Det blir bättre

Sv: Det blir bättre

ja det är när man kommer ur situationer som man fattar när man har distans ...hur i h-e kunde jag, orkade jag , fattade jag inte ........

jag jobbade typ ensam med 25 hästar o tyckte det var helt normalt ..
 
Sv: Det blir bättre

Jag har hamnat i "normaliseringsprocessen" och har hela tiden accepterat mer saker som jag egentligen inte tycker är ok. Hans humör har varit gräsligt men jag har accepterat det i brist på annat...Min bästa vän har jämfört mig med en misshandlad kvinna som inte ser någon annan lösning än att stanna med den mannen som misshandlar kvinnan. Och det är väldigt sant. Vi har grävt ner oss i olika fåror och när han träffade en annan kvinna så gick han...Istället för att jobba för att stanna. Mitt misstag...

Ja det är verkligen otroligt vad man kan vänja sig vid. Jag insåg först långt efter att jag hade brutit upp med mina barns pappa vad jag faktiskt hade stått ut med. Det kommer ju lite i taget och man hinner vänja sig och smälta det innan det kommer något nytt och sedan är bollen i rullning. Jag ser ju idag att han misshandlade mig psykiskt men hade någon frågat mig då när jag var mitt i det om han verkligen var snäll mot mig så hade jag inte förstått vad de pratade om. Jag minns fortfarande den dagen då jag insåg att det faktiskt finns människor som vill umgås med mig för min skull. För att de bryr sig om mig och inte pga att jag ställer upp på allt. Jag är glad att du nu är på väg ut i ljuset igen och jag välkomnar dig verkligen! Självklart ramlar man tillbaka igen för det är ju ändå en trygghet även om den tryggheten är falsk men man vet ju iallafall hur man ska bete sig i den verkligheten. Den nya verkligheten är skrämmande i början men den kommer att ge dig så mycket mer glädje i livet :)
Du har också kommit långt sedan första inlägget på din andra tråd och jag vet att du en dag kommer känna dig stark och lita på dig själv.
En dag kommer du inte längre se att han gick som något hemskt utan som början till ditt nya liv som är så mycket bättre.
 
Sv: Det blir bättre

Jag har hamnat i "normaliseringsprocessen" och har hela tiden accepterat mer saker som jag egentligen inte tycker är ok.

Bra att du ser det. Det är en helt normal reaktion på en onormal situation. Man kan inte påverka - så man anpassar sig. Det finns en hel del skrivet om detta, bland annat Tommy Hellstens böcker. Flodhästen i vardagsrummet kan vara en bok att starta med. Men ännu bättre än att läsa om det är att bryta med det, som du har gjort!
 
Sv: Det blir bättre

Han misshandlar mig psykiskt. Med sin ilska har han fått mig att backa undan och gå och gömma mig och inte ifrågasätta. Och sen klagar han på min brist på initiativförmåga!

I morse mådde jag gräsligt. Dödsångest. Att se den tomma sängen bredvid mig gjorde så fruktansvärt ont. Jag trodde på allvar att det vore bättre att dö och slippa ifrån allt.

Ocn nyss skickade han en nyårshälsning till mig på Facebook?
 
Sv: Det blir bättre

Jag vill inte prata i telefon med honom så jag messar på Facebook till honom. Enklare så. Min mobiltelfon är jag inte vän med när det gäller att skriva SMS.
 
Sv: Det blir bättre

Ocn nyss skickade han en nyårshälsning till mig på Facebook?
Fast hör inte det bara till vanligt hyfs att skicka en nyårshälsning till någon man känner såpass väl som ni känner varandra?

Jag hade nästan tagit illa vid mig ifall han inte skickat en hälsning. Precis som att man vore luft och inte hade en gnutta av respekt för vad man en gång betytt för varandra.

Man vill ju inte vara ovänner och hata varandra bara för att man inte är tillsammans längre. Bäst är ju att komma över allt som hänt och kunna hantera varandra som vänner, speciellt när man har barn.
 
