i stället är en kvinna i manskropp och kvinnokläder. Det är alltså inte givet att det är en han du ser i kvinnokläder utan kan lika gärna vara en hon.

 

[Vinur]

Om nu kön är så oviktigt som en del i tråden påstår, varför har det då betydelse om man kallas kvinna eller man utifrån sitt biologiska kön, det borde ju inte spela någon roll? Och varför går en del som känner att deras biologiska kön inte stämmer med det psykiska så långt att de tom. utsätter sig för potentiellt farliga hormonbehandlingar och kirurgi för att ändra det biologiska?

Det finns en väldigt stark motsägelse här som är värd att fundera över för den som anser att kön för en människa saknar betydelse.

Men det är ju inte någon som säger att kön är oviktigt. Det folk försöker säga är att individen ska få välja själv vad en vill identifieras som och inte tryckas in i ett fack för att man råkar se ut si eller så fysiskt.

 

[Saeta]

Om en kille (mankön) ser sig som kvinna så gör han det. Det är hans frihet
Att de som ser honom som ngt annat har sin frihet att göra det.

Jag eller du kan inte tvinga någon att acceptera en annan uppfattning än sin egen. Så enkelt är det.
Det är ju det jag påpekat tidigare. Människan kommunicerar med fler språk än det talande ordet.
Kroppsspråk, klädsel, fysisk realitet är saker som var och en av oss läser, medvetet eller omedvetet.
Ser jag en karl i kvinnokläder så ser jag just det.
Vad ser du?

Herregud vilket trångsynt och uråldrigt tänk du har. Är det så här du behandlar dina medmänniskor? Inte konstigt att folk känner sig otrygga och oaccepterade. För du är verkligen inte ensam om ditt tänk. Och det skrämmer mig. Jag förstår inte varför folk inte bara kan acceptera andra för hur de är. Vad är problemet liksom? DU far ju inte illa av att någon annan inte identifierar sig som det kön hen blev påtvingad vid födseln. Det är ju ingen som tar ifrån DIG rätten till DITT kön.

Jag har en bekant som är född i en kropp med fitta och bröst. Hen är ickebinär. Hen är visserligen väldigt noga med att berätta det för folk, att hen vill bli kallad hen eller för hens tilltalsnamn. Det är tyvärr många som ser hen som en kvinna och behandlar hen som en kvinna. Tycker du alltså att det är upp till var och en att prata med hen som kvinna bara för att hen har fitta och bröst? Hen klär sig i de kläder hen vill, både klänning, kjol, byxor och tröja. Eller för den delen i badbyxor och topless /baddräkt när hen känner för det.

Det är de två könen som existerar. Alla har vi delar av båda inom oss, en del har mer av det ena, andra tvärt om.
Till det kommer var individs uppfattning om sig själv och omgivningens uppfattning av individen.

Den ena är en fitta och den andra en kuk. Varför måste något av dessa vara kopplat till enbart man eller kvinna? Det är det jag tycker är så otroligt fel. Sluta köna någon annan än dig själv. Det räcker med att födas som någon av dessa symboler. Men det ska inte ha någon betydelse i hurvida personen är en kvinna eller en man att göra.

 

[Saeta]

Däremot, och det har jag sagt tidigare, så har naturligtvis var och en rätt att leva ut sitt liv som han/hon vill. Under en enkel förutsättning. Att ingen annan tar skada av det.

VEM är det som tar skada av att en enskild individ inte känner sig hemma i sitt påtvingade kön, förutom hen själv? Det är ju knappast så att du tar skada av att någon annan inte mår bra i sig själv?

 

[Saeta]

Att man får vara som man är och bli älskad för att man.är människa?

Jag ifrågasätter inte att det finns människor som mår dåligt över att vara född med fel kön men jag funderar över om det blir lättare för dom om man kallas "snippbärare" istället för tjej?

Jag tror att det absolut är bättre att bli kallad snippbärare istället för tjej. För tjej betyder inte att du automatiskt har en fitta.

 

[landsbygdsbo]

VEM är det som tar skada av att en enskild individ inte känner sig hemma i sitt påtvingade kön, förutom hen själv? Det är ju knappast så att du tar skada av att någon annan inte mår bra i sig själv?

Ta och läs vad jag skrivit, inte vad du tror att jag skrivit.
Varje människa har rätt att betrakta sig själv som hon vill.
Det är en självklarhet.
Samma självklarhet är ju att den som betraktar ser vad hon eller han ser och inte det som den som betraktas vill att betraktaren ska se. Att kräva att jag ska se X som X vill och inte som jag ser. Det håller inte.
Det är ju samma självklarhet där.

Därför har det alltid varit så och kommer alltid att vara så, att den som ställer sig utanför normen betalar ett pris. Normen i sig är, som tur är inte statisk utan ändrar sig med tid.
Vad jag har beskrivit är den norm som är rådande nu. Inte den norm som skulle kunna beskrivas som önskenorm.
Självklart ska vi försöka öka förståelsen för alla, inte bara den här gruppen.

Men vad jag gjort är att dels peka på de reella förhållandena och dels på vad jag anser vara orsaken till den aversion som många känner inför den nu diskuterade företeelsen.

