Deprimerad häst

[Toystory]

Ligger den fel så får ni gärna flytta den!

Jag har en häst som för 2 år sedan behövde säga adjö till sin bästa vän. Dom hade stått tillsammans i 19 år och nästan aldrig varit ifrån varandra en längre tid. Då vi fick ta bort den andra hästen blev min nuvarande häst deprimerad. Han släppte sin ledarroll i hagen, kunde stå själv vilket han ALDRIG har kunnat göra innan då han sprängde boxväggar och dörrar, slöt sig in i sig själv, åt inte... ja han var en zoombie.

Idag är han bättre, han har nya vänner dock bryr han sig inte om ledarrollen. Han äter men det är inte så intressant längre. Han kan inte stå själv längre utan har blivit väldigt stressad av vart dom andra är och kan absolut inte koncentrera sig om han inte ser dom.
Men jag märker att han fortfarande inte är sig själv, han är halvdöd, han har inte glimten i ögat som han hade innan. Ridningen tuffar han på som en tråkig ridskolehäst, även om man skulle hoppa eller rida ut vilket han innan. Nu är de mer "Jaha ytterligare en ridtur"
Jag mår dåligt utav att se honom må såhär. Han är i fint hull men man ser att han tappat livsgnistan sedan hans bästa vän dog. Och det är för 2 år sedan. Är det normalt att hästar sluter sig såhär i sig själva? Är det något man kan göra?

 

[elgur86]

Sv: Deprimerad häst

Åhh, vad jag önskar att jag hade ett konkret svar vad du skulle göra för honom. Förhoppningen är väl att han "hittar" en ny bästa kompis. Det kan inte kännas bra för dej o gå omkring med känslan du har....

 

[Toystory]

Sv: Deprimerad häst

Det har varit många sömnlösa nätter för man ligger och tänker "vad ska man göra?" Jag har alltid trott att det är något han kommer över, men att han älskade sin vän, eller flickvän är för mig väldigt jobbigt än idag att se att han sörjer. Han har ju 3 kompisar i hagen. En som han tyr sig till lite extra men det är inte samma sak som med den gamla kärleken. Man ser på honom att han inte bryr sig om de andra på samma sätt han gjorde innan när han även var ledare.

 

[giovanna]

Sv: Deprimerad häst

Stackars häst! Och stackars dig, det är hemskt att se att ens djur (eller annan närsående) mår dåligt. Och så blir jag arg när jag tänker på vissa som menar att hästar minsann lever i nuet och inte kan känna saknad.
Men det bästa är väl kanske att försöka göra som man skulle göra med en människokompis som är deppig, försöka att göra mycket roliga saker,(även om det kanske inte känns så kul just nu) inte pressa på om det känns för jobbigt vissa dagar och hoppas att det en dag känns som att livet känns bättre igen för honom. Lycka till, hoppas verkligen att han hittar en ny kompis!

 

[axel]

Sv: Deprimerad häst

Jag tror att det bästa för en sdn är att få ta sig an en ny unghäst- gärna sto.

Visst sörjer de DE.. som har haft en livskamrat.

 

[Cornelia]

Sv: Deprimerad häst

Vår shettisvalack hade ett shettisföl som bästa vän. Han lekte med henne, gick med henne, passade henne, betydligt mer än vad hennes mamma gjorde.
När hon var tio månader gammal tog hon sig ut ur hagen, blev påkörd, bröt ryggen och fick avlivas direkt.
Valacken drabbades av svår sorg. Han fick kolik, stod vid staketet hela dagarna, letade efter henne när han kom in i stallet. Det var mycket hemskt att se.
Det blev sakta bättre, men riktigt bra blev det inte förrän helsystern till det döda fölet föddes ett år senare och han fick ta sig an henne. Det har också funkat att han har fått gå med hingstföl som lekfarbror en sommar. Han behöver tydligen någon/några att vårda.

Kanske skulle det funka om din valack fick ta sig an någon unghäst eller ett föl?

 

[TinyWiny]

Sv: Deprimerad häst

Åh vad jag känner igen detta
Vår arabvalack gjorde precis så när min häst dog, han slutade äta och det enda han gjorde var att leta efter henne.
Jag provade med flera lånehästar men ingen dög, en fick honom att börja äta igen men ingen var som hon.
Han var så olycklig att det skar i hjärtat av att se hans blick

Jag hade sådan tur att bara efter en månad hittade jag min häst och det visade sig att lika mycket som hon stal mitt hjärta, lika mycket stal hon hans

Han levde upp och även om det tog tid innan han blev sig själv i hull och humör så såg man att han började bli lycklig igen.
Idag drygt två år senare är de fortfarande lika gulliga ihop, ibland leker de på unghästvis och drar järnet och bockar och busar, ibland står de och nafsar som hingstar brukar göra och ibland står de bara tätt tätt ihop och myser, ibland ser man honom bara stå och titta på henne med en sådan kärlek i blicken att man blir rörd.

Så ge inte upp, leta efter en häst som han kan få honom att leva upp igen.

 

[Toystory]

Sv: Deprimerad häst

Jag vill tacka alla som har svarat!

Jag känner en liten lättnad att det är fler som varit i samma sits som vi, och att det KAN bli bättre. Vi hade en 2 åring på bete i somras men den tittade han knappt åt.
Jag hoppas det blir bättre, att han hittar en ny kärlek. Jag hade hoppats att han skulle bli normal relativt snabbt med tanke på att de hästar han går med har varit hans vänner i ett par år också. Det ska dock komma en ny flicka i februari så jag hoppas han kan få sin gnista tillbaka då

 

[TinyWiny]

Sv: Deprimerad häst

Det ska dock komma en ny flicka i februari så jag hoppas han kan få sin gnista tillbaka då

Då håller jag tummarna för att det blir så

Kanske kan vara ide att låta dem gå själva ett tag så att han verkligen kan få en riktig vän?!

Min erfarenhet är att det är svårare för endel hästar att få en riktig bästa vän i en större flock utan de är mer "Halvkompis", dvs de varken älskar eller ogillar de andra.