Sv: Det blir bättre

Fast, jag hade faktiskt inte heller velat ha en nyårshälsning av någon som hade gjort mig så illa som Ts f.d. man har gjort henne. Inte hade jag velat vara vän med honom heller för med sådana vänner behöver man inga ovänner. Jag hade enbart velat ha ett strikt samarbete angående barnet och inget mer. Efter några år så kanske man kan umgås som vänner om man vill det men att kräva att man ska kunna göra det så snart är att begära för mycket. Ts behöver få en chans att läka och komma på fötter igen. Det är ju inte som att de har haft ett välbalanserat förhållande och skiljts i samförstånd precis.
 
Sv: Det blir bättre

Nej att han önskade mig ett gott nytt år kändes bara spydigt. Så som han har betett sig och han vet att jag inte ville bli lämnad.

Vi behöver samarbeta för barnets skull, men annars vill jag skapa avstånd. Men inte ens det förstår han. Han blev förvånad när jag skrev att jag inte vill åka gemensamt till dotterns tävlingar under den närmaste tiden. Han ser inte alls problemet. För honom är allt som vanligt, han har bara bytt familj...
 
Sv: Det blir bättre

Nej att han önskade mig ett gott nytt år kändes bara spydigt. Så som han har betett sig och han vet att jag inte ville bli lämnad.

Vi behöver samarbeta för barnets skull, men annars vill jag skapa avstånd. Men inte ens det förstår han. Han blev förvånad när jag skrev att jag inte vill åka gemensamt till dotterns tävlingar under den närmaste tiden. Han ser inte alls problemet. För honom är allt som vanligt, han har bara bytt familj...

Vilket väl inte förvånar någon? Han verkar inte tänka så klart. Om han alls tänker.
Däremot är du stark och klartänkt. Det kanske han inte väntat sig?

Jag önskar att 2014 blir ett bra år för dig och dottern!
 
Sv: Det blir bättre

Min praktiskt lagda vän fick mig att montera ner dubbelsängen och bära ner ramen i källaren. Nu sover dottern på en madrass i det gamla föräldrarummet och jag sover på en madrass i hennes gamla rum. Jag måste bryta med det gamla. Det gav mig ångest att se den tomma platsen bredvid mig i dubbelsängen. Det kändes som om han hade dött. Är nog väldigt påverkad av Ninnurs öde. Den värsta mardrömmen.
 
Sv: Det blir bättre

Han misshandlar mig psykiskt. Med sin ilska har han fått mig att backa undan och gå och gömma mig och inte ifrågasätta. Och sen klagar han på min brist på initiativförmåga!

I morse mådde jag gräsligt. Dödsångest. Att se den tomma sängen bredvid mig gjorde så fruktansvärt ont. Jag trodde på allvar att det vore bättre att dö och slippa ifrån allt.

Ocn nyss skickade han en nyårshälsning till mig på Facebook?

Jag skaffade en enkelsäng. Bred och generös, men enkel. Hade inte heller klarat att ligga ensam i en dubbelsäng och se en tom plats bredvid mig.

Dessutom är det er gemensamma säng. Kanske läge att byta den? Så påminns du inte varje kväll och morgon?
 
Sv: Det blir bättre

Vilket väl inte förvånar någon? Han verkar inte tänka så klart. Om han alls tänker.
Däremot är du stark och klartänkt. Det kanske han inte väntat sig?

Jag önskar att 2014 blir ett bra år för dig och dottern!

Tack! Den nyårshälsningen blir jag glad av! Hoppas att vi kan komma till Sverige på besök, jag och dottern under något lov. Hon behöver få knyta an bättre till Sverige.
 
Sv: Det blir bättre

Jag skaffade en enkelsäng. Bred och generös, men enkel. Hade inte heller klarat att ligga ensam i en dubbelsäng och se en tom plats bredvid mig.

Dessutom är det er gemensamma säng. Kanske läge att byta den? Så påminns du inte varje kväll och morgon?