 

[landsbygdsbo]

Jag tror att det absolut är bättre att bli kallad snippbärare istället för tjej. För tjej betyder inte att du automatiskt har en fitta.

Ja, jo, men fråga 100 personer på gatan om de tror att en tjej har ett kvinligt . Så tror jag nog att över 95 svarar Ja!

 

[landsbygdsbo]

Herregud vilket trångsynt och uråldrigt tänk du har. Är det så här du behandlar dina medmänniskor? Inte konstigt att folk känner sig otrygga och oaccepterade. För du är verkligen inte ensam om ditt tänk. Och det skrämmer mig. Jag förstår inte varför folk inte bara kan acceptera andra för hur de är. Vad är problemet liksom? DU far ju inte illa av att någon annan inte identifierar sig som det kön hen blev påtvingad vid födseln. Det är ju ingen som tar ifrån DIG rätten till DITT kön.

Jag har en bekant som är född i en kropp med fitta och bröst. Hen är ickebinär. Hen är visserligen väldigt noga med att berätta det för folk, att hen vill bli kallad hen eller för hens tilltalsnamn. Det är tyvärr många som ser hen som en kvinna och behandlar hen som en kvinna. Tycker du alltså att det är upp till var och en att prata med hen som kvinna bara för att hen har fitta och bröst? Hen klär sig i de kläder hen vill, både klänning, kjol, byxor och tröja. Eller för den delen i badbyxor och topless /baddräkt när hen känner för det.





Den ena är en fitta och den andra en kuk. Varför måste något av dessa vara kopplat till enbart man eller kvinna? Det är det jag tycker är så otroligt fel. Sluta köna någon annan än dig själv. Det räcker med att födas som någon av dessa symboler. Men det ska inte ha någon betydelse i hurvida personen är en kvinna eller en man att göra.

Nej det handlar om könsbeskrivningar. Hane och hona/hanblomma eller honblomma dvs både i växt o djurriket.

 

[Gnist]

Så, kvinnor och snippbärare, män och snoppbärare utöver de könstillhörigheter som redan finns och för all del, det kan det ju finnas och fler där till om så behövs för att alla ska kunna klassa in sig där de känner sig hemma, att "det här är jag", men hur ska omvärlden veta om någon vill bli tilltalad eller omtalad som hon, han, hen, transperson, snippbärare, snoppbärare osv osv om inte personen själv upplyser om det?

Folk är folk är folk oavsett vad de har mellan benen och om de inte säger något annat så drar de flesta människor slutsatsen att de är vad de ser ut att vara.

 

[Anders]

Men det är ju inte någon som säger att kön är oviktigt. Det folk försöker säga är att individen ska få välja själv vad en vill identifieras som och inte tryckas in i ett fack för att man råkar se ut si eller så fysiskt.

Då läser vi helt olika.

Men när man behandlar barn som könlösa varelser, så lämnar man barnet i ett slags vakuum som jag tror inte alls är gynnsam för ett barns utveckling.

 

[TinyWiny]

Då läser vi helt olika.

Men när man behandlar barn som könlösa varelser, så lämnar man barnet i ett slags vakuum som jag tror inte alls är gynnsam för ett barns utveckling.

Nej det gör man inte. Man låter helt enkelt barnet vara som hen är.

 

[Lena Furberg]

Jag funderar kring hur könstillhörigheten (den man upplever) manifesteras på ett ganska normativt sätt. Inte alltid, men ofta. I utseende, framtoning, manér, klädsel osv.

(Det här är JÄTTEjobbigt att skriva om, tycker jag, för jag vill inte vara inskränkt och dömande så jag hoppas mina inlägg istället uppfattas som frågor, som jag gärna vill hitta svar på!)

Jag minns en TV-dokumentär om en brittisk flicka som hela sitt liv känt att hon egentligen är en pojke. Dokumentären visade henne i sitt rum, ett ganska typiskt tjejrum med rosa, pyssel, idolposters på väggarna, mjukisdjur osv. Efter korrigeringen fick hon/han ett "nytt" rum, som hade ett helt annat utseende. Färgerna gick i svart, vitt, blått, där satt mc-posters på väggarna, fotbollssymboler etc etc. Han bytte helt framtoning. Självklart till en framtoning han själv kände var rätt. Det jag då tyckte var så sorgligt var, att han inte redan tidigare kunnat bo i det rum han kände sig hemma i, kunde klä sig/klippa sig/föra sig som en "kille". Nu var detta som sagt England och några år sedan, men var de så låsta i sina könsroller att den här tonåringen inte ens kunde dekorera sitt rum som hen själv ville, utan att officiellt korrigera sin könstillhörighet? Och först då visa sina önskemål och sin personlighet?

Ibland kan jag uppfatta det som om vi fortfarande sitter väldigt låsta i våra normer när det gäller just framtoning; vår personliga inte minst. En person som könskorrigerats får en ny framtoning och det som vi ser som manligt vs kvinnligt blir väldigt uppenbart. När vi väl egentligen helst vill att man oavsett kön ska kunna ha vilken framtoning som helst?