Ja, en förändring känns nödvändig. Men det duger i dagsläget att sova på madrassen. Men jag ska fundera på en annan lösning. Bred enkelsäng vore skönt. Plats för eventuella besökande män framöver ;-) Jag vill ju hitta någon att dela livet med.

Jag vill möblera om helt för att bryta med det gamla. Men jag klarar inte att släpa möbler i trappan på egen hand. Sängbottnarna var på gränsen för mig och dottern. Trapporna är smala och går i vinkel så det är trångt.
 
Sv: Det blir bättre

Så om någon vill komma på lite miljöombyte till oss och släpa möbler i trappor så är ni välkomna :-) Jag vill helst inte be grannen on hjälp, det känns för privat att möblera om. Dottern ville att jag ska fråga grannen men jag vill stå på egna ben så långt som det är möjligt. Jag måste växa på egen hand.
 
Sv: Det blir bättre

Åh vad jag önskar att jag hade kunnat hjälpa dig! Istället ska du veta att du och din dotter finns i mina tankar och jag önskar er det bästa av det bästa.

Bra att du tog tag i och tog bort hans säng. Det är ju tortyr att behöva ligga bredvid en tom säng och du ska ju inte plåga dig så i onödan. Jag hoppas att det bytet kan göra att du får ännu en skjuts framåt på din nya väg i livet.

Självklart kommer du att träffa någon ny men jag skulle vilja rekommendera dig att hitta dig själv först, bli trygg i dig själv och känna att en ny man är en bonus i ditt liv och inget måste. Då är risken mindre att du träffar ännu en man som behandlar dig illa. Jag valde att inte ha några seriösa förhållande på ganska många år för jag kände att jag ville verkligen inte hamna i samma situation igen utan jag ville stå på mina egna ben och känna att mitt liv var bra även utan en partner. När jag sedan träffade min nuvarande sambo så kunde jag gå in i det förhållandet med öppna ögon istället för att vara förblindad av att jag absolut var tvungen att ha någon. Alla är vi olika och du gör självklart som du vill. Det är bara ett litet tips. Träffa män kan man ju göra ändå utan att för den sakens skull känna sig redo att gifta sig ;)
 
Sv: Det blir bättre

Jag börjar att fundera på om han inte försöker att köra med bigami?
Att ha två familjer för olika ändamål?
 
Sv: Det blir bättre

Jag börjar att fundera på om han inte försöker att köra med bigami?
Att ha två familjer för olika ändamål?

Det var hans inställning i somras ju. "Öppet förhållande" och låta familjerna dela på veckorna. Han trodde seriöst att det skulle fungera.
 
Sv: Det blir bättre

Ursäkta, men jag fick ett skrattanfall.
Jag hade en släkting som försökte att köra den varianten.
"Vi kan väl bo här allihopa?", huset var mycket stort.
Men hur kan man få för sig något sådant sådär efter mer än 20 år tillsammans?
Visst kan öppna förhållanden fungera bra, men då så måste det ju vara rättvist och avtalat från början.
Inte komma långt senare för att det har dykt upp någon annan som är roligare.

Det där ensidiga att anpassa andra efter hur man vill ha det just nu irriterar mig något alldeles oerhört.
Jag kan ju gissa att han inte hade jublat om du hade kommit med motsvarande förslag?
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
6 768
Senast: Grazing
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har en tid funderat på att starta en "dagbokstråd" här. Inspirationen att göra det kommer till stor del från min dotter...
Svar
15
· Visningar
3 677
Senast: LiviaFilippa
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
9 471
Senast: lundsbo
·
Kropp & Själ Stopp och belägg. Självmord är inte fegt, det är ett hemskt oönskat utfall av svår sjukdom. Inlagt av moderatorn:
4 5 6
Svar
115
· Visningar
9 394
Senast: Grazing
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Ridskoleryttare
  • Bildtråd
  • Födda-24
Tillbaka
Upp